Fruktlöst. Försäljaren är trött på tillvaron och vill finna lyckan någon annanstans.

Roligaste inslaget är politikerna

Helt nytt. Bortom upproret handlar om att vara människa i ett samhälle där nyheterna väller över en. Kvartersteaterns replikgrepp känns igen, men görs här särskilt snyggt. Pjäsen, av dramatikern Johanna Emanuelsson, född 1986, ingår i Riksteatern Länk, en satsning på dramatiker som skriver för unga ensembler.

Det första vi möts av är en svartklädd tjej på en bänk. Hon sitter där och bara skiter i allting, informerar hon oss om. Övriga i ensemblen tittar förfasat på henne. De har just verkat vara trevliga invånare i en stad, som av den Amelie från Montmarte-inspirerade musiken osökt fört tankarna till Paris. Men det är nog Sverige det här är tänkt att handla om – och tjejen som skiter i allting blir ett litet avbrott i vardagens mekaniska lunk.

Frustration. Frukterna kommer till större användning än som födoämne.

Strax visar det sig dock att stadens invånare inte bara är trevliga – de är frustrerade också. Att olika karaktärer säger samma repliker samtidigt är ett grepp som känns igen från Kvartersteaterns tidigare produktioner, men här görs det på ett särskilt snyggt sätt.

Olika karaktärer placerar sig i små klungor på scenens olika hörn, och skapar på så vis egna mindre ”rum” och scener på den ”stora” scenen. Ibland får vi se de olika händelserna parallellt, vilket görs med finess. Som när en tjej på ett kafé och en annan som jobbar på restaurang nästan får prata i munnen på varandra – och för varsin samtalspartner beskriva den andres idioti, eller varför den varit en ”foliehatt”.

Ett hot skymtar återkommande. Är de många flygplanen utanför verkligen vanliga charterplan? Och den svartklädda tjejen på bänken tycks inte vara ensam om att ha börjat skita i allting, säger nyhetsrapporteringen.

Hela ensemblen står då och då uppradad efter att en ringklocka slår. Det blir till en föreställningens rytm och något som bryter av mellan de skiftande miljöerna.

Karaktärerna tycker jag om. De är så avskalat mänskliga, så ”rakt på”. Som tjejen på kaféet som är övertygad om att flygplanen är vanliga charterplan – omedelbart får vi se hennes brister.

Hon är så inne i sitt eget att hon inte ens lägger märke till flickvännens nya nagellack. Hon ser henne inte. Och flickvännen, helt förbisedd, är förstås också lätt att sympatisera med. Förhållandet krackelerar.

Roligast är politikerna som egentligen är mer intresserade av att ”ta helg” än att fatta noggrant övervägda beslut. Anna som vill ha sin lampa lagad är också kul, för hon visar sig egentligen vara mer ute efter sällskap. Jobbet blir ganska ensamt ibland.

Också en fruktförsäljare vet att ensamheten är det värsta som finns. Han är trött på sin pappa och vill finna lyckan någon annanstans. Pappa visar sig känna likadant. På många sätt är karaktärerna lika varandra, antar jag. Trots sina olikheter. De delar den mänskliga kärnan och undran om vart samhället är på väg, vart de själva är på väg.

”Bortom upproret” blir också namnet som föreställningens egen dramagrupp väljer åt sin pjäs. Politikerna beslutar också att (fortsätta) vara diffusa. Jag tolkar bådadera som metakommentarer till det som vi faktiskt tar del av.

Förändringarna fortskrider, lite vid sidan av. Men når människorna verkligen varandra?

Efter föreställningen är jag fortfarande osäker på vad upproret bestått i. Vad handlade pjäsen om? Förmodligen flera saker samtidigt, och om att inte riktigt vara i nuet utan i ständig förändring, lite vid sidan av. Så upplever jag i alla fall karaktärerna – att de har svårt för att verkligen landa i något. Förutom de som bara skiter i allting, för att människor ändå är idioter. Vissa scener kanske kunde ha komprimerats, men helheten gillar jag.

Kanske är det igenkänning som gör att jag tänker på Bortom upproret med värme. Trots det obehagliga i det lurande hotet och de fulare sidorna hos karaktärerna gestaltas allt med en slående äkthet och humor. Skådespelarnas förmåga att minnas långa, komplicerade repliker imponerar också. Pluspoäng för att de oftast talar högt och tydligt.

© Text: Melinda Reyes Hiltunen
© Repetitionsfoto: David Söderström

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

3:e KAMMAREN, TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

22 april–30 april 2016
samt 7 maj, Scenkonstfestivalen
Bortom upproret
av Johanna Emanuelsson
Regi: Hanna Gardell
Prod: Kvartersteatern

LÄNKAR
Johanna Emanuelsson Wikipedia
Riksteatern Länk info
Kvartersteatern hemsida Facebook FB-evenemang