Hoppfull. Titti Knutsson intervjuade 50 östgötar, alla med tro på att det går att skapa en bättre värld. De drar sitt strå till stacken redan, och ger tips.

Politikerna släpar efter – de borde gå före

RECENSION/NORRKÖPING Allt går så fort. Klimatförändringarna pågår redan. Författaren Titti Knutsson har intervjuat unga, gamla, stadsbor, forskare och bönder i Östergötland. Många drar sitt strå till stacken för en bättre värld men undrar varför politikerna släpar efter när de borde gå före.

Boken Hopp för klimatet hör ihop med sajten Klimatfolket.se som hon bygger vidare på. Dessutom arrangerar hon klimatpubar och föreläser, som ikväll på Café Planet på Arbetets museum.

Konsekvenserna av klimatförändringarna har pågått längre än den stigande medeltemperaturen vittnar om. För det var väl knappast slumpen som gjorde att glaciärmannen Ötzi hittades efter 5.000 frusna år högt uppe i alperna 1991? Fjälltoppar och glaciärer har krympt ett bra tag nu.

Författaren Titti Knutsson har i sin bok Hopp för klimatet intervjuat mer än 50 östgötar, toppen på ett isberg av alla de personer som engagerar sig för miljön professionellt eller ideellt. Några av dem vittnar om just krympande glaciärer, som Malin Forsgren som mötte ett helt förändrat landskap i Antarktis jämfört med besöket fem år tidigare. Glaciären har dragit sig tillbaka 200 meter.

– Upplevelsen var en väckarklocka för mig. Klimatförändringen gick från att vara ett diffust hot om något som kommer sedan, till något konkret som redan pågår för fullt, berättar hon för Titti Knutsson.

Boken är läsvärd. Den bygger på längre intervjuer (de finns att lyssna till på sajten Klimatfolket.se) som författaren koncentrerat till ett uppslag. Två sidor där den intervjuade presenteras med bakgrund, foto och de frågor som är viktiga för just den personen. Naturligtvis med ett välryckt citat och så ett mer konkret tips. Alltså 50 tips från att källsortera och cykla till att gå med i föreningar.

Upptäck Östergötlands fantastiska natur: vandra på Östgötaleden, den finns överallt, åk skridskor eller cykla längs Göta Kanal. Det finns massor att se och uppleva alldeles i närheten!

Det tipset kommer från landshövdingen Elisabeth Nilsson och skam vore väl annat om hon inte talade för hela sitt läns fördelar.

Men landshövdingen, som har en bakgrund inom stålverksindustrin, lyfter också fram lagarnas betydelse för att Sverige fortfarande har en fantastisk natur med ren luft och rent vatten. Hon påpekar att miljölagstiftningen 1969 drevs fram i växelverkan mellan en aktiv opinion och den politiska makten. Det är något som hon, och flera med henne, menar behövs även på ett globalt plan, att avtalet från klimatförhandlingarna i Paris blir verkstad.

Flera personer nämner Klimatmötet i Paris senhösten 2015, som ju var extra aktuellt när underlaget till boken togs fram. Andra backar tillbaka till mötet i Köpenhamn 2009, även om någon säger vara besviken på att politikerna inte besökte miljörörelsens många aktiviteter.

Mål behöver brytas ner i delmål, bli strategier och lagar. Flera av de intervjuade gör visserligen sitt men efterfrågar samtidigt modiga politiker som går före i stället för efter.

Det märks att intervjuerna gjordes under de månader då ingen trodde att en självgod tv-kändis skulle bli USA:s näste president. Väljs politiker som vill ta itu med detta, och som ser sambanden mellan klimatförändring, fattigdom och krig? Eller väljs de ”starka ledare” som har enkla svar på komplexa problem?

Viktigast är kanske just därför att alla – skolelever, miljöstuderande, ICA-handlare, åkeriägare, bönder och matkreatörer – lyfter fram sina egna goda exempel, förvandlar boken till ett collage av kunskapsbank och framtidsvisioner. Främst drivs de av sin egen känsla för hur det borde vara och påpekar vikten av att inte förlora hoppet och känna vanmakt.

Att en del kan kännas lite väl självklart – i Norrköping har kommunen infört ännu smidigare system för källsortering att det inte går att undvika – går att ha överseende med.

Att göra rätt val klimatmässigt är inte att tvingas tillbaka till stenåldern utan att kliva framåt mot en ny och bättre värld. Kanske den värld, eller åtminstone det Östergötland som framtidens (år 2036) historieprofessor K. Limat beskriver i sista kapitlet. (Kanske det rentav går fortare än så, utvecklingen på batteri- och solcellsfronten går med sådan raketfart att det snart är lönsamt för alla tak oavsett läge.)

Det handlar om att de intervjuade vill förmedla hopp – ”det här fixar vi”. Alltså hoppas de – och hoppar – framför Titti Knutssons kamera. Det ljusnar.

© Text: Ann-Charlotte Sandelin

INTERVJUBOK

Hopp för klimatet – 50 östgötar berättar
av Titti Knutsson
Layout: Maria Planefors
Dibb förlag 2016

CAFÉ STYKJÄRNET, ARBETETS MUSEUM Norrköping

28 februari 2017 kl 18
Hopp för klimatet, om Klimatfolket.se
med Titti Knutsson
Arr: Café Planet

LÄNKAR
Titti Knutsson hemsida
Klimatfolket hemsida Facebook
Dibb förlag hemsida Facebook
Titti Knutsson hoppas för bättre klimat reportage Kultursidan.nu 3/1 2017