Gamla matvanor. Museipedagog Sofia Nerman visar Matresans station från stenåldern.
Kramsfågel var en 1600-talsdelikatess
Idén till Matresan föddes när museipedagogen Sofia Nerman hittade en kokbok från 1800-talet på loppis. På lördag kan vi följa hennes historiska visning Matresan – från rötter till ransonering genom de stadshistoriska utställningarna från stenålder och framåt i tiden på Norrköping stadsmuseum.
– Vi bakade en massa historiska kakrecept i järnugnen i Grå huset här på museiområdet i somras. Det satte en massa griller i huvudet på mig om att göra det här. Sen ville jag binda ihop det med de fasta utställningarna på museet, säger Sofia Nerman som är vikarierande museipedagog på Stadsmuseet.
Naturgodis. Rotknölarna från brudbröd var något som man åt förr i tiden.
Visningen heter Matresan – från rötter till ransonering och har varit bokningsbar sen i oktober. Det var varit ungefär 100 stycken besökare.
– Det har varit många SFI-klasser (svenska för invandrare) som varit här. Och det har varit väldigt positiva reaktioner. Jag tror att just det här med att smaka och lukta på örter kan vara ett sätt att lära sig hur vår kultur har sett ut och att lära sig svenska namn på olika växter, säger hon.
På lördag är det visning för allmänheten. Det är inte bara en föreläsning, besökarna kan få smaka och lukta på olika örter och maträtter som presenteras i anslutning till de fasta utställningarna. På museets översta våningsplan ligger stenåldern, vikingatid och medeltid på rad tillsammans med renässansen.
Inte bara till jul. Även nötter användes som mat.
Sofia Nerman har ett stort intresse för mat och ett lika stort intresse för historia. Det gjorde att hon ville göra något med mat i fokus. Hon tycker även att det är intressant med alla de olika trender som gått genom mathistorien. Som till exempel de som fanns på 1600-talet.
– Om du tittar på Gustav II Adolf, han var en stadig bit. Det var det den tidens ideal: jag är så rik att jag kan vara så här tjock. Det är helt otänkbart i dagens Sverige, i vår västerländska kultur, säger Sofia Nerman.
Det har varit ett riktigt detektivarbete. Sofia har kontaktat andra muser, intervjuat personer och letat efter gamla kokböcker och gamla recept.
– Jag läste att de gjorde kandisocker på 1600-talet som användes i söta bakverk. Och tänkte att det verkar skitäckligt, så det måste jag bjuda besökarna på. Men när jag testade det så var det jättegott. Jag hade planer på att baka drömmar med kandisocker i jul, säger hon.
Vissa maträtter kan verka märkliga i dag. På 1600-talet åt högadeln något som kallas kramsfågel, som var lärkor eller domherrar som infångades och tillagades. Det ansågs vara en delikatess.
– Jag tror inte att vi dagens samhälle skulle tänka oss att äta domherrar. Jag tror i och för sig att där är mycket vi inte skulle äta i dag, säger Sofia Nerman.
© Text och foto: Morgan Lengbrant
STADSMUSEET Norrköping
16 januari 2016 kl 14
Matresan – från rötter till ransonering
Visning