Uppåt. Titti Knutsson vill förmedla hopp och glädje med nya boken Hopp för klimatet. Mycket positivt är på gång redan nu i klimatarbetet, globalt och lokalt, på ett teoretiskt plan men främst på det praktiska.

 

”Envar har rätt till en beboelig jord”

 

NORRKÖPING Hopp för klimatet? Författaren och journalisten Titti Knutsson – hon kallar sig textmakare – frågade sig själv vad hon kunde bidra med och kom fram till ”personporträtt”. Alltså träffade hon 50 östgötar som var och en ger sitt bidrag till lösningar för en bättre framtid, professionellt eller ideellt, i det stora eller i det lilla. Det blev en bok och en sajt.

Jag träffar Titti Knutsson hemma i Vilbergen i Norrköping, hon bor högt upp med vidunderlig utsikt. Symboliskt kan vi säga att hon har perspektiv på tillvaron.

– Envar har rätt till en beboelig jord. Titti Knutsson uttalar det som om det stod inskrivet i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna eller åtminstone som att det borde bli inskrivet där.

– Många yngre har den kopplingen klar för sig: demokrati, mänskliga rättigheter och klimatet, allt hör ihop.

Jag har främst lärt känna Titti Knutsson som barnboksförfattare. Det är hon som skriver om Händiga Hanna för yngre barn. För de lite äldre läsarna har hon skrivit serien Muren, Kampen och Flyktingen, starka, nära och lätta att relatera till i vår tid.

– Jag hör till dem som inte tror att man kan skriva helt och hållet opolitisk barnlitteratur. Men det har inte blivit någon klimatrelaterad barnboksutgivning, än.

 

Hopp för klimatet – 50 östgötar berättar. Miljövetarstudenten Jonna Elofsson Bjesse ser framtiden an med tillförsikt. ”Det har blivit okej att bry sig” säger hon i sin intervju.

 

Hopp för klimatet – 50 östgötar berättar vänder sig i stället till vuxna och lite äldre ungdomar. Och hopp är just det Titti Knutsson vill förmedla. Hopp för de som misströstar, tips till de som vill lära sig och ny glädje för de som blivit besvikna, rentav bittra, efter så många års motstånd.

För nog är det konstigt att vissa delar av utvecklingen gått rasande snabbt, som datorer och mobiler, medan användandet av fossila bränslen för uppvärmning och transporter fortsatt som om alternativ inte fanns.

– Oljeberoendet är ett fossil i sig, säger Titti Knutsson och pekar på decennier av motstånd mot förändringar från såväl bilindustrin som energibolagen. Men. Nu händer det saker! Det är det som är så roligt! Det är det fossilfria samhället som är det moderna samhället. Det handlar inte om att bo i grottor och gnaga på ben utan om att vi är uppkopplade, vi kommunicerar och upplever, vi tar hand om varandra.

De 50 östgötarna, minst en från varje kommun i länet, är väl valda. Några är kända – som landshövdingen Elisabeth Nilsson och biskop emeritus Martin Lönnebo. Där är en barnskötare, studerande, skogsägare, företagare. Det är män, kvinnor, unga, gamla. Alla bidrar de till ett bättre klimat på sitt sätt, professionellt eller ideellt.

Först har de hoppat. Alla har hoppat framför Tittis kamera. Några syns på bokens omslagssidor.

– Jag har ofta inlett med att ta den här bilden. Då har personen redan skrattat ihop med mig när vi sedan pratar.

Några möten har överraskat henne. En företagsledare med starkt miljöengagemang. En civilingenjör som gör en stark koppling mellan klimatfrågan och fred.

– Elisabeth (landshövdingen) är en industrialist i själ och hjärta, kan allt om stålindustrin. Hon är väl medveten om industrins påverkan på miljön men har kloka tankar om det internationella samarbetet, att det måste till ett internationellt regelverk. Mitt förslag om miljömärkt stål viftade hon bort. Men nu har svenska stålindustrin beslutat att se över sin produktion för att skapa stål av järn utan att använda kol.

I samband med att boken lanserades – den släpptes på Östergötlands bokmässa i början av december – ställde landshövdingen upp som värd för ett Klimatkalas, med närproducerad och vegetariskt buffé. Det uppskattades av alla som är inblandade i boken.

 

Tipping point. ”Ingen kallar mig skogsmulle eller miljömupp längre. Jag bemöts med respekt”, säger Titti Knutsson om omsvängningen i det allmänna medvetandet om miljöfrågornas betydelse för framtiden.

 

Titti Knutsson bygger nu engagemanget vidare med sajten Klimatfolket.se. Den handlar än så länge enbart om Östergötland men förhoppingen är att den ska sprida sig. Där har hon samlat sina intervjutexter – ”det var en utmaning att förvalta personernas eget språk och samtidigt skriva tillgängligt för läsarna”. För den som vill lära känna de intervjuade närmare finns originalintervjuerna som ljudfiler, mellan 30 minuter och nära två timmar.

– Jag har haft förmånen att leva i en positiv bubbla senaste året. Jag har mött människor som gör gott för samhället.

Det personliga mötet är ändå det viktigaste. I Klimatfolkets namn har hon redan arrangerat ett par klimatpubar, det ska bli fler. Hon talar om ”klimatceller”

– Man kan prata med sin granne, med familjen, klasskamraterna och på arbetsplatsen, den minsta enheten. Göra upp en plan, ”i januari köper vi rättvisemärkt kaffe, det här året sätter vi upp solpaneler”. Det är roligare att göra saker tillsammans.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

INTERVJUBOK

Hopp för klimatet – 50 östgötar berättar
av Titti Knutsson
Layout: Maria Planefors
Dibb förlag 2016

LÄNKAR
Titti Knutsson hemsida
Klimatfolket hemsida Facebook
Dibb förlag hemsida Facebook