Dockan far iväg. Hillevi Hults bragder och bravader är en stark och varm berättelse om det som är ömtåligt.

Är hon en vilsen Pippi som bivit ”stur”?

Allt är möjligt. I verkligheten, i fantasin och trakterna däremellan. Teater Papagenas nya föreställning Hillevi Hults bragder och bravader rymmer 1900-talets äventyr och musik, en djup personlig förlust och symbolrik rekvisita. På en pytteliten bostadsyta.

Compact living heter det med nutidens flashiga språk. Folk i små omständigheter har som regel alltid fått söka yteffektiva lösningar vad gäller boende och förvaring. Men det lilla köket speglar också att Hillevi Hult arbetat till sjöss, där alla pinaler – och de är många – måste ha sin plats om det ska fungera. Så hon fortsätter att leta efter skruvmejseln…

– Nej, jag ramlar inte ner. Jag har varit lindansös på cirkus, säger Hillevi Hult som är full av berättelser.

Hillevi Hult älskar korv. Tjåsa Gusfors ikläder sig Hillevis många tribut: lindansarens tyllkjol, sjökaptenens sydväst och upptäcktsresandens pannlampa.

Hillevi Hults yrkesbana går nämligen inte av för hackor. Allteftersom får publiken stifta bekantskap med lindansaren, lejontämjaren och upptäcktsresanden. Men nu är det ”slutäventyrat” förklarar Hillevi med sitt kärnfulla språkbruk som påminner om Pippi Långstrumps.

Olika strumpor har hon också, inte en uppe och en nere som Pippi, men en röd och en orange. Kanske hon är en vilsen Pippi, en sakletare som glömt att äta sin krumelur och därmed blivit ”stur”. Är hon en ”bag lady” som drömmer och hittar på med hjälp av sådant hon läst i tidningar eller bara kastar ett öga på kökstapetens palmer i öknen? Spelar det någon roll?

– Nu är jag en hittare. Folk slänger på dagen och jag hittar på natten, säger Hillevi Hult lakoniskt och visar på varuvagnen som följt med hela vägen hem.

Det är fullt med saker, grejor och tekniska apparater hemma hos Hillevi. Kanske radion är hittegods, den som sjunger gamla slagdängor, En gång jag seglar i hamn och pigga Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar. Eller telefonen – ”Det ringer, det var märkligt. Mitt nummer, måste vara nån som ringt fel.” Eller kommunikationsradion som sprakar felinställt. Var är den där skruvmejseln?

Skådespelaren Tjåsa Gusfors fångar mig (och övriga publiken) med berättelsen. Jag glömmer att se efter hur hon styr med all teknik för musiken, ringsignalerna och sprakandet.

Nu är det fara å färde. Hur ska det gå för dockan i korgen på det upprörda havet?

Hillevi Hult är ensam på scenen, om nu inte en sliten docka och en till synes död papegoja ska räknas in i skådespelarstaben. Papegojan gör inte mycket väsen av sig men dockan ska ha kaffe så fort det börjar brännas.

För bränner gör det när Hillevi i sina minnen närmar sig sin älskling, Sjömansälsklingen som försvann. Det är en stor och djup sorg som ligger och skvalpar i kanten av föreställningen, kommer upp till ytan och försvinner i kaffe och ett nytt äventyr.

Symboliken är stark och medveten. Gripande är det när hon till slut når sorgens innersta kärna och med dockan i en korg gestaltar hur Sjömansälsklingen föll över bord och flöt iväg.

Det är en stark och varm berättelse om det som är ömtåligt. Den unga publiken, målgruppen är 4–9 år, är med på noterna, uppskattar gags och är beredd att hjälpa till.

Pjäsen skulle också kunna gå hem hos en äldre publik. Här i Norrköping har Teater Pelikanen arbetat för att utveckla föreställningar för generationsblandad förskole-äldreomsorgspublik. Hillevi Hults bragder och bravader skulle passa ypperligt för det konceptet.

Föreställningen hade premiär i början av oktober och spelade några föreställningar på Teater Bråddgatan 34. Under 2016 ska den ut på vägarna på turné. Alltså när skådespelaren Tjåsa Gusfors skiftat från vinterns äventyr till vårens. För hennes yrkesbana går inte av för hackor den heller. Vid sidan av Teater Papagena där hon iscensätter originalföreställningar och gärna står för docktillverkningen är hon etablerad isskulptör med utgångspunkt från ishotellet i Jukkasjärvi. Dessutom tävlar hon i sandskulptur. Och sjunger. Med mera. Med mera.

Minsann påminner hon inte så lite om Hillevi Hult, inklusive lampan i pannan när så krävs, och visar därigenom att vi inte ska ha för snäva uppfattningar om våra medmänniskor. Kanske inte om oss själva heller.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

Premiär oktober 2015
På turné 2016
Hillevi Hults bragder och bravader
Manus: Tjåsa Gusfors & Eva Ahremalm
Regi: Eva Ahremalm
Scenografi & Kostym: Tjåsa Gusfors
Tapet: Linden Carter
Medverkande: Tjåsa Gusfors
Prod: Papagena

LÄNKAR
Papagena hemsida
Papagenas nya pjäs om att möta sorg reportage Kultursidan.nu 3/10 2015