Julutställning på Galleri mot strömmen. Närmast Falah Alanis Utan titel och Mika Liffners Home.
Är inte konstens uppgift att hålla över tid?
Jag knyter tankens snören kring Julutställningen på Galleri mot strömmen. Nio konstnärer visar något nytt och mycket återbruk. Det senare ligger ju i tiden. Julens budskap tolkas i dova färger i år. Det ligger också i tiden. Ibland kan en akvarell vara till tröst.
Mot strömmen går galleriet på Hospitalsgatan med just det namnet med sina säsongsvisa samlingsutställningar. Inte alla men ungefär varannan utställning bjuder in och blandar konstnärerna, många av dem är lokala, enstaka är kollegor på längre håll. Galleriet blir som bakficka till Galleri Kronan som drivs av Konstnärernas intresseförenings (Kifin). De konstnärskap jag känner igen, liksom flera av verken, har jag sett där på Kronan, med något undantag.
Men måste allt vara nytt, nytt, nytt? Är inte konstens uppgift att hålla över tid? Att berätta något om världen eller oss själva som vi inte visste att vi behövde veta? Att själva omhängningen, det nya sammanhanget tillför nya tankar och reflektioner. Så knyter min tanke nya glänsande papperssnören om utställningspaketet medan jag går runt och noterar de årtal jag kan finna (varför är människan så upphängd på siffror?).
Tecken. Falah Alani, detalj ur Utan titel.
Ett statement – mindre går inte att kalla det – är Falah Alanis nya (!) verk Utan titel, en målning med inslag av collage. I våras genomförde han utställningen Black Breeze här på Galleri mot strömmen. Då handlade det om miljö och luftföroreningar, ett ämne som den alltmer uppmärksammade konstnären, ägnat sig åt under flera år.
Här är tre personer i en liten båt, överkropparna är överdimensionerade för båten med dess pyttesmå åror och spetsiga stävar i för och akter. Havet, bakgrunden, är delad i två fält, mellanblått och dovt grönblå. Bakom huvudena två kontrasterande rundade fält i rosalila. Kropparna är fyllda med otydbara tecken, kartor som jag inte kan följa, en svart hand griper i hjärttrakten.
Ansiktena är dubbla, Janusansikten, och konstnären som just tittar in säger att det är deras dubbla identiteter. ”När man flyttar från ett land till ett annat land är det början, sedan ska man hitta sin identitet.” De är på flykt och tecknen på kroppar visar deras väg. Jag ser det.
Men jag ser mer. Den svarta båten med de så antikt spetsiga stävarna skulle kunna vara Karons båt som för de flyende från liv till död. Bara det att båtens passagerare ännu inte vet vart den för dem.
Det är jul och det är hemma, var nu hemma är. Nära? I minnet. I längtan? Home heter Mika Liffners nio små röda, nej inte banalt julröda, målningar/blandteknik på svartgrundad spånskiva(?). Just husmotivet, med och utan sol/måne, har jag sett återkomma hos Mika Liffner. De nio varianterna blir till en besvärjelse där de hänger invid Falah Alanis resenärer.
Två av nio. Mika Liffner – Home.
Mittemot hänger fyra verk av Mohammed Sami. Jag hade hoppats att han skulle visa något nytt, för konstnärskapet har tagit honom på nya vägar. Han har uppmärksammats internationellt och fick stipendium av Region Östergötland för en kort tid sedan.
Men det är tre av de verk som var med på hans stora utställning på Galleri Dag Andersson 2012, den där han klev fram för svensk publik. Hans vita linje som sveper över det mörka är vacker men jag vet att det för konstnären var linjer av sorg och död, från krigets land. Därför känns det välplacerat med mötet med Falah Alani och Mika Liffner över rummets hav.
Ett av de fyra är nytt för mig, ett djur (det är ofta djur, det kan vara ett lejon men jag tror det är en hund) med kroppen till hälften under det intensivt blå vattnets(?) ytlinje avtecknar sig med huvudet mot mörkret. Långt borta är det gula ljuset. Försent?
Semira Abdulwahab visade grafik på Galleri Kronan för ett år sedan och tar med sig några liknande verk, berättelser om liv och längtan. Nu kompletterar hon med måleri, mönsterarbeten med namn som Colored och en diptyk, Optimistic. Det är lustigt, men i efterhand hittar jag en liten figur jag inte såg tidigare, som konturerna av en ängel mitt i det flödande mönstret av ljus mot mörk botten. Kartor eller minnen, där varje mönsterdel har sin betydelse för konstnären.
Aaid Jasims Väggarnas minne är kraftfull, också den har fäst sig i mitt bildminne. Tiden har gjort den gott och jag uppskattar bearbetningen av målningens lager som ger den djup och historia. Fast 2012 hette den Utan titel, nu har den fått namn efter utställningen på Kronan.
En pegas, bevingad häst med slingrande ben? Alexander Hadads Vision, snidad i ett stycke.
Ahmed Nussaif återkommer med nya motiv. Hans oljefärgspalett tycks om och om igen pröva hägringen eller minnet av städer med låga byggnader som vibrerar i fjärran. Här hänger fyra lågt skurna verk med motiven fångade under olika tider på dygnet, Village I och II samt Hamn I och II.
Federico Winqvist Estrada är hialös trots att han inte är skåning. Stilleben i röd, Väntan och Längtan heter hans målningar som bygger på färg och på övergripande linjer. han ställde nyligen ut här på Galleri mot strömmen.
Utplacerade i rummet står Alexander Hadads tre skulpturer, i känd fabelstil fast aldrig någon är den andre lik. Snäcka I och II i målat stengods har charm. Förtjust i och inte så lite imponerad blir jag av hans slingrande Vision, snidad i ett stycke lindträ. En pegas med långa ben?
”Väl talat men låt oss odla vår trädgård”, slutorden i Voltaires Candide kommer för mig. Marie Liljegren Kreugers akvareller blir till ett slags tröst. Hon tar upp akvarellpenseln och målar det första hon ser: fönstersmygen, staffliet, stolar eller ateljéns hörn. Grundar själen.
© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
GALLERI MOT STRÖMMEN Norrköping
12 december 2015 – 3 januari 2016
JulutställningKONSTNÄRER
Mohammed Sami
Alexander Hadad
Semira Abdulwahab
Aaid Jasim
Ahmed Nussaif
Federico Winqvist Estrada
Marie Liljegren Kreuger
Mika Liffner
Falah Alani
LÄNKAR
Galleri mot strömmen Facebook FB-evenemang
Federico Winqvist Estrada på GMS reportage Kultursidan.nu 2/9 2015
Katastrofen kommer med Black Breeze reportage Kultursidan.nu 16/3 2015
Funna tecken och förlorade minnen reportage Kultursidan.nu 14/11 2014
Alexander Hadads djurvärld på Galleri Kronan reportage 14/1 2013
Aaid Jasim ställer ut på Galleri Kronan reportage Kultursidan.nu 12/11 2012
Samis svindlande vackra sorg på Galleri Dag Andersson reportage Kultursidan.nu 2/3 2012
Pingback: De fick kommunens kulturstipendier 2016 – KULTURSIDAN.nu