Caprice. Unge Johan Dalene debuterar som solist med Tjajkovskijs violinkonsert med Norrköpings symfoniorkester i september.

 

Requiem i scenversion med körer och barn

 

15-årige violinisten Johan Dalene gör sin solistdebut med Norrköpings symfoniorkester i höst. Möten med unga dirigenter på rad. En oudspelare kommer. Folkoperan kommer. Kungliga Operan kommer. Och Sven-Bertil i det gröna.

”Nya möten, nya möjligheter” är ledorden för Norrköpings symfoniorkesters generalprogram för den kommande säsongen. En röd soffa står välkomnande på scenen, den ska återkomma under året lovar orkesterns verksamhetschef och konstnärliga ledare Karin Veres.

VD-titeln har försvunnit i övergången till nya regionala Scenkonstbolaget där även Östgötateatern ryms. Det öppnar dörren för fler samarbeten och större publik för en orkester som kaxigt ökat abonnemangsförsäljningen med 20 procent de tre senaste åren.

15 september debuterar 15-årige violinisten Johan Dalene som professionell solist! Han har spelat med Symfoniorkestern förr, när han var sju år. Nu är det ”på riktigt” för Norrköpingssonen som bara för några veckor sedan tog hem tredjepriset i den unga klassen i världstävlingen The Menuhin Competition i London. Plus kammarmusikpriset. Plus EMCY Prize for Exceptional Performance.

Den församlade pressen får ett smakprov. Etude Caprice nr 4 av H. Wieniawski, javisst ja, den fick han ju pris för också, flyger över strängarna. Vid konserten i höst blir det Tjajkovskijs Violinkonsert.

– Den har jag spelat länge och känner mig trygg med. Det finns så mycket att säga med den musiken, känslor och uttryck, förklarar Johan Dalene sitt val.

Konsertplanerna blev klara redan i september förra året, men har hållits hemliga fram till idag. Och den som inte kan vänta till den stora konserten kan höra Johan spela i Anstaltskyrkan i gamla fängelset redan nu 22 maj.

 

Ouden är lutans fader. Mousa Elias blir solist i nyskrivna konsertverket Min väg av Peter Bryngelson, ett stycke om att resa från något, till något.

 

Generalprogrammet flödar av musikaliska pärlor när Karin Veres presenterar. Stjärnsolister i världsklass är trumpetaren Pacho Flores och violinisten Claudio Bonfiglioli. Andra solister på flöjt, piano, cello, violin. Och så de från orkestern, som 2:e konsertmästare Paul Waltman som uruppför Violinkonsert av B T Andersson skriven för just honom.

Två sopransolister kommer tillbaka. Malin Byström, med en scen ur Salome, och Elin Rombo som ger Glada Änkan i konsertant version med Kungliga Operan-kolleger. Folkoperan kommer på turné med Mozarts Requiem i en scenisk version, med solister, lokala körer och barn.

– Barnen ställer frågor till oss, om vad som är viktigast i livet. Vilken värld lämnar ni över till oss, säger Karin Veres.

Nya instrument, för har SON:s publik hör orkestern spela tillsammans med urgamla instrumentet oud tidigare? Mousa Elias är en av solisterna i sprillans nyskrivna orkesterverket Min väg av Peter Bryngelson. Även Mousa  är på plats idag. Tonerna är mjuka, ouden rund som en luta. Fast det är förstås tvärtom.

– Den här är pappa till lutan, säger Mousa Elias, fast på Babylons tid hade den bara tre strängar.

Ett annat ovanligt instrument i orkestersammanhang är bandoneonen, ett slags dragspel, solist är Jens Lundberg.

 

Välkommen. Slå dig ner i vår röda soffa, bjuder Karin Veres.

 

Allan Pettersson-projektet tillsammans med Christian Lindberg fortsätter. Det här året spelar SON in två symfonier, nr 5 och nr 7, det blir konserter med dem.

– Projektet har blivit ett signum för oss, som uppmärksammats även internationellt, säger Karin Veres. Vi åker på turné till Uppsala med nr 7 och det fragment som finns av nr 17.

Om en vecka, torsdag 12 maj, lyfter chefdirigenten Michael Francis pinnen för sista gången. När Mahlers Femte symfoni klingat ut sitter sedan orkestern där, utan chefdirigent. Det kommande spelåret blir en balansgång men även fullt av nya möten, nya möjligheter.

– För att vi ska ha chans så måste vi plocka dem tidigt, i början av karriären, kommenterar Torstein Dalene, cellist i orkestern.

Ett uppslag i programhäftet är fyllt av porträtt av unga dirigenter, fyra kvinnor och sex män. Det är mycket möjligt att någon av dem blir nästa chefdirigent, kanske Christian Kluxen eller Eugene Tzigane som SON redan träffat och ”blivit förtjusta i”. Orkestern vill möta och pröva, det är mycket som ska stämma.

Norrköpings symfoniorkester spelar upp i det gröna, traditionell gratiskonsert i Vasaparken i augusti. På scenen står Sven-Bertil Taube. Det är bara några veckor sedan han fyllde De Geerhallen. Taube och SON har nu två inspelade album tillsammans.

Allt detta och ungefär lika mycket till. Plus kammarkonserter. Plus Öppna repetitioner. Och då har jag inte ens nämnt skolverksamheten och familjekonserterna. Eller kaffekonserten… Det blir mycket musik för skattepengarna.

Mitt emellan slutet och den nya början gästar Norrköpings symfoniorkester Bråvallafestivalen, igen. SON goes dansband med konserten Electronic Dance Music som bygger på låtar av Swedish House Mafia, Ten Walls, Massive Attack, Deadmau5, Avicii, för att nämna de mest kända. Producenten Lars Nilsson står för ljuddesignen.

– Det blir superförstärkt och med massor av effekter. Meningen är att man ska dansa till, uppmanar Karin Veres.

Dirigenten Hans Ek skriver nu på arrangemangen för att baka ihop till en 50 minuter lång konsert. Är scenen regnsäker den här gången?

– Kan det hända två gånger?, kontrar Karin Veres.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

LÄNKAR
Mousa Elias hemsida
Norrköpings symfoniorkester hemsida Facebook
Michael Francis tar farväl av Norrköping intervju Kultursidan.nu 14/4 2016
Johan Dalene uppslukas av musiken intervju Kultursidan.nu 25/3 2016