Personligt. De fem tjejerna Benin Al-Najjar, Maryam Dinar, Ruhani Islam, Sarah Ameziane, och Shama Vafaipour berättar om sina egna liv i Svenska hijabis.

Färgsprakande nyanserat om livet med slöja

RECENSION/LINKÖPING Efter urpremiären på Dramatens scen Elverket har Svenska hijabis varit på turné i olika svenska städer. I helgen kom gästspelet till Sagateatern i Linköping. Det blev fullsatt och resulterade i stående ovationer.

Genren är communityteater, vilket innebär att vi får möta de verkliga personerna bakom berättelserna. Ändå finns, som i traditionell teater, en dramaturgi och tydlig regi bakom föreställningen.

Först möter vi Benin Al-Najjar. Eller ja, alla fem tjejerna sitter riktade mot oss, men Benin är den första som börjar prata. De andra ställer frågor. Sedan spelar de upp scenariot som hon just har berättat om: när hon på gymnasieskolan fick frågan om hon inte skulle bli bortgift, när hon bara ville prata med mentorn om sina framtidsplaner.

De hade ingenting med att bli bortgift att göra. Snarare funderade hon på att bli lärare, kanske psykolog – eller resa först, men inte bli civilingenjör som pappan var inne på. Ingenting som hon sa hade med tvångsgifte att göra. Men det var det enda hon möttes av, av mentorn som hon faktiskt tyckte om och hade förtroende för.

Inringad. Sarah Ameziane tränar boxning.

I uppspelet av scenen dras det hela verkligen till sin spets. Det balanserar mellan det absurda och komiska, ända tills i alla fall jag börjar bli riktigt trött och irriterad på det. Och då varar det ändå bara i någon minut och drabbar inte mig personligen – men jag börjar bli arg.

Jag tror att det är meningen också. Att jag, som varken bär slöja eller är muslim, ska få en inblick i hur fördomarna kan påverka – känslomässigt. Men usch förresten, så egocentriskt av mig – givetvis riktar sig Svenska hijabis minst lika mycket till den slöjbeklädda publiken.

Det finaste med pjäsen är att tjejerna är så olika. Sarah Ameziane är boxare och hennes mamma muslimsk konvertit. En annan av dem har en pappa som verkar ha lagt religionen bakom sig, vilket bara har stärkt henne själv i sin egen tro.

Återkommande verkar det som att de är vana vid folks antaganden om att de inte själva får välja. Och att de tvingas stå till svars för muslimer som utövar sin tro på helt andra sätt än de själva gör. Varför kan de inte bara få vara ifred?

Mest berörd blir jag när de efter en berättelse om trakasserier i kollektivtrafiken upprepar frågor i kör och kanon: ”Varför stod du inte upp för mig, bror?”. Greppet påminner om Kvartersteaterns, även i den i övrigt sceniska enkelheten.

Slöjor i olika färger är genomgående i gestaltningen. Ihop med Carolas Främling ser de riktigt festliga ut. Men får muslimer festa? Får de hoppa fallskärm? Instagramma?

Fatta! Tjejerna i Svenska hijabis är individer, var och en med sin historia, sina drömmar och sina problem.

Svenska hijabis gör inte anspråk på att förklara islam. Istället förklarar föreställningen vad just dessa tjejer har mött och möter. Och vi får möta dem, som människor.

I berättelserna finns en poesi och ibland skulle de kanske tjäna på att vara mindre tillrättalagda och mer rappa i stilen, men tjejerna imponerar. Jag skulle inte säga att de talar speciellt otydligt eller tyst, trots den bristande teatervanan. Men stöttande mikrofoner hade nog räddat några missade ord här och var, kanske till följd av rummets akustik. Nu blev det lite väl stora skillnader i ljudnivå mellan tal och musik. Det var dock inget som stod i vägen för stående ovationer.

© Text: Melinda Reyes Hiltunen
© Foto: Elin Berge

SAGATEATERN Linköping

18 och 19 november 2016
Svenska hijabis
Manus och regi: America Vera-Zavala
Koreografi: Paloma Madrid
Ljusdesign: Mira Svanberg
Ljuddesign: Paloma Madrid
Kostym: Ensemblen
Turnéledare: Vera Westberg
Teaterpedagog under våren 2016: Paloma Winneth
Körledare: Shiraf Sibai
Prod: CommunityTeater & Dans, med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse
Arr: Sagateatern, ung scen/öst, KariL

MEDVERKANDE
Benin Al-Najjar, Maryam Dinar, Ruhani Islam,
Sarah Ameziane, Shama Vafaipour

Filmmusik från Slaget om Alger
Citat från Franz Fanons text ”’Problemet’ med de koloniserade”, Postkoloniala texter, red. Catharina Landström. Federativs förlag, 2001

Extraspelningar
Dramaten i Stockholm 17–22 december 2016
På Malmö Inkonst 21–22 januari 2017

LÄNKAR
Svenska hijabis hemsida Facebook
Dramaten hemsida
Inkonst hemsida
KariL hemsida Facebook
Ung scen öst hemsida Faceboo