Nu börjar festen! Drivvedsfolket öppnade Where’s The Music?

”Fan vilken skön stämning!”

Drivvedsfolket är det Norrköpingsbaserade bandet som lirar medryckande poprock. Karaktärsstark poprock/partyångest som de själva skriver på sin hemsida. Bandet fick äran att öppna årets Where’s The Music? direkt efter festivalinvigningen på Arbis.

Det känns nästan som en stor, andlig känsla infinner sig när man kliver in på Arbis där Drivvedsfolket ska spela. Det är en plats med historia, något man har respekt för. Rent spontant känns det som en perfekt scen för Drivvedsfolket att stå på.

När ridån går upp (självklart är det en snygg ridå, det är ju en gammal teater vi är på) kommer de in. Drivvedsfolket. Scenkläderna går i ett gult tema. Är det inte full gul mundering är det ett par gula hörselskydd, eller ett par gula shorts, som på trummisen Carl Lindman. Att basisten Daniel Ringlund kommer in i något som liknar en enkel långklänning är ju bara helt fantastiskt.

Gyllengult. Basisten Daniel Ringlund klädd till fest.

Drivvedsfolket har flera stora fördelar. En av dem är att de känns otroligt äkta. Kanske är det faktumet att de sjunger på svenska, det känns ju mycket naknare på det sättet. Men det är också låtarna, vad texterna handlar om.

Jag menar, hur ofta är det man hör någon sjunga om en madrass som har gjort ens rygg paj, men man slänger den inte för det. En låt som är ett samarbete mellan Drivvedsfolket och delar av Björnstammen. Kan man kalla det ett supersamarbete? Ett norrköpingskt supersamarbete. Och det svänger så in i.

Sången på scen kanske inte är klockren, om man menar att perfekt träffar toner. Men vem bryr sig om sådant? Det är skönt och coolt. Det är stilen och känns framför allt äkta.

De inleder då med Madrassen, supersamarbetet som är bland det bästa jag hört med bandet. De har ett utspel på scenen som inte är överdriven, man skulle kunna se det som att det är musiken som rör dem.

De spelar också senaste singeln Trötta ögon som tas emot väldigt väl av publiken. Efter det stiger bara jublet än mer. En låt som fastnar hos mig, och som tycktes vara en favorit hos publiken, var Byta ställe. Det är en låt med ett energiskt driv som sätter sig djupt och får fart även på den tröttaste. Och riffet i Sparka mig är något jag fortfarande jag inte kan få ur huvudet.

Skönt mellansnack.

Drivvedsfolket är inget jag brukar lyssna på hemma annars, men här på Arbis finns det inget annat. Deras musik skapar en sådan stämning att det inte spelar någon roll vad för musik man lyssnar på. Allt är så otroligt skönt och avslappnat. Och när vi får höra: ”Fan vilken skön stämning det är här!” från scenen, går det inte att förneka.

Bland det bästa på hela spelningen är mellansnacket. Det känns spontant, obegripligt och väldigt roligt. Skratten ekar mellan väggarna, och när spelningen är slut hänger applåderna kvar en stund efter att ridån gått ner.

Drivvedsfolket, mina damer och herrar. Ni vill inte missa dem när de spelar nästa gång.

© Text: Jennie Johnson
© Foto: Michael Strandhed

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ARBIS Norrköping

11 februari 2016 kl 19.15
Drivvedsfolket
Publik: Välfyllt framför scenen
Prod: Where’s The Music?

LÄNKAR
Drivvedsfolket hemsida Facebook  Spotify  WTM-presentation
Where’s the music hemsida Facebook
Ta rygg på oss på Where’s The Music?! reportage Kultursidan.nu 11/2 2016
Where’s The Music?! – din kompletta guide LISTAN Kultursidan.nu 26/1 2016