Uppmärksam. En av Sportlovsorkesterns musiker lyssnar på Cecilia Rydinger Alin (hon anas i förgrunden till höger) som introducerar nästa stycke på programmet.
…hur hon listigt och smart försöker triumfera
”Sluta aldrig spela!” uppmanade dirigenten Cecilia Rydinger Alin ungdomarna i årets Sportlovsorkester. Det lät bra och det lät mycket i De Geerhallen på torsdagskvällen. Mycket nordiskt, en häxa, filmpirater och ett stycke för alla åtta slagverkarna.
– Sluta aldrig spela! Med de orden avslutar dirigent Cecilia Rydinger Alin sitt tacktal till eleverna som deltagit i årets Sportlovsorkester.
Sportlovsorkesterns avslutningskonsert i De Geerhallen har blivit en tradition i Norrköping. Många är de föräldrar, mor- och farföräldrar som gärna vill lyssna till sina barns och barnbarns första steg mot vad som kanske kan vara en framtida musikkarriär. Sportlovsorkestern är inte bara en sysselsättning för lediga skolbarn, den är också en plantskola för framtida orkestermusikanter.
De har bara några dagar på sig att bli en fungerande och samspelt orkester. Först i söndags träffades de och igår – torsdag – var det final och avslutningskonsert i De Geerhallen, efter onsdagens konsert i Åtvidaberg. På denna korta tid låter det helt fantastiskt.
Upptakt. Danske tonsättaren Carl Nielsens ungdomsverk Orientalisk festmarsch gav en mustig start på konserten.
I år är det cirka 60 ungdomar mellan 10-19 år som utgör orkestern. De kommer från hela Östergötland, samt någon från Växjö och Stockholm. Precis som tidigare år har eleverna coachats av musiker ur symfoniorkestern. Detta år har man fokuserat på nordisk musik, som exempelvis Carl Nielsen, Marie Samuelsson och Jean Sibelius, berättar Cecilia Rydinger Alin, som dirigerar sportlovsorkestern för 6:e året i rad.
En Orientalisk festmarsch ur Aladdin komponerad av en ung Carl Nielsen influerad av romantik och sagospel, inleder kvällen. Den är kraftfullt mustig och får alla att komma igång. Man fortsätter så med Antonin Dvorák Symfoni nr 9 – Från Nya världen – komponerad av en man med hemlängtan. ”Det kan man höra i musiken”, säger dirigenten, men jag tycker att musiken låter mer som avsked till något än som längtan till något.
God kontakt. Dirigenten Cecilia Rydinger Alin har ett tydligt uttryck som orkesterledare. Vid behov växer det i livlighet.
Magica de Hex komponerad av Marie Samuelsson handlar om trollkvinnan som är ute efter Joakim von Ankas turkrona, för att bli rikare men framför allt för att få all makt. Musiken beskriver henne perfekt. Man kan riktigt höra hur hon smygande tassar fram, hur hon listigt och smart försöker triumfera. Det är kreativt, lekfullt och spännande även om hon aldrig lyckas i sitt företag. Farbror Joakim har sin turkrona i säkert förvar, och Magica de Hex smiter undan och bidar sin tid tills det blir dags för ett nytt försök att knipa det åtråvärda.
Åtta slagverkare är med i årets sportlovsorkester. De har fått sitt eget stycke, Piece for Percussion av Mitchell Peters. Det är ett roligt stycke. Man kan tänka att det inte skulle låta så melodiöst med bara slagverk, men det gör det. Koncentrationen hos de spelande går inte att ta miste på, inte heller att de har roligt.
Jean Sibelius Symfoni nr 2, Finale är ett mäktigt stycke. Det har allt: storslagenhet, mörker och oro varvas med ljusa, vackra musikslingor. Personligen gillar jag de ljusa, sommarlätta partierna bäst.
Cellister. 60 ungdomar deltar i Sportlovsorkestern i år. De imponerar med klang, nyans och styrka.
Varje år har man med ett stycke ur filmens värld. Ungdomarna i orkestern får bestämma vilken det ska bli, och för tredje gången föll valet på temat ur Pirates of the Caribbean av Klaus Badelt. Jag anar att den måste vara rolig att spela, det märks hos flera av musikanterna.
Så har vi kommit till kvällens sista stycke som är Boléro av Maurice Ravel. Mina ögon faller på den unge trumslagaren som spelar och ska spela samma om och om igen genom hela låten. Hur lätt vore det inte att låta tankarna vandra iväg… Men han har full fokus och han gör det så bra. Han ler gott. Personligen tycker jag att Boléro är en enda lång väntan. Väntan på slutet som är så mäktigt. Ett enda stort crescendo!
Varma applåder till de duktiga musikerna i Sportlovsorkestern. Och åter: det är makalöst fantastiskt att det låter så bra, och så mycket, med tanke på den korta tid de haft på sig.
© Text: Eva Lindblad
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
DE GEERHALLEN Norrköping
25 februari 2016
24/2 i Åtvidaberg
Sportlovsorkestern
Dirigent: Cecilia Rydinger Alin
Prod: Norrköpings symfoniorkester