Fängelsets sista plit. Jan Olov Öster har aldrig haft så villiga fängelsebesökare under sina många tjänstgöringsår som denna höst.

 

”Märkvärdigare är det inte”

 

Dags att summera. Hästens multikonstnärliga satsning Öppen Port i Gamla fängelset kommer att landa på tretusen besökare när grindarna stängs bakom sista pliten på söndag kväll. Konstutställning, guidning, teater, konserter och samtal – allt hänger ihop.

Olov Rasch har hopp om framtiden, såväl för Norrköpings Teaterkompanis räkning nästa sommar, kanske inom murarna, som för människosläktets och jordklotets.

Att fängelset har en framtid står också klart. Den K-märkta huvudbyggnaden ska bevaras medan flyglarna rivs och ersätts av bostäder.

Summering görs utanför konstutställningen i fängelseflygeln tisdag förmiddag och Olov Rasch påminner om slutspurten: onsdagskvällens Edith Piafkonsert Jag hör melodin natt och dag… med Eva Lagerheim och Bengt Höglund. Det är i år 100 år sedan den stora franska sångerskan föddes.

Följt av torsdagskvällens Johnny Cashkonsert där Lasse Lindfors blandar och ger ur sitt enorma kunnande om den amerikanske ikonen. Ett spännande liv innanför murarna är den vitsiga rubriken på evenemanget och Lasse utlovar en riktig godbit i det fängelseanpassade specialprogrammet som han framför tillsammans med Goce Lamevski:

– Jag ska spela The Prisoners Song, countrymusikens första miljonsäljare från 1924. Johnny Cash spelade låten under sin konsert på Österåkeranstalten 1972.

Därmed avslutas fängelsets konsertserie som bland mycket annat lett till upptäckten att Anstaltskyrkans akustik passar utmärkt i kammarmusikaliska sammanhang.

 

Lasse Lindfors berättar om Johnny Cash och spelar hans musik på torsdag kväll.

 

Det var när husvilla Norrköpings Teaterkompani sökte en billig lokal för repetitioner och föreställning som fängelset kom på tal. Och det är ur lokalen med dess historia som hela projektidén, inklusive valet av pjäsuppsättning växt fram.

– Det är så här Norrköpings Teaterkompani arbetar. Vi utgår från en konstnärlig idé och kopplar det till gestaltning, framhåller Olov Rasch.

Fängelset har varit metaforen, bilden, för allt som ingått i konst- och kulturprojektet Öppen Port under hösten. Konst, teater, konserter och samtal och mer än så. Tack vare samarbetspartners och ideella krafter.

Det är ett kraftverk att nå ett sådant innehållsmässigt och publikt resultat med en minimal budget. Olov Rasch sticker inte under stol med att Teaterkompaniet självfinansieras till 90 procent, de offentliga bidragen står för endast 10 procent av budgeten.

Teaterföreställningen Tre systrar, i väntan vid strömmen har överlag fått mycket god kritik och har setts av drygt 400 personer. Därmed har den landat på Teaterkompaniets vanliga publiksiffror, Teaterkompaniet har en teaterintresserad publik som följer det mobila teatersällskapet var det än spelar.

Med uppsättningen ville Olov Rasch understryka hur vi som individer lätt låter oss fångas inom våra begränsningar. Rollfigurerna i Tre systrar drömmer och fantiserar bort livet i stället för att handla.

Fängelset i sig har lockat mest, inte minst Jan Olov Östers guidningar – 20 offentliga och abonnerade – har fullbokats gång efter annan. Han har skramlat med nyckelknippan och berättat om erfarenheter från sina 42 år inom kriminalvården.

– Lite historier om liv och om rymningar, säger han och drar historien om internen som ville tillbaka till Kumla efter två dagar i Norrköping – ”På Kumla kunde man hata plitarna, men ni är ju så trevliga.”

 

Konstnärlig ledare. Olov Rasch och Norrköpings Teaterkompani har genomfört det stora konst- och kulturprojektet Öppen Port.

 

Konstutställningen Cell som varit öppen varje tisdag och om helgerna – kommande lördag och söndag är sista dagarna – har också attraherat besökare. Tio konstnärer har gjort en installation i var sin cell.

– Även om 30–40 procent av de som kommer är nyfikna på lokalerna så fångar även utställningen deras intresse, berättar Olov Rasch.

