• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Largo Desolato absurd, ironisk och modlös (recension)

Largo Desolato
Motvillig dissident. Efter tiden i fängelset väntar Leopold på att ”de” ska komma igen. I rollen Johan Pettersson.

 

Absurt och meningsfullt i samma mynt

 

Pjäsen heter Largo Desolato. Václav Havel skrev komedin 1984. Ingen visste då något om murens fall 1989 eller Havels tid som motvillig president i först Tjeckoslovakien och senare i Tjeckien.

Ordet largo betyder inom musiken väldigt långsamt och brett, allvarligt. Desolato betyder skarp, modlös, tröstlös, bedrövad, öde, otröstlig, förtvivlad, förkrossad och med brustet hjärta. I torsdag hade Largo Desolato premiär på Arbisteatern.

Liksom författaren själv är huvudpersonen Leopold i pjäsen dissident och har nyligen kommit hem från ett avtjänat fängelsestraff. Han är nervös och väntar på att ”de” ska komma och bura in honom igen. Han har sin resväska packad utifall att…

Scenen utgörs av en kombination av hall och vardagsrum. Som sig bör står böckerna uppradade längs väggarna. Vi tittar in i ett hem där en utpräglat intellektuell människa bor, både filosof och författare.

Leopolds vänner, fru, älskarinna och beundrarinna tillhör en vänskaplig krets runt författaren, om än inte komplikationsfri. Två andra herrar i pjäsen skapar ett mer oroande intryck. De har dessutom dubbla roller, dels som arbetare på pappersbruket och dels som utsända från myndigheterna.

Gemensamt för dem alla är att de på något sätt vill ha något från vår huvudperson, vare sig det är ytterligare dissidentverksamhet eller medgivande till myndigheterna. Det är till och med kärlek.

 

Johan Pettersson och Frippe Pettersson
Förväntningar. Vännen vill att Leopold tar upp sin verksamhet som drivande i viktiga frågor. I rolllerna Johan Pettersson och Frippe Pettersson.

 

Det absurda i pjäsen yttrar sig genom upprepningar. Ironin speglar både samhället och det existentiella ställningstagandet rollinnehavaren lägger i orden.

Václav Havel kände stor samhörighet med Franz Kafka. Han kände sig dela upplevelsen av det absurda med honom. Havel menade att erfarenheten av det absurda var 1900-talets viktigaste teaterföreteelse. Den består av banalt pladder men har en innebörd som visar på den samtida människans benägenhet att råka i kris då hon förlorat den grundläggande metafysiska säkerheten.

Men att uppleva det absurda i tillvaron tyder inte på likgiltighet. Den absurda känslan säger att någonting är fel. Den innebär en stor saknad av det meningsfulla, ansåg Havel. Han betonade att känslan för det absurda och det meningsfulla är två sidor av samma mynt. Det är detta tätt sammankopplade motsatspar som ständigt drev honom till verksamhet. Analytiskt trängde Havel igenom det absurda för att hitta det meningsfulla.

I Havels övriga pjäser har han till stor del riktat sin analys mot samhället eller andra medborgare. I Largo Desolato riktar Václav Havel analysen även mot sig själv. Bilden av den rättrådige och starke dissidenten som alltid vet vilken väg som bär visar här upp sin baksida. Vi ser en man på gränsen till sammanbrott, rädd och obeslutsam. Sluten när det gäller kärlek.

Regissören Mats Huddén har tagit fasta på ironin och humorn som finns i pjäsen. Jag saknar dock svärtan. Tragedin som klangbotten för det som är roligt. Svärtan i att leva i det vakuum och den ovisshet, som vid tiden för pjäsens tillblivelse fanns i Tjeckoslovakien, går inte riktigt fram.

Havel dissekerade sina brister i pjäsen men Johan Petterson framställer huvudpersonen som lite för lik en pajas som pratar östgötska.

 

Laddat ögonblick i Largo Desolato
Laddat ögonblick. Två ovälkomna gäster tar sig friheter med Leopold och hans älskarinna.

 

Jag vill dock ge en ros till ensemblen och särskilt till Johan Pettersson, för att de tillsammans har tagit fram en av Václav Havels pjäser i ljuset. Skådespelarna har gjort ett bra jobb. Leopolds vänner som spelas av Jakob Sjöberg och Frippe Pettersson övertygar i sina gestaltningar. Den kvinnliga trojkan runt Leopold, spelad av Lieze Broeders, Jenny Silfvenius och Sally Celander (fru, älskarinna och beundrarinna) är också stark i sin insats. John Hedman och J-B Olofsson, som spelar de lite oroande dubbelroller som tidigare nämnts, är både charmiga och roliga i sina tolkningar.

Stämningen på premiären var fin. Den hemtrevliga teatersalongen tog emot ett 40-tal gäster. De utgjorde en publik som tycktes nöjd efter föreställningen. Ju mer pjäsen spelas desto mer kan den lyfta. Det är bara att tuta och köra!

Text: Carina Johansson
Foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ARBIS Norrköping

22 oktober – 9 november 2015
Largo Desolato

av Václav Havel
Regi: Mats Huddén

MEDVERKANDE
Johan Pettersson, Jakob Sjöberg, Jenny Silfvenius
John Hedman, J-B Olofsson, Lieze Broeders,
Frippe Pettersson, Sally Celander

Prod: Nerd Productions

LÄNKAR
Nerd Productions Facebook FB-evenemang
Premiären är nära för Largo Desolato reportage Kultursidan.nu 20/10 2015

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.