Broder Everts gränd. Den lilla smala gränden mellan hospitalsstugorna är uppkallad efter Broder Evert som var hospitalsföreståndare i början av 1500-talet. Han betraktades lokalt som ett helgon men någon framställan hos påven om kanonisering hann inte ske – reformationen hann före.
Bröderna vid Sveriges port mot världen
SÖDERKÖPING Gatuskylten Broder Everts gränd är det enda synliga tecknet i Söderköping på den klosterverksamhet som funnits här och som upphörde vid tiden för reformationen, i slutet av 1500-talet.
Om detta berättade Martin Berntson, docent i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, vid föredragsserien Retros sammankomst på Stinsen i tisdags.
I Söderköping fanns två klosterordnar. Franciskanerbröderna kom först, möjligen redan år 1235. I Drothem grundade de det första Franciskanerkonventet i det dåtida Sverige. Senare kom Helgeandsorden som slog sig ner utanför staden, på platsen där Drothems prästgård nu ligger.
Martin Berntson föredrar att säga konvent i stället för kloster och bröder i stället för munkar. Det handlade inte om eremiter som levde ett instängt klosterliv. Franciskanerna var en tiggarorden som satte fokus på enkelhet och på att vara aktiva i samhället. De vandrade runt i landet och tiggde. Helgeandsbröderna var mera inriktade på sjukvård.
Många kloster och konvent i Sverige. Ränteklostren som Vreta kloster, Askeby och Alvastra fick inkomster som donerades. Tiggarkonventen levde på gåvor. I båda fallen tjänstgjorde de i samhället, stod för utbildning och sjukvård.
De svenska klosterordnarna var involverade i provinsen Dacia som hade sitt huvudsäte i Danmark. Det medförde många kontakter med andra länder, vilket i sin tur kom hela samhället tillgodo. Söderköping var, vid den här tiden, en av Sveriges viktigaste portar mot omvärlden.
– Reformationen blev ett slags Grand Final för Söderköping som genom den förlorade mycket av sin betydelse i internationella sammanhang, menar Martin Berntson.
– Men reformationen var ingenting som skedde från en dag till en annan. Det var en långsam process. Och det var inte enbart en strid mellan katoliker och lutheraner även om det ofta framställs så. Det handlade också delvis om konflikter mellan de olika klosterordnarna.
Och Broder Evert? Han var en franciskanerbroder som ordnade upp hospitalets ekonomi. Med tiden tillskrevs han alla möjliga goda egenskaper.
– Han kanske kunde ha blivit ett lokalt helgon om inte reformationen kommit emellan, funderar Martin Berntson.
© Text: Bibi Friedrichsen
© Foto: Boy Svedberg
STINSEN Söderköping
15 november 2016
Söderköpings kloster och reformationen
Martin Berntson, docent
Arr: Retro, föreläsningsserie
LÄNKAR
Söderköpings kommun Kultur/Medeltidscentrum Facebook
Pingback: S:t Ragnhilds Gilles årsbok för 2016 – KULTURSIDAN.nu