Stenålderseliten. Stadsmuseets chef Bror Tommy Sturk var mycket glad när han hälsade 50 forskare välkomna till konferensen i Norrköping. Tom Carlsson från stiftelsen Kulturmiljövård är en av arrangörerna.

 

Ostlänken är svaret på många frågor

 

”De största upptäckterna görs inte i jorden längre.” Den svenska stenålderseliten träffas i dagarna två på Norrköpings stadsmuseum. Det var 50 år sedan sist så de har en del att ta igen.

Allmänheten bjuds på två aktuella föreläsningar. Mest uppseendeväckande är resultatet efter flera års grävande i Motala, det lär ändra hela bilden på jägar/samlarkulturen. Mest lokal är gropkeramikrapporten från utgrävningarna vid Åbymoskolan.

Ostlänken är svaret på frågorna om varför här och varför nu. Innan grävmaskinerna och byggare lägger räls måste arkeologerna sätta sina spadar i jorden. Stiftelsen Kulturmiljövård nyanställde och öppnade därför ett helt nytt kontor i Östergötland förra året, närmare bestämt i Norrköping.

– Vi sitter i Grå huset, på ovanvåningen, säger Tom Carlsson som förflyttningen till trots är ganska hemmastadd. Jag har grävt i Östergötlands jord i 25 år.

Grå huset hör till Stadsmuseet och dess chef Bror-Tommy Sturk var inte sen att tala om samarbete. Konferensen är resultatet av ett sådant samtal. Ytterligare två arrangörer håller i trådarna, Arkeologerna, det vill säga den organisation som lyder under Statens historiska museer, och Societas Archaeologica Upsaliensis.

 

Rum för fotografi har omvandlats till föreläsningssal. På väggarna sitter bilder från arkeologiska undersökningar genom tiderna.

 

De säger att det är omkring 50 år sedan stenåldersforskarna samlades till en så här stor konferens. Över femtio forskare från 22 olika institutioner, som museer och länsstyrelser, har bjudits in. Tisdag och onsdag ägnas åt att utbyta forskningsrön, flera av dem med anknytning till Östergötland.

– Vi har 17 föredrag, det kunde lätt varit 40, säger Tom Carlsson från stiftelsen Kulturmiljövård som håller i trådarna för konferensen men även ska hålla ett föredrag på torsdag om jordbrukare och säljägare i Bråviken.

Tom Carlsson framhåller vikten av att arkeologiska rapporter och avhandlingar inte bara läggs på hyllorna. Det blir inte överblickbart. Resultaten måste sammanföras för att ny kunskap ska kunna byggas och nå ut. Ett av föredragen handlar till exempel om Alvastra pålbyggnad som undersöktes för drygt 100 år sedan. Samma plats undersöktes även under åren 1976–1981 men resultaten rapporterades aldrig. Nu först kommer det i dagen.

– De största upptäckterna görs inte i jorden längre, framhåller Tom Carlsson. De görs i laboratorierna. De hittar DNA och kan säga vad människor och djur har ätit strax innan de dött.

Som en parentes kan nämnas söndagens föredrag i samarbete med museets vänförening. Det handlar om georadar, en teknik som gör att spaden blir helt onödig, eller åtminstone kan sättas med precision.

 

Nästan som ny. Göran Gruber säger att vapnet av ben är 7.000 år gammalt.

 

Historieintresset har blommat upp i Sverige, det visar inte minst de populärvetenskapliga tidskrifterna. Bokförlagen har gett nya historiska verk, där Sveriges Historia med professor Dick Harrison som huvudredaktör väger tungt. Bakom historieskrivningarna ligger många års äntligen avdammade forskningsrapporter och avhandlingar. Det första bandet handlar om stenåldern.

– Det hann inte mer än komma ut förrän vi grävde i Motala och resultatet av de undersökningarna ändrade hela bilden på jägar/samlarkulturen, säger Tom Carlsson.

Göran Gruber, även han en av arrangörerna, kommer att i sin del av torsdagens föredrag att tala om just detta.

– Förhållandena vid Motala ström och kanalbanken är ideala för att bevara organiskt material.

Utgrävningsbilder, svartvita från tidigare under 1900-talet och färgbilder från senare tider, smyckar föreläsningssalen i museet. Göran Gruber pekar på fotot på en sågtandsslipad harpun, den ser ny ut.

– Det är ben av kronhjort och den är 7.000 år gammal.

Först ut av föredragshållarna är Camilla Ekblom som skriver sin masteruppsats vid Uppsala universitet. Hon studerar hur populärvetenskapliga tidskrifter lägger sig till med en egen agenda. Det gör att allmänheten får en felaktig bild av det som varit, mer anpassad till det som är på modet nu än hur det var då. Och att forskarna inte alltid känner igen sina forskningsrön.

– Jag trodde aldrig att jag skulle tala om det här för Sveriges stenålderselit, inleder Camilla Ekblom.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

STADSMUSEET Norrköping

17 mars 2016 kl 18
Äldre stenålder vid Vätterns utlopp – arkeologi i Motala 2000-2013
Göran Gruber, Arkeologerna
Jordbrukare och säljägare i Bråviken under stenåldern
Tom Carlsson, Stiftelsen Kulturmiljövård
Föredrag

20 mars kl 14
Georadar – arkeologi utan grävning
Pär Karlsson
Föredrag

15 – 16 mars 2016
Stenålder – Forskning, Fynd, Platser
Konferens
Arr: Norrköpings stadsmuseum, Stiftelsen Kulturmiljövård, Arkeolologerna och Societas Archaeologica Upsaliensis

LÄNKAR
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook