Dags att resa sig upp och gå. Mats Granbergs tid som Norrköpings Tidningars kulturredaktör kom för drygt 16 år sedan. Nu har den gått.

 

Vad är det för tider vi lever i?

 

Han har länge sett det komma, mediabranschens omvälvningar måste till slut slå även mot Norrköpings Tidningars kulturredaktion. Den 31 januari gör Mats Granberg sista dagen som kulturredaktör. Han är nöjd med sin gärning.

Vi träffas på Arbetets museums café när det fortfarande är tid kvar. Café Strykjärnet är ett av de många caféer med eller utan tillhörande kulturinstitution där han druckit en kopp kaffe, läst, tänkt.

Han har reflekterat över händelser och över tiden vi lever i. Så som en kulturredaktör bör göra. Så som samtalen i samhället bör göra. Så som kulturens spjutspetsar konstnärerna (alla genrer) ofta gör.

Alltså inleder jag med frågan ”Vad det är för tid vi lever i?”.

– Jag har vetat om ganska länge att jag ska sluta, det har tornat upp sig sedan 2013. Alltså det som kallas mediekrisen, med för svaga intäkter och för svag tro på journalistiken, inleder Mats Granberg. Alla medier har svårt att hitta pengar, affärsmodellen fungerar inte längre.

Affärsmodellen är alltså balansen mellan annonsintäkter och prenumerationsavgifter å ena sidan och kostnader för produktion och distribution å andra sidan. Det går inte ihop sig för dagspressen knappt någonstans i Sverige.

– Man trodde att det skulle gå att översätta den stora lokala dominansen från tidningen till nätet. Man trodde inte konkurrensen skulle bli så svår.

De stora förändringarna stavas alltså ny teknik och nya förhållningssätt. Tidningarna blev mediehus och startade nätupplagor, gratis att läsa. Men annonsintäkterna följde inte med utan det är främst Google och Facebook som tagit för sig. Samtidigt som prenumerantstocken har minskat.

 

Levande möten med litteraturen. 2011 genomfördes en serie litteratursamtal på nyöppnade Cnema. Numera är Mats Granberg trägen samtalare i Söderköpings Bokhandel & Antikvariat.

 

När nu Norrköpings Tidningars kulturredaktion från 1 februari ska ingå i ett nära samarbete med kollegorna på Östgöta Correspondenten tackar Mats Granberg för sig. Han noterar att han innehaft sin tjänst i mer än 16 år och därmed suttit näst längst efter nestorn Arne Malmberg. Däremot stannar han kvar som skrivande journalist på tidningen.

Och jag kan inte tänka mig annat än att han fortsätter de uppskattade litteratursamtalen hos Söderköpings Bokhandel & Antikvariat, om än utanför arbetstid. I den digitala tiden, ännu en tid, har levande möten fått ett uppsving. ”Det finns ett sug efter evenemang just nu”. Jo, det märktes redan vid de välbesökta litteratursamtalen på Cnema 2011, men det projektet lades ner.

Mats Granberg blev personligt headhuntad av NT:s dåvarande chefredaktör Karl-Åke Bredenberg. Kulturredaktionens frilansmedarbetare blev dess redaktör med ansvar för en medarbetare och många frilansare.

I backspegeln tycker han sig nöjd med sin gärning, han har genomfört sina idéer. För honom fanns länge möjligheterna att kunna göra det han ville.

– Man får också gilla läget. Man kan inte göra en fantastisk kultursida när tidningen fått spara på alla håll. Östgöta Media (som bland annat ger ut NT, Corren och en rad tidningar i Östergötland och i Västervik) har dragit ner med 25 procent på ett år. Det är sorgligt när duktiga journalister som gör ett kanonjobb får sluta för att det inte finns plats för dem. Med sig tar de kunskapen om Norrköping, om människor, händelser, platser.

Fast helsidesessäerna gick bort efter några försök. Det handlade både om pengar och om teknik – att få till tre kultursidor i stället för det vanliga uppslaget.

– Men långa texter skulle kunna ligga på nätet, som hos flera utländska tidningar. Det handlar inte bara om att jaga klick, läsarna ska stanna också, påpekar Mats Granberg.

Jag påminner mig om DN-intervjun med visselblåsaren Edward Snowden sent i höstas, ett lika långt som läsvärt samtal. Sådan journalistik och de långa essäerna, debattartiklarna, åsiktsbrytningarna som inte stannar vid slagorden utan fördjupas med resonemang och argument. Det behövs.

– Samhället behöver sånt. Läsarna behöver sånt. Tidningarna behöver sånt, säger Mats. Men ju sämre ekonomi desto lättare att tappa perspektivet.

 

”Stay human!” Mats Granberg talade när Norrköpings Tidningar stöttade manifestationen Refugees Welcome i september.

 

Flyktingarnas tid är nu, liksom medmänsklighetens. För min del har det känts som att Mats Granberg skrivit sitt ”testamente” under hösten. Skrivit bättre, angelägnare och mitt i skeendet, ofta utan att ta vägen över litteraturkritikens mer långsamma spegelbild.

– Jag har gjort en lista varje höst på vad jag velat göra bland allt som också händer, svarar Mats.

(Med ”allt som händer” antar jag han menar den svenska bokutgivningen och bevakningen av Norrköpings intensiva lokala kulturliv.)

