• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Classic Jazz inledde Crescendos höst (recension)

Dixie Cats, Crescendo
Ingen sordin på stämningen. Per Olander och 1930-talsbandet Dixie Cats deltog i Classic Jazz Celebration på Crescendo i onsdags.

 

Musik som gläder ända in i hjärteroten

 

Det är inte första gången Crescendo inleder sin höstsäsong med Classic Jazz Celebration och låter de fyra banden Red Hot Jazz Band, Dixie Cats, Temptation Jazz Band och Rydskogens Joymakers dela på såväl tid som utrymme. Jag har dock inte hört det förut, och jag tycker att det är riktigt snyggt gjort. Lagom avvägt, proffsigt genomfört och en alldeles utomordentlig blandning.

Det är ett förväntansfullt sorl i lokalen, när jag slår mig ner. Det känns som publiken har väntat på jazzföreningens höststart. Och vilken inledning sen!

 

Novelty Sisters
Novelty Sisters sjunger gärna med handskar på.

 

Red Hot Jazz Band inleder med ”New Orleansk” 1920-talsjazz signerad Jelly-Roll Morton. Black Bottom Stomp får vi höra och den sätter, så att säga, tonen för kvällen och jag blir glad ända in i hjärteroten!

Vid nästa låt, som är välkända Cheek to cheek, kommer Novelty Sisters upp på scenen. De är klädda i 1920-tals stil, med svarta klänningar, långa handskar, långa pärlhalsband och små plymer i håret. Riktigt roligt! Och ”I’m in heaven…” precis som de sjunger.

Novelty Sisters, ja det är Ingrid Hermansson, Kaja Vaht och Åsa Hedin Karlsson det, och de har samarbetat med Red Hot Jazz band sedan 2013. De tre kommer tillbaka i Deed I do, iförda röda fjäderboor och långa röda handskar. Spel- och sångglädjen är inte att ta fel på, och den smittar naturligtvis av sig på publiken.

 

Dixie Cats
Dixie Cats sköna lirare. Bertil From växlar mellan klarinett och saxofon.

 

Samma glädje är tydlig också när man lyssnar på nästa band, som är Dixie Cats. De presenterar sig inte. Tycker kanske inte att det behövs utan att norrköpingspubliken känner igen dem. Nu har vi flyttat oss framåt ett decennium och får lyssna till 1930-talsjazz. De härliga soloprestationerna avlöser varann och därtill blir det sångsolo av trumpetaren Per Olander.

Speciellt gillar jag Bertil Froms klarinettsolo i I´m sorry I made you cry. I den får vi också lyssna till bandets vokalist, Cattrin Wigge. Hon sjunger strålande bra och med vilken känsla sen! Här får jag kvällen enda frysögonblick. Henne lyssnar jag gärna till mycket mer!

Det får jag också i det hon kommer tillbaka och sjunger Everybody loves my baby, där vi också får ett strålande trumpetsolo av Per Olander. Ljuvligt!

 

Temptation Jazz Band
Temptation Jazz Band. Åter förändras stämningen.

 

Tredje bandet på scenen är Temptation Jazz Band med sin vokalissa Karin Hansson. De inleder med Temptation Rag, en låt som trombonisten Peter Johannesson ”hittade” och som bandet införlivat i sin repertoar. Så drar de igång kvällens kanske gladaste låt – Some of these days. Det är så medryckande att man omöjligt kan sitta still. Riktigt bra är också Lasse Sundvalls klarinettsolo i Davenport blues.

Karin Hansson får avsluta, före paus, med It don´t mean a thing, som ju förklarar vad jazz handlar om. Flera ur publiken sjunger med i den välkända refrängen.

 

Rydskogen Joymakers
Bleckblåsets rad. Storbandsjazz med Rydskogen Joymakers avslutade en klassisk kväll.

 

Sist ut i denna härliga jazzkavalkad kommer Rydskogen Joymakers. De utgör inte bara kvällens största band till antalet medlemmar och instrument, de spelar också en lite annorlunda repertoar än de övriga banden. Om de övriga spelat tradjazz, så spelar dessa storbandsjazz. Härligt det också, men lite annorlunda, och visst skulle man velat dansa!

Sättningen är två tromboner, tre trumpeter, tre saxofoner/klarinetter (alla tre trakterar båda instrumenten) trummor, piano, kontrabas/tuba, och sjunger gör trombonisten Olle Kilbrand.

Joymakers kommer mig att tänka på bandet bakom Max Raabe. Det känns väldigt proffsigt och jag skulle gärna lyssna till dem igen, kanske i ett annat sammanhang. De får starka applåder, som nästan inte vill ta slut, så naturligtvis blir det ett extranummer, nämligen Basin street blues.

Jag vet att det framförts önskemål till Crescendo att låta Rydskogen Joymakers få en helkväll på jazzklubben. Blir det verklighet så ska jag gå dit!

Ett riktigt bra koncept med spännande, humoristiska och framförallt proffsiga orkestrar. Hela jag är uppfylld av musik när jag går ut i den mörka höstkvällen.

© Text: Eva Lindblad
© Foto: Lena Ljungars

RED HOT JAZZ BAND – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

DIXIE CATS – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TEMPTATION JAZZ BAND – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

RYDSKOGEN JOYMAKERS – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

CRESCENDO Norrköping

14 september 2016
Classic Jazz Celebration
Publik: fullsatt

MEDVERKANDE
Red Hot Jazz Band med Novelty Sisters
Dixie Cats med vokalissa Cattrin Winge
Temptation Jazz Band med vokalissa Karin Hansson
Rydskogen Joymakers

LÄNKAR
Red Hot Jazz Band Facebook
Temptation Jazz Band hemsida Facebook
Rydskogen Joymakers hemsida Facebook
Crescendo hemsida Facebook

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.