Solo. Robert Haglund har finputsat länge på debutalbumet I Wanna Be Somebody.

Samarbetspartners med extra guldkant

RECENSION/NORRKÖPING Som att förflyttas till en jazzklubb i staden som aldrig sover. Robert Haglunds debutalbum ”I Wanna Be Somebody” låter hårdrockens musik (och idolerna själva) möta Sinatras ande genom Fantastic Foursångaren själv. Det låter otroligt bra, professionellt i varje andetag och ton.

Jag behöver inte lyssna många sekunder förrän jag känner hur jag förflyttas till staden som aldrig sover, närmare bestämt till en jazzklubb i the Village på Manhattan. Det är varmt, trångt och ganska sparsamt upplyst. Det svider i ögonen av röken som ringlar upp i taket.

Ur mina högtalare ljuder öppningsspåret Ain’t No Love In The Heart Of The City från Robert Haglunds debutalbum “I Wanna Be Somebody”. Låten är ursprungligen inspelad av Robert Bland år 1974. År 1978 gjorde sedan gruppen Whitesnake den kanske mest kända versionen av den.

Robert Haglund har nu arrangerat den som en Sinatra-inspirerad duett som han framför med den legendariske sångaren Svante Thuresson. Med Sinatra-inspirerad menar jag mest att det finns en anda av den stil man förknippar med Frankie Boy.

Soloprojekt. Robert Haglund har gått en lång väg från Palace krogshower till att dra igång skönsången i Fantastic Four, som är huvudspåret. Den nya skivan är ett sidospår.

Det låter så otroligt bra om det jag hör. Professionellt i varje andetag och ton. Att lyckas få så hög kvalitét på både det musikaliska innehållet OCH den tekniska (inspelningen) delen av produktionen är inget som gör sig självt. Det fordrar ett stort kunnande och en god musikalisk uppfattning.

Jag vill inte på något vis förringa Roberts egen insats i sammanhanget men det tål att nämnas att de samarbetspartners han har haft förmånen att jobba med sätter en extra guldkant på produktionen.

Min rekommendation är att du ser till att skaffa ett exemplar av skivan eller lyssna på den i någon av våra streamingtjänster såsom Spotify eller TIDAL (HIFI).

Skivan innehåller tio stycken spår. Det finns ingen anledning att kommentera spår för spår utan jag kan bara konstatera att alla är väldigt bra och väl gjorda.

Artister som medverkar, förutom Robert själv, är Kee Marcello, mest känd från gruppen Europe där han fyrade av elektriska tonkaskader av världsklass. På låten The Price (Twisted Sisters) visar han att han också är en mästare på akustisk gitarr. Det är precis den här sortens bidrag som höjer den totala kvalitéten på varje enskilt spår.

Ungdomsidolen. Bruce Kulick från Kiss medverkar på skivan, upptakten till en vänskap.

Andra som medverkar är Bruce Kulick (Kiss) och Tony Harnell (Skid Row). De är båda med på låten Don’t Believe A Word. Det är Roberts egen favoritlåt och det är lätt att förstå den enorma glädjen när man får jobba med två av sina tonårsidoler på samma låt! Bruce Kulick är dessutom med på Metallicas hit Enter Sandman.

I våras gjorde jag ett jobb i mörkaste Småland. I ett av banden fanns en trumpetare som gjorde ett starkt intryck på mig. Inte bara för att han spelade fantastiskt bra utan kanske mer för hans personlighet. Ödmjuk, lugn och helt enkelt genomtrevlig, för att använda ett minst sagt slitet uttryck. Han heter Mikael Renliden. När jag såg honom på scenen tycktes varenda cell i hans kropp vara fylld av musikglädje.

Du kan höra hans trumpet på Bon Jovis You Give Love A Bad Name.

Jag känner helt spontant och utan någon djup analys att den här skivan förmodligen är den bästa ”Norrköpingsproducerade” CD jag hört (Robert Haglund bor visserligen i Stockholm men är ursprungligen från Norrköping). Med det inte sagt att det jag tidigare hört är dåligt på något vis, men här har vi hamnat på en annan nivå.

Ändå finns det en för Norrköping så typisk gemensam nämnare. Hårdrock! När jag under en period jobbade på Milk Studios i Norrköping var det övervägande den musikstilen som spelades, med alla dess olika undergrupper.

Väl medveten om att jag hoppat över namn på personer som också jobbat hårt för skivans tillkomst vill jag bara avrunda den här recensionen med att säga: ”Köp den”!

© Text: Björn Eriksson
© Foto: Mattias Lindh/pressbilder samt arkivbilder av Sven Åke Molund, Josefina Dernsjö och Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ALBUM

I Wanna Be Somebody
Robert Haglund
Gästartister: Bruce Kulick (KISS), Rudy Sarzo (Whitesnake) Svante Thuresson, Tony Harnell (Skidrow/TNT), Kee Marcello (Europe), Fred Coury (Cinderella), Jan Johansen m.fl.
Prod: Diamond Music

LÅTAR
Ain’t No Love in the heart of the city
Enter Sandman 
Don’t believe a Word 
Ice Cream Man 
Love Gun
Holy Diver 
The Price
Ace of Spades 
You give Love a bad name
I wanna be somebody

LÄNKAR
Robert Haglund hemsida Facebook YouTube albumEn dag med Åsa Sjöberg på bryggkanten reportage Kultursidan.nu 20/7 2016
The Fantastic Fours lyckopiller med Twist recension Kultursidan.nu 25/4 2016
Robert jubilerar med TFF och soloalbum reportage Kultursidan.nu 21/4 2016