Gudlös etik är inte sämre, snarare bättre. Vetenskapsteoretikern och Humanisten Birgitta Forsman gästade Norrköpings stadsbibliotek och talade om religion och moral.

”Inte minst i dag förs krig i religionens namn”

Gudlös etik är inte sämre, snarare bättre. Humanisten Birgitta Forsman gästade nyligen Stadsbiblioteket för att tala om religion och moral. De abrahamitiska religionerna är de minst toleranta jämfört med andra religioner. Och varför detta intresse för kvinnors underliv?

Gudlös etik – så heter Birgitta Forsmans bok, som hon utgick ifrån vid ett författarmöte på stadsbiblioteket i Norrköping förra veckan. Författaren är docent i vetenskapsteori med inriktning mot forskningsetik vid Lunds universitet. Hon är också humanist och medlem i Humanistiska förbundet.

Att hon också är ateist deklarerade hon med stark emfas under föredraget med rubriken Religion och moral. Hon vill inte angripa de människor som säger sig tro på en gud. Var och en har friheten att göra det. Det hon inte kan tro på och som hon argumenterar mot är själva religionen, själva tron.

Hon är själv marinerad, som hon uttryckte det, i den kristna tron. Under hela skoltiden hade hon kristendom på schemat, ämnet religionskunskap kom senare.. Alla elever lärde sig tio Guds bud, som inpräntade att man inte skulle döda någon, inte stjäla men ingen talade om moral om det inte gällde sexualmoral.

Bibliotekarie Håkan Blomqvist introducerade kvällens föreläsare Birgitta Forsman.

Det främsta skälet till hennes ateism är att hon inte kan tro på något som inte kan bevisas vetenskapligt. Vi kan inte tro på övernaturliga figurer eftersom vi inte kan veta något om dem och därför kan vi inte skapa trovärdiga ideologier utifrån dem.

Det finns så många tvetydigheter som uttalas av kyrkans folk. Så menar exempelvis förre ärkebiskopen Hammar att han accepterar evolutionen. Men inne i kyrkan kan han läsa trosbekännelsen som säger att Gud är himmelens och jordens skapare.

– Det är de abrahamistiska religionerna, det vill säga kristendomen, islam och judendomen, som är de minst toleranta jämfört med mångguderi eller naturreligioner, säger Birgitta Forsman. Dessa religioner har alla fört krig mot de ”otrogna” eller gett sig ut på blodiga korståg för att omvända folk. Inte minst i dag förs krig i religionens namn.

Forsman anför många seder som härrör ur olika religioners urkunder, som än idag är förhärskande: homosexuella blir än i denna dag bestraffade om de lever ut sin läggning, (islam), en kvinna som blir våldtagen i ett muslimskt land blir bestraffad med stening till döds.

Aborter är förbjudna i många religioner och länder. Och det är inte så många decennier sedan vi i Sverige hade änglamakerskor, som tog hand om icke önskvärda barn. Och än idag är abort i USA mer ifrågasatt än dödsstraffet.

Ja, mycket av moraldiskussionerna inom religionerna rör ”underlivsfrågor”. Omskärelse och/eller att sy ihop flickors könsorgan är än i dag praktiserande moral i ett par av de abrahamitiska religionerna.

Hatet mellan de olika religionerna finns än idag.

Birgitta Forsman kritiserade även religionsutövares överdrivna intresse för kvinnors underliv.

Vi i Sverige är väl bland de mest skyddade från religiös moral. Vi kanske tror att lutheranismen från början var helt befriad från de fördomar som fanns i katolicismen. Dock måste vi ändå, säger Forsman, komma ihåg att Luther menade att judarna skulle utvisas ur Tyskland. Och den bok, där Luther skriver om detta, gavs ut i svensk översättning 1943.

Jag slutar denna redogörelse för Forsmans föredrag med att använda hennes egna ord i titeln till boken Gudlös etik: låt oss befria oss ur religionens tvångströja.

© Text: Anna-Lena Höglund
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

STADSBIBLIOTEKET Norrköping

11 november 2015
Religion och moral
Birgitta Forsman
Föreläsning
Arr: Norrköpings stadsbibliotek, Folkuniversitetet och Humanisterna

LÄNKAR
Norrköpings stadsbibliotek hemsida Facebook
Humanisterna Östergötland Facebook