– Vad som har tillkommit i samhället är att jag skrivit om flyktingfrågan. Det är en väldigt viktig fråga, inte bara för kulturen utan för samhället, säger han och fortsätter:

– Om man tittar på år 2015. Attacken på den franska satirtidningen Charlie Hebdo tidigt i januari väckte yrvakna reaktioner i Norrköping. Jag skrev då en krönika om ”Norrköpings provinsiella tystnad”.

När Paris åter drabbades av terror sent på året arrangerade kommunledningen en tyst minut på Tyska torget, Rådhusets klockor tystnade och trikoloren halades på halv stång. Ljusspelet på Strömmens vatten lyste i de franska färgerna.

– Däremellan har civilsamhället tagit vid.

Civilsamhället, det är den kraft som inte frågar efter vad politiker och samhälle kan göra för dem utan frågar sig själva hur de bäst kan hjälpa till. När några tjejer arrangerade manifestationen Refugees Welcome på Tyska torget i september var Mats Granberg en av talarna. Med min kamera kom jag tillräckligt nära för att se hur berörd han var av ögonblickets allvar.

Civilsamhället, det är de som möter flyktingar som kommer med tåget och ser till att de hittar en sovplats när Migrationsverkets utmattade personal gått hem. Det är volontärerna i kyrkans soppkök. Det är de som samlar kläder till dem som behöver. De som ställer upp ideellt på språkkaféer och med läxhjälp. Civilsamhället är det som upptäcker sin kraft just nu, trupperna av gråhåriga pensionärer har fyllts på med unga krafter. Så starkt har civilsamhället blivit att tidskriften Fokus utnämnde Volontären till ”Årets svensk”. Där politiska och institutionella beslutsvägar är för långsamma är privata initiativ snabba och smidiga. Och förvånansvärt uthålliga.

– Kyrkan har varit bra hela vägen, kanske för att den har en lång historia av värderingsstrider.

Men Mats Granberg har också upptäckt att en av kulturinstitution, en av stadens äldsta, som gjort det som behövts – öppnat dörrarna. Stadsbiblioteket i Norrköping ökade besöksantalet med 45 procent under 2015. Asylsökande som väntar på uppehållstillstånd står för en stor del av ökningen, bibliotekets datorer ger både kontakt med familjer och med kurser i svenska. Där är också rum för språkkaféer och läxhjälp. Han skrev ett reportage och fick med såväl besökare som engagerad personal. Bra journalistik helt enkelt!

– Biblioteket har en tradition av öppenhet som andra institutioner inte har, hävdar Mats Granberg och förvånas över att bibliotekens viktiga roll inte verkar uppmärksammas i kommunens beskrivningar av integrationsarbetet.

 

Nobelsoppa. Östgötateaterns medarbetare läste högt. Mats Granberg, på högerkanten, bidrog med en introduktion till Svetlana Aleksijevitjs liv och verk.

 

När Svetlana Aleksijevitj fick Nobelpriset – det första till ett journalistiskt projekt – skrev Mats naturligtvis om den intervju han gjort med henne flera år tidigare. Och deltog vid Östgötateaterns Nobelprissoppa, där flera av teaterns medarbetare gav nobelpristagarens informanter röst.

Bokmässan i Göteborg är ett tillfälle att träffa många intressanta författare. Det har blivit en rad läsvärda intervjuer, utspridda över året, bland annat med Svetlana Aleksijevitj men även med Fabrizio Gatti och fler ändå. Nu påpekar han att det ofta är de små förlagen som ger ut de författare som blir nobelpristagare.

Över huvud taget har jag alltid uppfattat att Mats Granberg varit intresserad av östeuropeisk litteratur.

– Jag tycker att det är ett bortglömt område i litteraturen. De stora förlagen satsar på svensk litteratur och deckare. Men de östeuropeiska författarna kan lära oss om samhället och demokratins utveckling.

Han drar en parallell till Nationalmuseerna. De som bygger monument över landets ärorika historia har inget lärt. De som söker sanningen, även den obehagliga, bygger ett starkare land som klarar sig bättre genom ekonomiska kriser. Har han läst.

Så vad är det för tid vi lever i? Flyktingarnas tid. Medmänsklighetens tid. Civilsamhällets återkomst. Mediekrisens tid hade inte kunnat komma mer olämpligt. Eller?

– Jag tror alltid att det kommer att finnas journalistik och att det kommer att finnas läsare men vägen dem emellan vet jag inte så mycket om, säger Mats Granberg och avslutar.

– Onsdag 27 januari ska jag samtala om migration med journalisterna och författarna David Qviström och Katia Wagner på Stadsbiblioteket. Det tycker jag blir en alldeles utmärkt final.

© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin och Annika Strandhed

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

STADSBIBLIOTEKET Norrköping

27 januari 2016 18.00 
Det handlar om människor
Temakväll om flykt
Mats Granberg, MT:s kulturredaktör samtalar med journalisterna och författarna David Qviström samt Katia Wagner

LÄNKAR
Rekordökning på Stadsbiblioteket reportage NT 13/1 2016
Exceptionella händelser kräver exceptionella åtgärder slutreplik NT 20/1 2015
Campus Norrköping har stark samhällsrelevans replik NT 20/1 2015
Norrköpings provinsiella tystnad krönika NT 13/1 2015
En Ödes-timme på Tyska Torget krönika Kultursidan.nu 17/9 2015
Mats Granbergs idéer och insikter recension Kultursidan.nu 23/12 2012
Mats Granberg ser på kulturen från en annan sida intervju Kultursidan.nu 19/12 2012