Sommarlätt. Veronica Maggios konsert i Flygeln var kanske inte så showig men sången var bra som vanligt. Och texterna är träffsäkra.

Helt rätt med ståkonsert i Flygeln

Årets textförfattare? Kanske – det avgörs den 11 november. Om än ingen direkt wow-känsla bjöd i alla fall Veronica Maggios konsert på igenkänning och bra humör i Flygeln. Som en sommarkväll, om än lite ljummen.

Första låten är hennes tophit nr 1 på Spotify, Vi mot världen. Ett oväntat val. Brukar de inte vänta med godiset till senare? Å andra sidan är det ju bra med något som får igång publiken. Det känns helt rätt att det här är en ståkonsert. Maggio är ingen man gärna slölyssnar på, utan det kan börja rycka lite i benen.

Nästa låt är också från det senaste albumet Den första är alltid gratis (2016). På Dom sa! följer sedan Finns det en så finns det flera, och det är först då jag uppfattar att publiken börjar bli varm i kläderna på riktigt. Kanske krävs det en lite äldre låt, från succéalbumet Satan i gatan (2011) för att den inledande blygseln ska släppa?

Jag har sett Veronica Maggio live ett par gånger förut, och de lite ryckiga men sensuella dansrörelserna är desamma. Kanske står hon bara lite mer på samma ställe av scenen nu, och för variation hoppdansar hon ibland. Inte så showigt, men sången är bra som vanligt.

Bandet. En av dem, okänt vilken, kommer från Norrköping.

Någon gång tror jag att jag läste att hon lägger mer tid än man kanske tror på texterna, för att de ska vara både enkla och lätta att känna igen sig i. I år är hon också nominerad till Musikförläggarnas pris. Kategorin? Årets textförfattare. Inte oväntat med tanke på hur träffsäkert beskrivande många av hennes låtar är.

– Jag nådde nog min känslomässiga peak när jag var 15, säger Veronica Maggio i ett mellansnack. Efter det har det bara gått utför!

Innan låten Välkommen in som var en hit för några somrar sedan säger hon att hon ska ta med oss på en hemmafest. Och konserten i sin helhet har faktiskt lite sommarkänsla, inte minst för att hon har shorts och magtröja på sig. Det är något med Veronica Maggios melodier, hur sorgliga texterna än blir ibland. Man blir på bra humör.

– Jag följer med dig hem ikväll för jag vill inte vara själv jag följer med dig hem ikväll, hjälper publikens sång till i Mitt hjärta blöder.

Det märks att det är fans som är på plats för det krävs inte mycket ansträngning av Maggio för att få dem att sjunga med. Gnistan för en riktig wow-känsla saknas dock – det finns kanske lite för lite oväntade moment i musiken.

Klädd för sommarfest i shorts och magtröja.

Extranumret Jag kommer börjar instrumentalt lite annorlunda än vanligt, vilket piggar upp. Men Maggio pratar ganska lite, så man får ingen direkt personlig kontakt.

Det enda hon säger för att verkligen knyta an till publiken är väl att en i bandet också kommer från Norrköping, så hon älskar vår dialekt. (Men någon närmare presentation än så fick inte ens bandet!)

Och det lite halvkrystade ”Jag tänkte jag skulle få er att gråta minst en gång ikväll” innan Förlorad för alltid fick mig mest att undra vad som hände med publikfavoriten Snälla bli min. Varför spelade hon aldrig den?

© Text: Melinda Reyes Hiltunen
© Foto: Carl Adam Tillberg

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

FLYGELN Norrköping

4 oktober 2016
Veronica Maggio

LÄNKAR
Veronica Maggio hemsida Facebook DN-artikel
Louis de Geer evenemang