Slöjdyxa. Museipedagogen Anders Lindkvist bjuder in till slöjdträffar där alla kan hugga in på björk.

”Utställningen är ett debattinlägg”

En välväxt björk. Det blev 390 föremål när 22 slöjdare och konsthantverkare delade på stam, ris och löv. De täljde, hyvlade, svarvade, kokte, torkade och destillerade. Normalt hade alternativet för björkens liv efter detta varit att huggas till flis, att bli pappersmassa eller eldas upp.

Utställningen som nu breder ut sig i Färgerisalen på Norrköpings stadsmuseum vill göra något med våra ögon. Museipedagogen Anders Lindkvist säger att det redan är på väg, en kraft som vill upp-skatta det handgjorda, naturnära, närproducerade.

– Utställningen är ett debattinlägg, för att visa på värdet av att tillvarata Sveriges största naturresurs skogen i stället för att göra flis för förbränning, säger Anders Lindkvist.

Siffran är 40. Förädlingsvärdet steg nämligen med mellan 30 och 50 gånger om ett träd blir till hållbara bruks- och prydnadsföremål i stället för till bränsle. I ärlighetens namn ska sägas att björk används till både golv och till möbler än i dag.

Ljust och färgglatt. Alla föremål på utställningen kommer från en och samma björk.

Idén kom från pensionerade hemslöjdskonsulenten Knut Östgård i Västa Götalandsregionen. Vad kan man få ut av en björk, nomad- och bondesamhällets favoritträd som kan användas till allt? Det gällde förstås att hitta en bra och duglig. Den fanns, var välväxt, 25 meter hög och 30 centimeter i diameter. ”Stammen är kvistren och staren lär ha flyttat ut innan september” skrev Lars Larsson från Värmland.

Staren flyttade, björken fälldes. Den stod lite illa till så rötterna kunde inte tas tillvara. Dessutom var det för sent på året för att ta vara på saven och göra dricka. Det går att göra vin, björkchampagne.

Stammen delades upp och var och en av de 22 slöjdarna och konsthantverkarna tog sitt. Några ville ha näver, andra bara ris. Det blev vinter, slöjdarnas flitigaste tid. När de möttes några månader senare räknade de resultatet: 390 föremål plus en kubikmeter spån.

– Vi ska också ta tillvara spånet, säger Anders Lindkvist.

Mitt i den stora salen står pinnstolar i en ring runt tre huggkubbar. Anders har hämtat några små lätta slöjdyxor. Skolorna ska bjudas in, elever få slöjda med yxa och kniv. Det blir även öppen programverksamhet kvällar och en och annan lunch.

Som smycken. Ska det vara hållbart så ska det vara vackert.

Vad gör utställningen med våra ögon? Min första känsla är att det är det sena bondesamhällets uttryck som tagit plats, det är ljus men lite ”gammalt”, förindustriellt. Men med varje objekt, rundade smörknivar, läckra röda läderstövlar med träskobottnar, de smäckra björkskidorna med den samiska solen som smycke, vidgas blicken.

Jag ser lust och skönhet. Vackert smyckade askar. De pyttiga små rådjuren som skurits ut med skalpell. Fyndigheten i tillvaratagna grenklykor. Björktrastarna. Smartheten i att sätta ihop en torr botten med färskt virke för att få en hållbar ”torkask” utan att limma. Lustifikationen i en grönmålad lövkrona. Växtfärgat garn. Ljusa björkstolar. Och så den kolade ryssoljan. Allt som vanligt folk visste och kände till förr i tiden.

Kan vi se och uppskatta det som händer kan skapa? Ett basturis slits snart ut men en välgjord pall kan bli sutten på i generationer. När nu tygkassar av bomull befunnits vara mer resurskrävande än plastkassar kan då korgen komma tillbaka som ett bättre alternativ? Orkar vi ha ett brödtråg i form av en fågel år ut och år in?

Finns ett marknadsvärde i andra hand och i tredje hand? Ska vi lära oss att sluta köpa och slänga billiga saker och våga satsa på kvalitet, vård och bevarande? Vad händer med oss och världen då? Slutar den snurra?

”Det är en motståndshandling att slöjda långsamt”, skriver teaterregissören och samhällsdebattören Stina Oscarsson i nya numret av Hemslöjd, prisvinnande tidskrift som eldar på sitt ämne utan att förbränna det.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL – KLICKA PÅ PILARNA

STADSMUSEET Norrköping

3 september 2016 – 15 januari 2017
Ur björk
Prod: Västra Götalandsregionen Västarvet och projektnätverket Ur Björk.

LÄNKAR
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook