Matlagningskurs för herrar. En del av Hanna Lindmarks Margaretaimperium rymdes i huset på Knäppingsborgsgatan. Restauranger, hushållsskolor, festvåningar, kurser och färdiglagad mat spreds från Norrköping till andra delar av Sverige.

 

Både startar och slutar med stor dramatik

 

NORRKÖPING Gå i minnesvärda kvinnors spår på internationella kvinnodagen 8 mars. De fyra är entreprenören Hanna Lindmark, socialisten Helene Ugland Andersson, författaren Ester Ringnér-Lundgren och resenären Ellen Rydelius. Stadsmuseets Anette Kindahl är ciceron.

Museifolk och pressen agerar testvandrare en kylig marsmåndag dagarna före premiären. Museiintenden Anette Kindahl hoppas på intresse för promenaden på internationella kvinnodagen, inte bara den 8 mars förresten utan också vid många fler tillfällen när årstiden lovar mer behagliga temperaturer.

Med sig har hon både sitt manus och fotografier, för mycket av det Norrköping hon ska berätta om är utdömt och rivet. Den äldsta kvinnan, Hanna Lindmark som startade Margaretaskolorna, föddes 1860. Den yngsta, Ester Ringnér-Lundgren, Lotta-böckernas skapare föddes 1907.

 

Påläst. Stadsmuseets Anette Kindahl har tagit fram stadspromenaden om de fyra spännande kvinnorna.

 

År 1906 kom norska socialisten Helene Ugland Andersson till Norrköping. Maken Anton var Folkbladets andra chefredaktör och hon startade en kvinnospalt som var minst lika radikal, om inte mer, som tidningens andra sidor. Hon agiterade för kvinnlig rösträtt, men också för fri kärlek och preventivmedel. Hon skrev också om den höga barnadödligheten och om skolan som inte var självklar för fattiga barn.

– 1907 var det stuveristrejk i Norrköping och Anton tog strid mot strejkbrytarna från England som fick mat och fri sprit, berättar Anette Kindahl, men det gick utför med de brinnande socialisterna.

Men att Helene Ugland Andersson är namnet på en av Norrköpings spårvagnar säger hon inte.

Folkbladets redaktion låg på Tunnbindaregatan 43, i huset mittemot växte nyfödda Ester Ringnér-Lundgren upp. Pappan var sjökapten och mamman var lärarinna. Efter studier fick Ester tjänst på Matteusskolan. Sedan började hon skriva.

– Jag minns att Lotta-böckerna, precis som Kitty-böckerna, inte ansågs riktigt fina och inte gick att låna på Stadsbiblioteket, säger Anette Kindahl.

De lästes ändå, och inklusive Lotta-serien skrev hon 140 böcker för barn och unga, de flesta under olika pseudonymer. Att hon skrev för yngre, och i stort sett enbart för flickor, gjorde att de sågs över axeln. Men det brydde sig läsarna inte om, böckerna sålde starkt och än idag finns ett livaktigt litterärt sällskap.

– Med där fanns ändå en intrig, identitetssökande och världsproblem, påpekar Anette och tillägger att nu kommer böckerna ut igen, i e-boksformat.

Till berättelsen hör också att Ester möter sin Kurt på en Margaretarestaurang.

 

En socialist och en flickboksförfattare. Folkbladets första redaktion inrymdes i ett av husen till vänster. I en av byggnaderna till höger föddes författaren Ester Ringnér-Lundgren.

 

Promenaden fortsätter därför till hörnet av Trädgårdsgatan och Torggatan. Där det ligger en libanesisk restaurang fanns en gång just den Margaretarestaurangen, en del av Hanna Lindmarks livsverk. Det både startar och slutar med stor dramatik.

– Journalisten Ewonne Winblad har skrivit en bok om henne, får vi veta.

Det börjar i Ångermanland där Hanna, född 1860, auktioneras bort till lägst bjudande fosterhem efter att modern dött. Efter åren som piga får hon arbete på en restaurang som drivs av KFUM i Östersund. Så småningom tar hon över restaurangen och det är här allt går i rätt riktning.

– Hon har rätt idéer vid rätt tidpunkt, säger Anette Kindahl och berättar om en matservering med ljus inredning, dukar på borden och inget starkare än lingondricka, och dit även kvinnor kunde gå ut och äta. På den tiden.

Hanna gifter sig med en änkling och det magiska året 1906 flyttar paret till Norrköping, en framtidstad menar Axel som minns världsutställningen i Stockholm. Här blir det inte bara restaurang utan också en hushållsskola som får modenamnet Margareta, efter kronprinsessan. Sedan växer rörelsen med ändå fler idéer till ett affärsimperium och den fattiga flickan som gick på socknen blir slottsfru, ett par gånger om. Men arvet som styvbarnen snuvades på till förmån för missionen förskingras i en skandal, som tystas ned.

Anette Kindahl avslutar den berättelsen i S:t Olaiparken. För i huset på Knäppingsborgsgatan, där Vaxkupan ligger rymdes även där delar av rörelsen. Vi får se ett foto från en matlagningskurs för herrar.

Tvärs över parken, på Skolgatan, ligger huset där Löfholmska flickskolan en gång inrymdes. En av eleverna hette Ellen Rydelius, född 1884. Hon var begåvad och lärarna rekommenderade högre studier och så blev det, hon blev den tredje flickan i Norrköping som tog studenten, som privatist. Efter det följde en tid som utbytesstudent i Ryssland.

– Det här var ju på Nobels tid, lyfter Anette Kindahl fram.

Av Ellen Rydelius blev det en journalist och översättare som så småningom slog sig ner i Rom, där hon översatte Dostojevskij och andra ryska författare till svenska. När vännerna hälsade på guidade hon dem i den eviga staden. ”Du borde skriva en resehandbok”.

Det gjorde hon. Flera stycken. Om henne har Carina Burman skrivit en biografi som hon presenterade på Stadsbiblioteket tidigt i höstas.

© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Sven Åke Molund

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

STADSMUSEET Norrköping

8 mars 2017 kl 14
Bortglömda kvinnor

Helene Ugland Andersson (1877 – 1940)
Ester Ringnér-Lundgren (1907 – 1993)
Hanna Lindmark (1860 – 1941)
Ellen Rydelius (1884 – 1957)

Stadsvandring med museiintendent Anette Kindahl

LÄNKAR
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook  Stadsvandring
Helene Ugland Andersson Folkbladet-recension
Ester Ringnér-Lundgren sällskapet
Hanna Lindmark SvD-recension
Carina Burman ger Ellen Rydelius nytt liv reportage Kultursidan.nu 2/9 2016