Urkraft. Författaren Aino Trosell bjöd generöst från olika sidor av sitt författarskap när hon gästade Norrköpings stadsbibliotek.

Möte med en prisbelönt urkraft

NORRKÖPING Hon tror på flerspråkighetens befruktande kraft. Vid författarsamtalet på Stadsbibilioteket rörde sig Aino Trosell över dikter, noveller, deckare, research och naturligtvis om senaste boken Helmers vals, romanen om sin pappa.

Aino Trosell tar emot i klänning, god hållning, långt blått halsband och hela sin kloka, lite kärva kompetens. Det här är en mycket produktiv och rutinerad författare/dramatiker som vet vad publiken vill ha. En “entertainer”, tycker fotografen Lena.

Aino Trosell kallas en av Sveriges viktigaste arbetarförfattare, men vill själv inte placeras in i ett fack. Hon tycker det finns tendenser att sätta etiketter på författare, särskilt kvinnliga. Hon debuterade redan 1978 när hon jobbade som varvsarbetare i Göteborg och mottog sedan Ivar-Lo Johanssons personliga pris för samlad produktion 1994, men det var deckaren Ytspänning som vände det stora bladet i hennes författarskap.

För den boken, som också är en av hennes favoriter, hade hon gjort research i 10 år eftersom den utspelar sig i en svårtillgänglig värld på 250 meters djup. Aino ville studera materialet så ingående att hon skulle kunna vara ledig i miljön. Idag kallar hon det ett “dårskapsprojekt” som trots allt gav henne Polonipriset 1999.

Lösning. Aino Trosells deckarkaraktär Siv Dahlin råkar ofta komma i närheten av grov kriminalitet.

Aino Trosell fick iden till Ytspänning när hon studerade till licensierad svetsare. Där blev hon bekant med en djuphavssvetsare som väckte hennes intresse. Han berättade bland annat att det krävs dekompression i en vecka för att komma upp till ytan efter ett jobb. Kroppen behöver en långsam uppstigning med etappstopp för att kroppen ska få möjlighet att vädra ut gas som lagrats i vävnaderna på grund av trycket.

Aino bryter av med sin dikt: Vågar du dyka på de farliga djupen…? Hon läser engagerat och kanske lika mycket för sig själv som för oss. Att vara författare är ett fritt, men osäkert liv.

Sen presenterar hon novellsamlingen Varning för vilt som innehåller tio berättelser, varav en nyskriven. Aino kommer så småningom också in på karaktären Siv Dahlin. Siv dök upp en natt i Ainos huvud och berättade att hon skulle hjälpa Aino med de deckare hon ville skriva. Siv skulle nämligen göra så att Aino Trosell slapp veta allt om det exakta polisarbetet. Karaktären har lite olika jobb, men hamnar gärna mitt i grov kriminalitet. Den första Siv Dahlin-romanen heter Om hjärtat ännu slår.

Nyast. Helmers vals handlar om Aino Trosells pappa, en man med ett innehållsrikt liv.

Aino sjunger plötsligt På en öde ö i havet (musik av Towa Carson och även titeln på en kortroman av Aino) och börjar berätta om Helmers vals, hennes bok nummer 25. Det började med att Aino pratade om sin far med författarinnan Elsie Johansson. Elsie sa:

– Men Aino. Du är ju författare! Varför skriver du inte en bok om din pappa?

Så fick det bli. En bok om en udda far “som var sig själv nog”, ofta den öde ön i havet som Aino nyss sjöng om. Hon berättar länge och engagerat om boken. Läser stycken högt ibland.

Helmer var en bildad arbetare, född 1902 och uppvuxen i Malung, Dalarna. Några har kallat honom “Hundraåringen på riktigt” eftersom han var med om så mycket. Att vara tvungen att bo tillsammans med ladugårdsdjur som hjälpte till att hålla värmen, barnarbete med skinn, sjukhusvistelse under tiden för Titanics undergång, folkrörelserna, skilsmässan som bland arbetare år 1955-56 var något skandalöst, körkort vid relativt hög ålder, arbete i Stockholm efter pensionsålder och slutligen konstnärskap i den egna stugan i Malung.

Ainos mamma var ofta arg på Helmer och retade sig på att han alltid kom ner på fötterna. Henne och nyfödda Aino hade han ju glömt att hämta på BB!

Efter anförandet önskar Aino frågor. Jag undrar vad Malung betytt för henne och hon tittar en sekund stilla på mig som om svaret är “allt”. Sen säger hon att Malung var som en hel värld. I det lilla fanns det stora. Dessutom existerade flerspråkighet i form av malungsmål och dalbymål. Aino tror starkt på flerspråkighet, att språken befruktar och hjälper varandra.

Hon avslutar med sin egna tänkvärda text Att möta en roman. Den handlar om alla böcker och ämnen som vill bli sedda. “Berätta mig” står det i neonskrift över hela honom. Han är många.

Ska hon tillgodose romanens behov som innebär åratals arbete av research, skrivande, versioner, förläggare, redaktör, korrektur och omslag eller tittar hon bort?

Vi hoppas att Aino fortsätter möta romanernas krävande blickar.

© Text: Eva Moberg
© Foto: Lena Ljungars

STADSBIBLIOTEKET Norrköping

1 mars 2017
Aino Trosell
Författarsamtal

LÄNKAR
Aino Trosell hemsida
Norrköpings stadsbibliotek hemsida Facebook FB-evenemang