Drottningen och makten. Caroline Harrysson spelar Konungaflickan i Östgötateaterns uppsättning av Dissekering av ett snöfall. I bakgrunden skymtar den anonymiserade Makten.

”…ett fängelse hon ska tvingas in i”

NORRKÖPING Kvinnans suveränitet står på spel. Östgötateatern sätter upp Sara Stridsbergs pjäs Dissekering av ett snöfall som utgår från Kristina, på Sveriges tron från sex års ålder sedan fadern Gustav II Adolf omkommit i slaget vid Lützen. Scenografen Paul Garbers vill låta maktens strukturer växa fram och synliggöras.

På lördag har Dissekering av ett snöfall premiär på Stora teatern i Norrköping. Sara Stridsberg, dramatiker, författare och sedan i maj 2016 ledamot i Svenska Akademien, skrev pjäsen för Dramaten för några år sedan. Nu ansvarar Pontus Plænge för iscensättningen, regissören som arbetat kring frågor om makt och kön i många år, inte minst i fria teatersällskapet Shakespeare på Gräsgården i Vadstena.

– Dels handlar det om att vara kvinna och ha makt. Dels om den kamp som det medför i den patriarkala strukturen, säger Pontus Plænge och framhåller att Sara Stridsberg både går nära den faktiska historien samtidigt som hon gör en nutida tolkning i sitt porträtt av en normbrytande kvinna.

”Vi har försökt sätta upp den som Sara Stridsberg har skrivit den”, säger scenografen Paul Garbers.

– Utgångspunkten är ett klaustrofobiskt tillstånd, ett fängelse hon ska tvingas in i, säger scenografen Paul Garbers och berättar att Sara Stridsbergs pjäsmanus är mycket detaljerat vad gäller scenografi och handling.

– Manus är lite febrigt skrivet, väldigt fantasieggande, som när hon skriver att frusna fåglar faller från himlen. Det är kul att bejaka och försöka tolka det.

Östgötateaterns moderniserade teatertekniken för några år sedan. Och även om han först var inne på att hissa det kungliga slottets olika delar upp och ner stannade han för ”handdriven” scenografi i form av vagnar, vars gavlar utgör scenrummets väggar. Från en tom spelplats växer slottets och maktens strukturer fram med hjälp av sex höga vagnar som skjuts fram.

– De är inredda som skog, en trappa, en är en säng. Där är också luckor som kan öppnas, berättar Paul Garbers.

”Kristina beundrade Alexander den store.” Regissören Pontus Plænge och skådespelaren Caroline Harrysson närmar sig premiär av vårens stora uppsättning på Östgötateatern.

Det ovanligt stora mediauppbådet får se inledningsscenen som direkt går på konfliktens kärna. Den unga drottning Kristina, Konungaflickan som rollen kallas i pjäsen, vill inte gifta sig. Hon vill följa sin lust – medan hovet/makten framhåller hennes plikt.

– Riket står och faller med en arvtagare. Men föder hon barn så inser hon att hon samtidigt förlorar makten, förklarar Pontus Plænge.

Han påpekar att på den tiden trodde man att det bara fanns ett kön, fullgångna eller ofullgångna män. De som blev män fick en utväxt på sina kroppar, kvinnorna saknade den. Kristina, som i pjäsen kallas konungaflickan, fick en manlig fostran.

– Hon trodde att hon skulle förvandlas till man, hävdar Pontus Plænge.

Caroline Harrysson spelar Konungaflickan medan Gustaf Appelberg gestaltar den döde konungen som hon ser och samtalar med. En viktig motpart är Makten, ett abstrakt begrepp som gestaltas av aktörer som ofta har dubbla roller att spela. Andra roller är exempelvis änkedrottningen Maria Eleonora och Love, den kusin som vid mitten av 1600-talet övertog Sveriges tron under namnet Karl X Gustav.

Peter Sundberg spelar René Descartes, den frusne filosofen, som i pjäsen säger ”vi måste dissekera varje snöfall som om det vore en död kropp.” och utvecklar det till att föra fram tanken om att dissekera alla tankar om vad som är omöjligt för att i stället inse att allt är möjligt.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

STORA TEATERN Norrköping

25 februari – 19 mars 2017
Spelas på Stora teatern i Linköping 7 april – 14 maj
Dissekering av ett snöfall
av Sara Stridsberg
Regi: Pontus Plænge
Scenografi och kostym: Paul Garbers
Musik: Pelle Halvarsson
Koreografi: Joacim Hedman
Ljusdesign: Linn Persson
Ljuddesign: Michael Andersson, Pelle Halvarsson
Mask- och perukdesign: Anna Andersson

SKÅDESPELARE
Caroline Harrysson – Konungaflickan
Magdalena Eshaya – Maria Eleonora, Makten
Gustaf Appelberg – Den döde konungen
Ann-Sofie Andersson Kern – Belle, Makten
Peter Sundberg – Filosofen
Marika Strand – Makten
William Wahlstedt – Makten
Ludwig Bertling Wiik – Love, Makten
Pelle Halvarsson – Musiker, Brudgummen

LÄNKAR
Sara Stridsberg Wikipedia
Östgötateatern hemsida Facebook