– Hej! Regissören Kristofer Nilsson Ahlberg välkomnar till pressvisning av Kinski och döden som spelas på Teater Bråddgatan 34.
”Vi tar in döden för lite i våra liv”
Repetitionsperioden går mot sin ände. Sådär en tio minuter ska kapas först. Eva Carlsson är blek och ser 20 år äldre ut, inte heller Lise Müller framställs med ytlig skönhet. Uppsnofsade John Hedman startar med en djup suck. Kinski och döden, en svart komedi, närmar sig lördagens premiär på Teater Bråddgatan 34.
Teater Kinski kallar de sig. Uppsättningen är ett engångsprojekt – än så länge. Tre föreställningar ska spelas – än så länge. Scenografin är gjord för att kunna gå på turné.
Det är den där lugna röran som uppstår inför en repetition som samtidigt ska vara pressvisning, alla jobbar med sitt. Regissören Kristofer Nilsson Ahlberg går igenom något, tekniskt eller musikaliskt, med Marcho Marchev, tekniker och musiker i ett, som sitter med projektpärmen uppslagen. John Hedman ikläder sig vit skjorta på ett ställe, hittar kavajen på ett annat. Eva Carlsson sätter upp en affisch på väggen. Kinski och döden står det. Lise Müller är förhållandevis lugn, hon småpratar med John som nu satt sig i scenografins enda fåtölj. Några anteckningar på en fusklapp. Marcho placerar sina instrument invid ljusbordet, det tar en stund innan han är helt nöjd.
– Kostymen har inte kommit. Carin Fahlén dyker upp med fikastöd till ensemblen.
Det hon talar om är Lise Müllers dräkt som hon ska ha i början av föreställningen. Jag förstår att den ska vara något alldeles extra.
Bleksminkad. Eva Carlsson affischerar.
Innan Kristofer Nilsson Ahlberg började regissera skrev han manus. Det bygger på romanen Josef Kinski och döden av författaren Melker Garay från Norrköping. Boken är i stora delar en brevroman mellan Josef Kinski och hans syster Margareta. Redan där har Kristofer Nilsson Ahlberg gjort ett kraftigt dramaturgiskt ingrepp – breven blir ett långt nattligt samtal, som ska avhandlas på cirka 80 minuters speltid.
– Josef är besatt av döden. Hans syster Margareta är kristen. Ett familjedrama har gjort att de inte haft kontakt på 25 år, beskriver Kristofer Nilsson Ahlberg pjäsens utgångsläge. Det handlar om syskonskap, familjedrama och döden.
Medan romanen, som mer är en idéroman än skönlitterär, innehåller en ganska svart konversation som styrs av Josef Kinski har pjäsen en annan tyngdpunkt med Margareta i centrum.
– Margareta är den som utvecklas och förändras, säger Kristofer Nilsson Ahlberg och fortsätter:
– Varje människa har sin egen berättelse och den kommer man inte undan. Om man inte lär känna sig själv och sitt eget mörker så kommer man att må dåligt. Margarets möter sitt eget mörker och Josef möter Gud.
Uppspetad. Lise Müller spelar Vincent, papegjan som transformeras till spelledare.
Den bleka sminkningen och det hårt åtstrukna håret lägger 20 år till Eva Carlssons verkliga ålder. Det gäller att inte vara fåfäng som skådespelerska. Nå, Lise Müllers svarta streck över ena ögat kanske inte heller tillför skönhet, möjligen lite spänning.
– Det är smickrande att bli tillfrågad. Och så handlar det om döden. Kul projekt, summerar John Hedman med en droppe galghumor när alla samlats. När jag läser ett manus brukar jag få bilder hur det ska göras. Den här gången var det inte så.
– Jag har aldrig grottat ner mig i döden så det har varit en resa för mig. Jag tycker vi tar in döden för lite i våra liv, och tror att andra kulturer tar in det mera, säger Eva Carlsson som oftast tar upp andra viktiga ämnen i egna Teater Pelikanen som oftast spelar barnteater.
Det låter tungt men ändå beskriver de pjäsen som en svart komedi. Det har inte bara med manus att göra utan med själva spelstilen. En viktig part i spelet står Lise Müllers rollkaraktär nämligen för. Kanske inte så mycket för att hon spelar papegojan Vincent (hon älskar fåglar) utan för att hon blir berättare, rentav en ”spelledare”.
– Jag styr vad som ska hända. Utmaningen för mig har varit ”hur mycket delaktig ska jag vara på scenen”. Och det krävs mod att rikta sig ut mot publiken, säger Lise Müller.
© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping
19, 24 mars, 2 april 2016, kl 19
Kinski och döden
efter Melker Garays bok Josef Kinski och döden
Manus och regi: Kristofer Nilsson Ahlberg
Scenografi och kostym: Jenny Berglund
Musik och teknik: Marcho Marchev
Producent: Carin Fahlén
Prod: Teater Kinski och Teater PelikanenSKÅDESPELARE
John Hedman
Eva Carlsson
Lise Müller
LÄNKAR
LÄNKAR
Teater Kinski Facebook FB-evenemang
Teater Bråddgatan 34 hemsida Facebook
Garays Josef Kinski och döden blir teater reportage Kultursidan.nu 20/1 2016
Pingback: Kinski och döden handlar faktiskt om livet (recension) – KULTURSIDAN.nu