Han har curerat utställningen, det vill säga bestämt vilka konstnärer som skulle bjudas in under temat att göra något i en fängelse-Cell. Alla tackade ja och han tror att han listat ut varför:

– Jag tror att det beror på att de fick en produktiv ingång till arbetet genom begränsningen, säger han och berättar om konstnären som hade tänkt ut något och sedan ändrade sig när hon väl var på plats och såg fängelseklottret.

– Då började hon med det mödosamma arbetet att leta upp allt klotter i hela fängelset och flytta över det till sin cell.

Samtalsserien Vårt ansvar för himmel och jord har inte lockat en så stor publik som Olov Rasch hoppats på. ”Vi kanske inte är vana vid att samtala om viktiga saker längre” spekulerar han. Under tre lördagar har ändå samtal förts, efter inledande föreläsningar. Det har varit intressanta fördjupningar av tre aspekter av ordet klimat: samtal med en meteorolog och klimatforskare, följt av en teolog som studerat människans sökande efter mening i en ofta svår tillvaro och nu senast frågan om det ekonomiska klimatet med en nationalekonom.

– Anledningen till att samtalen hänger ihop är att vi sitter i fängelset tillsammans. Det smala rummet mellan jordskorpans heta inre och universums kyla, där har vi levt i hundratusentals – miljoner år, knyter Olov Rasch ihop det.

– Hela tanken med fängelsebegreppet – Cellen – går från det enskilda människolivet till det stora fängelset som är mänskligheten. Märkvärdigare är det inte.

 

Nya bostäder invid strömmen. Kenneth Carlsson ser fram mot Riksbyggens byggplaner för Gamla fängelset/Drags 1.

 

Där skulle historien kunna sluta om det inte fanns en fortsättning. Riksbyggens Kenneth Carlsson berättar att företaget filar på byggplanerna. I vinter lämnar de in sin ansökan om bygglov. Huvudbyggnaden som är K-märkt ska bevaras, kanske här blir kontor, Anstaltskyrkan ska inte röras.

Företaget siktar på att riva alla flyglar, förutom den södra flygeln som kan omvandlas till radhus. Planerna är att bygga för blandade grupper inlusive seniorboende och ”instegsboende” kompakta små yteffektiva lägenheter inte större än en eller två fängelseceller. Byggstart vintern 2016-2017.

Norrköpings Teaterkompani hoppas få komma innanför murarna än gång till innan de rivs. Tre systrar känns inte färdigspelad även om teatersällskapet känner sig färdigt med själva fängelsebyggnaden. Olov Raschs vision är att spela utomhus sommaren 2016, invid fängelseparkens mur. Han tänker på filmkvällar, konserter, konstnärer som är intresserade av landskap och graffiti. Kan Riksbyggen tänka sig en fortsättning?

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

GAMLA FÄNGELSET Norrköping

Hösten 2015
Öppen Port
Kulturprojekt
Arr: Norrköpings Teaterkompani, Svenska kyrkan S:t Olofs församling, Riksbyggen Öst och Folkuniversitetet

29 oktober 2015 kl 19
Johnny Cash – Ett spännande liv innanför murarna
Musik och berättelser
Med Lasse Lindfors och Goce Lamevski

31 oktober kl 13
Guidning
med Jan Olov Öster

22 augusti – 1 november 2015
Cell
Konstutställning

AVSLUTADE ARRANGEMANG

Vårt ansvar för himmel och jord
Samtal

Tre systrar i väntan vid strömmen
Teater fritt efter Tjechov

Konserter – musikföredrag

LÄNKAR
Norrköpings Teaterkompani hemsida Facebook Samtal
Utbildning och insyn bra för gott samhälle reportage Kultursidan.nu 29/10 2015
Människan och sökandet efter mening reportage Kultursidan.nu 15/10 2015
Första klimatsamtalet i gamla fängelset reportage Kultursidan.nu 6/10 2015
Fängslande samtal för att befria världen reportage Kultursidan.nu 1/10 2015
Tre systrar i fängelse når Tjechovs essens recension Kultursidan.nu 15/9 2015
Teaterkompaniet dukar upp för Tre systrar reportage Kultursidan.nu 10/9 2015
Peter Johansson är glad i sin Cell reportage Kultursidan.nu 8/9 2015
Öppen Port för att befria framtiden reportage Kultursidan.nu 21/8 2015
Cecilia Edefalk ställer ut i hemstaden reportage Kultursidan.nu 20/8 2015