Trolls. Jimmy Gustavssons expressiva måleri bygger med element av form och färg. På Konstforum, sista helgen nu, visar han både målningar på duk och på papper.
En rik väv av minne, dröm och verklighet
RECENSION/NORRKÖPING
Ja eller Nej? Har du sett Jimmy Gustavssons utställning på Konstforum? Om ”Nej” – Se den! Om ”Ja” – se den en gång till, du hinner precis! Hans expressiva måleri tar helst inte vägen om den medvetna tanken utan rinner direkt från det undermedvetna till papper och duk.
Detta måleri drabbar mig direkt, det är bara att kapitulera. När jag ser bilderna än gång till är intrycket ändå starkare; jag plockar detaljer som människors och djurs blickar, relationer mellan nakna mans- och kvinnokroppar, men också den strålande solen.
Naturligtvis kraschar hans titlar mot en hel del av mina egna tankar. Motstånd och spänst uppstår.
Blommor. Intensitet, kontrastverkan, runnen färg som blir de tunnaste stjälkar. Hastigt böjda linjer fulländar målningen på papper.
Linköpingskonstnären Jimmy Gustavsson är inte naivist, han är mer ursprunglig än så. Hans måleri ser ut som en barnlek, barnets färgglada teckningar, bokstäver, innan handen fått stadga och precision. För en vuxen att nå tillbaka till ett uttryck helt oförstört av skolning och normer borde vara en omöjlighet. Han kan.
Kanske därför jag föredrar papperets linjeteckningar och målningar på opreparerad grund. Det ligger helt nära barnkonstens blyerts, kritor, tuschpennor och vattenfärger. Som om slumpen råkat placera de något mer avancerade medierna kol, akryl och akvarell i hans händer. Konst uppstår, ibland helt nära det kinesiska tuschmåleriet.
Målningarna på duk är tyngre, uppbyggda av tjocka färglager, han grundar med akryl, målar sedan i olja. Säkerligen gömmer sig äldre målningar under flera av verken, så som det ska vara. För här bjuds, liksom i teckningarna, rapporter direkt från skapandets ögonblick, en rik väv av minnen, drömmar, undermedvetna fantasier och verklighet. Just som det lilla barnet gestaltar sin värld fritt och sant.
Jimmy Gustavsson äger detta, parat med konstnärens blick för färger, stämningar, kontraster – utan att försöka styra, manipulera sig själv. Ingen ironi, inget raffinemang, ingen manierism. Bara hans sanning som möter betraktarens blick och referensramar.
– Man får inte tänka för mycket. Gå på bara, kommenterar Jimmy Gustavsson och tillägger att målandet ger honom mycket energi:
– Jag kan komma hem och diska i tre timmar efteråt.
Varulven. Jimmy Gustavsson använder ofta text i sina bilder.
Vilket inte hindrar en medvetenhet i skapandet, konstnären gör val och urval. Det finns alltså ett avstånd i tid och minne, som barnet inte har, när han målar bilar och inte minst när han gestaltar boxningsmatchen mellan Dempsey vs Willard som ägde rum år 1920.
– Jag höll på med kampsport som ung, gillade Mike Tyson. Så kom jag in i att se filmer med de riktigt gamla matcherna, ett romantiserande av Jack Dempsey.
Motivvärlden plockas gärna från bilder och filmer, som sjunkit ner och nu flyter upp, han nämner Tom Sawyer och Huckleberry Finn. ”Jag var inte så mycket för Kalle Anka men ville ändå göra min egen”, säger han om en nätt och jämnt urskiljbar Kalle.
Om det färgstarka måleriet säger han också:
– Det är både teckning och färg. Ser man efter så är formen viktigare än man tror.
© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Nils-Göran Tillgren
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
KONSTFORUM Norrköping
4 – 19 februari 2017
Jimmy Gustavsson
Måleri, teckning
LÄNKAR
Konstforum hemsida Facebook FB-evenemang