Smeder. Vallonerna var en grupp yrkeskunnigt folk som hämtades till Sverige under tidigt 1600-tal. Kvar i Vallonien, nuvarande södra Belgien, levde deras släktingar kvar.
Smederna som kom – de som stannade hemma
NORRKÖPING Religionskrig och resursförbrukning. När Willem de Besche och Louis de Geer kallade på skickliga smeder från Vallonien blev gensvaret starkt. Vart skulle de annars ta vägen? Det tog lång tid innan stålindustrin återhämtade sig i det land som nu heter Belgien.
Historien Valloner – arvet till svensk stålindustri berättas av belgiska Atelier de l’Imagier. På Arbetets museum har utställningen översatts till svenska och fått en form som anpassats till museets lokaler.
– Skogen tog slut. Det gick åt 200 hektar skog för att hålla smedjans eld brinnande i sex månader, berättar Olivier Guyaux som ingår i produktionsteamet.
Även livsrummet var på upphällningen. Många av järnarbetarna i Vallonien, ett område som är större än Belgien i dag, hade lockats av Calvins reformerta lära, en parallell till Luthers protestantism.
Historieberättare. Marie-Helene Sion, Eric Masquelier och Olivier Guyaux från Atelier de l’Imagier har sammanfört bilder och material från olika håll, inklusive från Sverige, till utställningen Valloner – arvet till svensk stålindustri.
– Det är viktigt att tala om för belgarna att också vi har varit tvungna att emigrera, lyfter Olivier Guyaux fram och drar historien i några korta meningar.
När den djupt religiöse Filip II steg upp på den spanska tronen 1566 ställde han sig på den katolska kyrkans sida mot protestanterna inom det stora habsburgska väldet. 100.000 valloner, som inte ville återgå till den katolska läran, flydde norrut till Nederländerna. En stor grupp värvades därifrån till England.
En mindre grupp, totalt drygt tusen familjer, kom till Sverige under 1600-talets första decennier. De skickliga yrkesarbetarna lade grunden till det som nu är svensk stålindustri. Merparten stannade. Även om de fortfarande var stolta valloner blev de också en del av Sverige. I Vallonien/Belgien glömdes emigranterna bort.
Utställningen Valloner – arvet till svensk stålindustri knyter ihop historien. Här finns berättelsen om Willem de Besche och den yngre Louis de Geer, de som blev svenska samhällsbyggare – inte minst i Finspång och Norrköping. Rentav så att anställningskontrakt, hämtade ur Amsterdams arkiv, visas upp.
Nutida fotografier från Österbybruk och Lövstadbruk i Uppland, två bruk med starkt släktskap med Finspångs bruk, visar vackra herrgårdsbyggnader från 1700-talet men också vallonsmide vid levande eld, tack vare ett lokalt arbetslivsmusum.
I Belgien byggdes liknande bruksmiljöer inte förrän på 1800-talet. Det tog så pass lång tid för järnframställningen att återhämta sig, nu med kolet som energibas.
Arbetslivsmuseum. En del arbetsredskap har kvar sina franska namn på bruken. Arbetets museums chef Niklas Cserhalmi passerar svensk brukshistoria som också visas i Valloner.
Merparten av bilderna på utställningen visar början till den moderna stålindustrin i Belgien. Fotografiet togs i nämligen tidigt i industrins tjänst under 1800-talet och det är ur olika arkiv och museer utställningsproducenterna hämtat sina skatter och ställt samman historien.
Imponerande produkter, som industriidkarna stolt vill visa upp, finns på bilderna. Som fackverksbroar, gjutna jättecylindrar och byggnadskonstruktioner i stål.
Men viktigast är arbetarna som kommer så nära, männen, kvinnorna och barnen (trots lagstiftning mot barnarbete).
Belgien blev åter en stålindustri att räkna med. Inte så att Belgien fick tillbaka skogarna som brunnit upp, men kolet brann, med en eld som var hetare än trädens.
Slutligen porträtteras vår tids stålarbetare, kvinnor och män, dock inga barn. Trygga pensionärer och inte fullt lika trygga arbetare i arbetsför ålder.
– Se oron, frågorna, i deras ögon, uppmanar Olivier Guyaux.
© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
ARBETETS MUSEUM Norrköping
17 december 2016 – 14 maj 2017
Valloner – arvet till svensk stålindustri
Utställning
Prod: Olivier Guyaux, Marie-Helene Sion, Eric Masquelier från Atelier de l’Imagier, svensk bearbetning Truls Olin, vik utställningschef på Arbetets museum
LÄNKAR
Arbetets Museum hemsida Facebook utställningen
Pingback: Stormaktstiden i Sverige och på Löfstad – KULTURSIDAN.nu