Vi går mot ett allt varmare klimat i världen. I Sverige innebär det större risk för skyfall, något som kanske kan komma och bli det nya framtidshotet, berättar Sten Bergström.

 

Viktigt att ta höjd för effekterna

 

Snart faller regnen och vattnet stiger. Att vi har pågående klimatförändringar är inget vi kan blunda för. Och även om vi nu arbetar för att motverka dessa förändringar, är det ändå mycket som hänt, och mycket som kan komma att hända. Därför är det viktigt att bygga för att klimatsäkra nya infrastrukturprojekt.

Sten Bergström är professor och tidigare forskningschef på SMHI. Under torsdagen den 10:e mars höll han en föreläsning på Cnema om Klimatet och dess påverkan på vattenresurser och samhällsbyggnad. Föreläsningen var den sista av tre, inför Studiefrämjandets kommande evenemang Framtidsveckan i april.

Sten Bergström tar upp det faktum att många tyckte att forskarna överdrev när de talade om klimathotet. Länge var det också en fråga som inte direkt diskuterades bland politikerna. Nu är det dock annorlunda, men fortfarande verkar det vara en svår fråga.

Många minns kanske klimatmötet i Köpenhamn 2009. Det blev ingen vidare succé, för man kom ingenvart. I höstas gick det dock bättre. Man kom inte mycket längre, men man kom överens om ändrade krav, och vi måste klara tvågradersmålet, helst en och en halv. Alltså, att genomsnittstemperaturen inte får överstiga två grader. Dock har den redan nu stigit med en hel grad.

 

I juli 2011 drabbades Danmark av ett riktigt skyfall. Ett år senare hände det på ett liknande sätt i Malmö.

 

Sten Bergström visar diagram och kartor på hur det skulle se ut i Sverige om vi bara lät utsläppen löpa utan att göra något, ungefär i den kurva vi är på väg nu. Det var en utredning som gjordes av staten, till dricksvattenutredningen. Hur mycket vatten kommer vi få i Sverige? Nederbörden kommer öka och vintrarna kommer att bli kortare, vilket bidrar till ökade vattenmassor. Översvämningsrisken ökar därmed, särskilt i landets mer sydliga delar.

– Söder om Stockholm, där ökar översvämningsrisken. Och det är ju där vi bor nästan allihop. Det är där all utbyggnad av infrastrukturen äger rum. Det är här vi ska bygga Slussen, det är här vi ska bygga Ostlänken och alla möjliga stora projekt. Det är klart, att ser det ut såhär, då måste man ju faktiskt börja fundera. Hur sjuttsingen ska vi planera nu när det kan dra iväg och bli såhär förändrade förhållanden?, säger Sten Bergström.

 I värsta fall ser vi en ökning av havsnivån på en meter. Det skulle innebära att Mälaren skulle försvinna. Sten Bergström nämner också att man får räkna med landhöjningen, och tack vare den klarar sig Mälaren med nöd och näppe. Avståndet mellan Slussen och Mälaren är sjuttio centimeter. Innanför finns dricksvatten för två miljoner människor, som är beroende av att det inte tränger in saltvatten utifrån. En höjning av havsnivån på en meter är ett värsta-scenario och inget som kanske kommer hända i morgon. Men det gäller att kunna planera för det också, när och om det skulle hända.

Kan skyfall vara framtidshotet? Sten Bergström visar oss Danmark 2011, då landet drabbades av ett skyfall som kostade försäkringsbolagen 1 000 000 000 euro. I Malmö ett år senare, kom ett liknande skyfall. Och just sådant är något man nu tar hänsyn till i praktiskt taget alla stora projekteringar.

 

Slussen håller på att rasa ihop. Om den ska ha någon chans att klara sig måste den byggas om. Man måste också anpassa den till de nya förutsättningarna i klimatet.

 

Som ett exempel vad gäller att klimatsäkra ett bygge, tar Sten Bergström upp ombyggnaden av Slussen i Stockholm. Den håller på att falla ihop. Även den måste klimatsäkras. År 2000 mättes det blötaste året på hundratals år upp. Vattnet gick inte att få ut, och det var bara centimeter ifrån att rinna ner i Gamla stans tunnelbanestation. Tunnlarna innehåller mängder av kommunikation. Det skulle blivit katastrof.

Men man kunde ju inte bara bygga om, man måste ta helt nytt domstolsbeslut, reglera om allt. Vad gör vi om klimatet ändras?

– Hela kakan med problem hamnade i knät på SMHI, säger Sten Bergström.

Det blev debatter i tidningarna angående detta. Man såg möjlighet att stoppa ombygget av Slussen genom att angripa SMHI. Deras tankar var att man fick göra vad man ville med Slussen, bara det skulle komma igenom mer vatten. Det hela blev heller inte så farligt som Sten trodde, och det är nu klart att det blir en ny Sluss. Vattenregleringen har vunnit laga kraft.

 

Utstläppen av växthusgaser – inte bara koldioxid – har stigit. Även om de rikaste länderna, som Sverige tillhör, visar en sjunkande kurva ligger vi på en mycket hög nivå.

 

– Varför berättar jag det här för er? Det är inte för att framhäva mig själv. Men jag vill att ni ska förstå, att i de här komplicerade infrastrukturprojekten är klimatfaktorn inne hela tiden. Alla frågar efter den. Och man ifrågasätter den inte. Det finns till och med de som hävdar att vi tar i för lite. Och det tycker jag känns egentligen ganska bra, säger Sten Bergström.

Han pratar om mycket mer, som att flytta vissa platser och att bygga skyddsbarriärer. Men Sten Bergström menar också att det kan vara att ta i, om man skulle göra det idag. Men han menar att man inte kan projektera något som ska stå i två hundra år och säga att man skiter i klimatförändringar.

Det är viktigt att ta höjd för effekterna av klimatförändringarna om vi misslyckas med att få stopp på dem. Men det bästa vore såklart att få just det.

© Text och foto: Jennie Johnson

NORRKÖPING

20–27 april 2016
Framtidsveckan
Arr: Studiefrämjandet

CNEMA Norrköping

28 januari kl 16
Cirkulär ekonomi för ekonomisk hållbar utveckling
Föreläsning
Biträdande professor Mattias Lindahl

25 februari kl 16
Social hållbar utveckling
Föreläsning (på engelska)
Fil.dr. Merlina Missimer

10 mars kl 16
Ekologisk hållbar utveckling
Föreläsning
Klimatexpert Sten Bergström, SMHI

LÄNKAR
Framtidsveckan hemsida Facebook
Många faktorer påverkar social hållbarhet reportage Kultursidan.nu 27/2 2016
Cirkulär ekonomi kan bli en bra affär reportage Kultursidan.nu 3/2 2016
Trestegsraket mot Framtidsveckan reportage Kultursidan.nu 28/1 2016