Skryt lagom. Svarte Bill och hans pirater är inte helt överens om hur modig sjörövarkaptenen egentligen är.
Hajar med smak för blodapelsin
Kapten Svarte Bill är en skrävlare och skrytmåns till pirat. Fast om du ska tro hans besättning så är han en riktig fegis för att vara en sjörövare. Kulturskolans barnmusikal är en rolig och fantasieggande föreställning. Två föreställningar ska det bli, måndag och tisdag kväll.
Kön till aulan där Kulturskolans barnmusikal Kapten Svarte Bill spelas är lång. Det är många anhöriga till barnen, som både är skådespelare och musiker i pjäsen, som står och väntar. Portarna öppnas och vi släpps in.
Den snygga scenografin som de fått låna av Östgötateatern skapar verkligen en känsla av att vara på ett piratskepp, med kanoner och ett roder, någonstans i Söderhavet. Och dessutom en filmduk som de projicerar bakgrunder på.
Piratorkestern har gått ombord.
Snart väller barnen eller rättare sagt besättningen ombord på sjörövarskeppet och vi får höra berättelsen om den fege piraten Svarte Bill. Manus är skrivet av Lollo Asplund och Stefan Axelsson för många år sedan och Lollo spelar själv titelrollen. Musikpedagogen Susanne Pehsson guidar publiken genom berättelsen.
Barnen som sjunger och agerar kommer från körerna Tonträffarna, Tonhöjdarna och Tonstänket. De är duktiga och gör föreställningen glad och positiv. Manuset är fantasieggande och har många finurliga repliker och skojiga sångtexter. Historien handlar om Svarte Bill och hans besättning som hittar en skattkarta och ger sig ut på jakt.
Min favoritlåt är torsksången med meningen ”torsk med vaniljsås till efterrätt”. Många skrattar högt flera gånger, så även jag, åt de många knasigheter som dyker upp. Som hajar som fått smak på blodapelsin eftersom ett skepp med nämnda varor gick på grund och hajarna tuggat i sig dessa.
Jag fnittrar gott åt kanonsalvan som avfyras i from av slag på en trumma. Musiken är bra och de som spelar i Piratorkestern är duktiga. Det märks att Kulturskolan har lagt ner mycket tid på att träna och det har verkligen gett resultat.
Ror i lä. Stora delar av scenografin och rekvisitan har lånats in från Östgötateatern.
Redan från början är publiken, och faktiskt också jag, med på noterna. Aktörerna får verkligen igång oss med medryckande sånger. Alla är på scen hela tiden och där är inga direkta scenbyten. Det är ett spännande grepp som jag tycker fungerar mycket bra. Jag skrattade gott hela tiden och lämnade Kulturskolan med en riktigt fin känsla.
© Text och foto: Morgan Lengbrant
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
KULTURSKOLAN Norrköping
7–8 mars 2016 kl 18.30
Kapten Svarte Bill
Musikal av Lollo Asplund
Körerna Tonträffarna, Tonhöjdarna och Tonstänket
Piratorkestern
Prod: Kulturskolan