Porträtt. Tecknaren Mohsen Ahmadi hittar ofta sina bildidéer på Google. Mohammad Mohammadi söker upp sina motiv.
Idébaserat fotografi och mjuka teckningar
NORRKÖPING En skog av stafflier på smäckra – och sköra – ben. ”Två mästare möts” har intagit Stadsbibliotekets Salongen. Idébaserat fotografi och mjuka teckningar av människor och djur bjuder in besökarna till Mohammad Mohammadis och Mohsen Ahmadis utställning.
Hårfint. Ur Mohammad Mohammadis film som följer Mohsen Ahmadis tecknande av statsminister Stefan Löfven.
– Hybris – eller en strålande idé! Det var vad jag tänkte när Mohsen sade att han ville göra ett porträtt av statsminister Stefan Löfven och överlämna den till honom, erkände Cecilia Ekdahl Waldo i sitt invigningstal på bibilioteket.
Hon pekar på videofilmen som med time laps-teknik komprimerar många teckningstimmar – teckningen tog 100 timmar i verkligheten – till sju minuter. Och visst fick statsministern teckningen till sist, även om han inte tog emot den personligen den dagen i maj då Språkintroklassen, där hon är stolt lärare, åkte till Stockholm för att lära sig om Sveriges huvudstad. Lika stolt är hon över utställningen de ville göra och som nu är på plats.
– Bättre plats än Stadsbiblioteket finns inte, slår Cicila Ekdahl Waldo fast.
Bic-pennornas mästare. Mohsen Ahmadis fotorealistiska teckningar präglas av värme.
Visst sticker killarna ut hakan när de ger utställningen titeln ”Två mästare möts”. Tydligt är ändå att det är två mycket begåvade blivande konstnärer som visar sina verk. Mohsen Ahmadi upptäckte tecknandet genom en vän för drygt två år sedan, gick en kurs och ville snart byta från blyerts till bläck.
– Det är svårare, förklarar han och säger att bläckpennan avslöjar minsta felsteg. – Det går inte att sudda, som med blyerts, utan det är bara att kasta och börja om.
Mohsen Ahmadi använder helt vanliga enkla bic-pennor, och klagar över det bristfälliga utbudet på olika kulörer i Norrköping.
Det ger å andra sidan en återhållen färgskala i blått, svart, grönt och lite rött i hans del av utställningen. Teckningarna är stora, de har visserligen scannats in och skrivits ut men är i originalstorlek.
Han är häpnadsväckande skicklig, tecknar fotorealistiskt och med värme. Motiven blickar bakåt – jag skulle tolka det som att han här vill visa den afghanska kulturen för världen. Absolut bäst är bilden av brodern, som står för sig själv invid bibliotekets lilla damm – mycket kärleksfull. Men där är en häst, ett barn med ostyrigt hår, en ung kvinna i traditionell dräkt.
Jag fastnar för de äldre männen som talar med varandra i en paus i det hårda arbetet. Dåligt betald daglönare är i stort sett det bästa flyktingarna från Afghanistan kan få i Iran. Deras öppna ansikten är ett budskap som når fram till mig.
Dröm. Mohammad Mohammadi har liksom många andra av de unga afghanska barn som kommit till Sverige växt upp i Iran, dit föräldrarna flydde. Han säger att jag inte kan ana hur stor rasismen är där mot flyktingarna.
Det är Mohammad Mohammadi som gjort videofilmen som rullar framför bibliotekets egen Moastaty. Han är en van filmmakare: Känsla har rullat i mitt Facebookflöde, jag hittar flera klipp på YouTube. Och så har han gjort en dokumentärfilm om Mohsen Ahmadi, Pojken och pennan, som ännu inte haft premiär.
Men här visar han foton från stad och natur. Som fotografier är de skickligt fångade men tyngden ligger i att de är konceptuella, idébaserade. Det understryks av de korta texterna som åtföljer de flesta bilderna. Jag fångas av fåglar som flyger upp och en text om flykt och att våga ta risker.
– Det ska vara en bra komposition och innehåll i bilden. Sedan skriver jag en bra text och kopplar den till verkligheten, säger Mohammad Mohammadi.
Jag ber honom välja ut en favoritbild och förklara varför – det blir två. Dels den täta tallskogen som strävar uppåt. Mål är titeln – och han förklarar hur de unga trädens grenar är som meningsfulla delmål. Men allteftersom trädet skjuter i höjden förtorkar de lägre grenarna till förmån för kronan – det största målet i livet.
– De små hjälper på vägen upp, säger Mohammad Mohammadi.
Den andra bilden heter Dröm, en tydligt arrangerad bild. Gosedjur som bundits upp vid unga trädstammar, närmast snarast av hårda buntband. En pojke kikar blygt fram och håller ett obundet gosedjur i handen.
Barn i Afghanistan drömmer om sin framtid, men har sällan någon möjlighet att förverkliga den.
”Du är en filosof”, säger jag. ”Ja”, svarar Mohammad, ”jag tänker mycket.”
© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
STADSBIBLIOTEKET Norrköping
2 – 18 december 2016
Två mästare möts
Mohammad Mohammadi, fotografi och video
Mohsen Ahmadi, teckning
LÄNKAR
Mohammad Mohammadi FB-evenemang Känsla
Stadsbiblioteket hemsida Facebook