Innerlig. Elin Rombo har en varm sopranröst som förmedlar lugn och frid. Till vänster sitter mezzosopranen Katija Dragojevic. Michael Francis dirigerar. Bilderna är från generalrepetitionen dagen före konserten.
Kraftfullt och glädjerikt budskap
Nobelprisutdelning i all ära men när Norrköpings Symfoniorkester bjuder på Händels Messias går man ur huse i Norrköping. De Geer-hallen är fullsatt och på scenen är det också fullt – tre körer, fyra solister och orkester. Festlig förväntan i luften och finklädda besökare.
Visst väntar vi alla på Halleluja-kören som är det mest kända partiet ur Messias, men vi kommer faktiskt att få lyssna på alla tre delar av verket under denna konsertkväll. Vanligtvis framförs endast första delen, den som berättar historien om Jesus, och så avslutar man med Halleluja-kören från andra delens slut. Men ingen kortvariant ikväll inte.
Det är en glad och pampig inledning där stråkar och cembalo ger den speciella barockkänslan. Orkestersättningen är tidstypisk med en relativt liten orkester, men instrumenten är nutida.
Martin Venberg är först ut av solisterna. Hans rena och klara tenorstämma är mycket behaglig att lyssna till. Markus Schwartz har tydlig frasering och sjunger sin basstämma med stor inlevelse. Profetiorna om Jesu ankomst berättas i recitativ och arior som avlöser varandra och däremellan insprängda körpartier. Kören blommar ut i For unto us a Child is born. Stämmorna flätas samman till en intrikat väv som inte upphör att fascinera. Kraftfullt och glädjerikt är budskapet.
Mansstämmorna stod centrerat i den tredubbla jättekören.
På Händels tid var kören oftast inte så stor, men vi får glädjen att lyssna till en maffig storkör. Bel Cantokören, Hedvigskören och Musikaliska Sällskapets Kammarkör är inga duvungar i sammanhanget. Det är erfarna körsångare med många klassiska verk i bagaget.
Mezzosopranen Katija Dragojevic bedårar både med sin omfångsrika stämma och den för kvällen strålande röda aftonklänningen med glittrande stenar kring halsen. Värdig en Nobelkväll. Hennes framförande är uttrycksfullt och känslosamt. Elin Rombo, sopran, har en helt annan framtoning. Hon sjunger med en innerlig och varm röst som förmedlar lugn och frid.
Mot slutet av den första delen får orkestern ett eget utrymme. Tempot blir lugnare, musiken lätt och svävande. Ett andrum att vila i.
Georg Friedrich Händel hade nyligen gått i konkurs när han skrev sitt Messias-oratorium. Han sökte nya vägar för sin musik och tillfälle gavs när vännen och mecenaten Charles Jennens bad honom att skriva musik till texter som han hämtat ur Bibeln. Det tog Händel tjugofyra dagar att färdigställa kompositionen och uruppförandet skedde vid en välgörenhetskonsert i Dublin 1741. Uppdragsgivaren Jennens var inte helt nöjd med resultatet och fick till och med Händel att göra justeringar i framför allt uvertyren, som Jennens hade synpunkter på. Men publiken var förtjust och verket blev en stor framgång för Händel.
Ursprungligen var verket tänkt att uppföras till påsk, men eftersom de inledande texterna är de som brukar läsas under advent har musiken mer och mer förknippats med julen.
Andra delen tar oss med in i passionstiden. Här skildras Jesu lidande och uppståndelse. Musiken är klagande, snabb och våldsam. Körsången böljar mellan stämmorna och orden stöts ut som utropstecken – All we like sheep have gone astray. Det är mäktigt och allt kulminerar i ett Halleujah för konungarnas konung. På dirigenten Michel Francis uppmaning mottar vi Halleluja-körens budskap stående i bänkarna på brittiskt manér. Ett fantastiskt trumpetsolo ackompanjerar sången.
Perfect! Michael Francis styr med precision över kör och orkester.
Den tredje och sista delen bygger på texter ur bland annat Uppenbarelseboken. Elin Rombo inleder med den vackra arian I know that my Redeemer liveth. Musiken och sången vittnar om spirande tro och försiktigt hopp inför framtiden. Markus Schwartz reciterar Behold, I tell you a mystery som övergår i arian The trumpet shall sound där kvällens trumpetsolist återigen får glänsa.
Konserten avslutas med ett pampigt och utdraget Amen som tar andan av publiken och kanske även sångarna. Det är en verklig prestation att genomföra en nära tre timmar lång konsert med sådan närvaro och precision från alla på scenen. Körstämmorna sitter som de ska, och precis som en av körsångarna berättade under introduktionen, infinner sig den där speciella rytmen och gunget som är så fängslande i detta verk. Berättelsen sitter lika mycket i musiken som i texten. Men jag vill ändå berömma både solister och kör för tydlig diktion.
Så, med denna musikaliska upplevelse i kroppen är jag redo att möta julen.
Text: Felicia Eriksson
Repetitionsfoto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
DE GEERHALLEN, Norrköping
10 december kl 19
Messias av Georg Friedrich Händel
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent: Michael Francis
Solister: Elin Rombo (sopran), Katija Dragojevic (mezzosopran), Martin Venberg (tenor),
Markus Schwartz (basbaryton)
Körer: Bel Cantokören, Hedvigskören, Musikaliska Sällskapets Kammarkör
Instudering: Michael Bruze
Konsertmästare: Jannika Gustafsson