Föregår med exempel. Lars Classon regisserade Chopp Events uppsättning av Snålvatten & Jäkelskap tidigt i juni. Med på bilden är även Mattias Schönbeck och Roger Melin. Observera hattarna.

 

En ynnest att få arbeta med det man älskar

 

Pjäsen var gammal och behövde dammas av. Regissören Lars Classon mötte nya skådespelare och en ny stad. Efter en vecka hade han lärt känna människorna och vant sig vid de gula spårvagnarna. Hatten på för Norrköping.

Lars Claesson skrev om sina upplevelser i samband med premiären i juni. Nu tar Chopp Event upp Snålvatten & Jäkelskap igen på Färgargården efter några veckors uppehåll.

” Efter tre timmar i bilen så rullar jag in i Norrköping. Det är andra gången i vuxen ålder som jag är här. Förra gången var som scenmästare på en turné. Då såg jag bara insidan på Louis de Geer. Den här gången ska jag stanna en hel vecka.

Upplev Norrköping står på schemat. Förutom att arbeta då alltså. Jag är här för att arbeta med föreställningen Snålvatten & Jäkelskap som spelas på Färgargården. Jag vet vad mitt uppdrag är och jag vet hur jag ska ro det i hamn. Det jag inte vet är om gänget jag ska möta är öppna för det jag tänkt mig.

 

Genomgång. Lars Classon i samtal med merparten av ensemblen. Observera hattarna.

 

Vi hör ofta stora svenska skådespelare tala om vilken ångest det är att gräva ner sig i en ny roll. Jag har länge hävdat att det där är onödigt. För det första är ångest ett tillstånd som man råkar ut för ofrivilligt och i många fall kan man inte ens arbeta. För det andra, ska man underhålla människor så måste man själv trivas med det man gör. Därför var det en stor glädje när jag blir så otroligt varmt mottagen. Vilket gäng som möter mig vid Motala ström. Som jag för övrigt kallade för å.

Det är öppen dialog, högt i tak och riktigt trevligt och då har vi inte ens börjat arbeta. Jag kommer att göra ett bättre arbete med dessa personer än vad jag gör med (ursäkta uttrycket) gnälliga skådespelare. Därför var förutsättningarna perfekta. Jag återkommer till arbetet snart.

Första natten jag skulle övernatta var nationaldagen. Vi repeterade fram till 22.00 och efter det så begav jag mig mot mitt hotell. Hungrig och trött konstaterade jag att det var söndag denna måndag. Köken var stängda på krogarna. Jag satte mig på ett ställe som hade öppet och förberedde kommande dag. Det var jag och ett gäng trötta studenter. Men de höll verkligen uppe skenet av att vara pigga.

Efter ett par timmar så kände jag mig väl förberedd inför nästa dags repetitioner och jag slösurfade lite. Slösurfa är att söka på saker man brukar söka efter på nätet. Det händer att jag söker på mitt eget namn. Ikväll hittade jag dock en sak som gjorde mig väldigt glad. Jag återkommer till det.

När jag ger mig in i arbetet med den här föreställningen så gör jag det med ambition att hålla publiken intresserad. Händer det tillräckligt mycket? Står skådespelarna alldeles för stilla? Pratar de om saker som vi inte behöver veta? Och så ser jag till att ta bort alla dessa frågetecken. Det är hela tiden i samarbete med skådespelarna.

I det här fallet så är skådespelarna personer som är ganska kända i Norrköping. Men för mig är det nya människor. Så när som på en som jag arbetat med tidigare.

Jag måste alltså för att kunna samarbeta med dem lära känna dem. Jag ställer små frågor, lyssnar på svaren och bildar mig en uppfattning om hur de på smidigaste sätt tar till sig ändringar.

För målet är inställt på att göra en lysande föreställning. Allt annat vore tjänstefel av mig. Vi arbetar med första akten och framförallt så tar vi bort saker som jag tycker är oviktiga. Det är så här att manuset skrevs för femton år sedan av en person som jag känner väl, min far. En del saker väljer jag ändå att inte hålla med om och nu har jag möjligheten att förändra det. Och det gör jag.

 

Uppsluppen stämning. Mitt i repetitionsarbetet kommer Mattias Schönbeck av sig. Observera Lars Classons hatt, sitter som en smäck.

 

Efter den här dagen beger jag mig ut i Norrköping för att uppleva staden. Det tar ett tag att vänja sig vid gula spårvagnar, men jag tycker faktiskt de är finare är Göteborgs blåa. Äntligen når jag mitt mål för dagen. Östergötlands enda hattaffär, vinsten av mitt slösurfande. Vilken fantastisk kvinna som hjälper mig när jag väljer ut en ny huvudbonad som ska få dölja min glesa frisyr.

Jag ska inte gå igenom varenda dags arbete. Jag tänker mig därför att jag sammanfattar min upplevelse av ”Upplev Norrköping”. Att ha förmånen att få arbeta med det man älskar är en ynnest. Att få utföra det tillsammans med givande och ödmjuka människor är en fin bonus. När vi når premiären på söndagen som kan jag bara konstatera en sak. De här människorna hade skapat en fantastisk föreställning utan mig, nu hade jag bara nöjet att få vara med på resan. Jag kommer aldrig att glömma Norrköping. Tvärtom! Jag kommer att återvända.

Jag sätter mig i bilen för att bege mig hemåt. Jag lyssnar på lite musik, men bestämmer mig snart för att musiken är överflödig. Jag har så många goda upplevelser som jag kan tänka på att tystnad är den bästa musiken just nu.

Vi ses Norrköping. ”

© Text: Lars Classon
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

FÄRGARGÅRDEN Norrköping

12 juni – 14 augusti 2016
Snålvatten & Jäkelskap
Av Stefan & Krister
Regi: Lars Classon
Prod: Chopp event

SKÅDESPELARE
Carina Perenkranz
Mattias Schönbeck
Christoffer Perenkranz
Lars Fager
Anna Bromee
Jocke Johansson
Roger Melin

LÄNKAR
Chopp event hemsida Facebook
Matilda tar hem spelet på Färgargården recension Kultursidan.nu 13/6 2016
Snålvatten & Jäkelskap med Chopp event reportage Kultursidan.nu 8/6 2016
Mycket teaternöje även sommaren 2016 LISTA Kultursidan.nu 26/5 2016