Musiksoaré. Amatörer, alltså älskare, förnyade den ryska musiken under tidigt 1800-tal. De ville tillföra det ryska – folkmusiken, den ortodoxa kyrkomusiken och manskörerna – till konstmusiken. Stig Jacobsson skildrar utvecklingen i tsarens S:t Petersburg.

 

De föraktade professionell utbildning

 

SÖDERKÖPING De föraktade professionell utbildning. Stig Jacobssons musikkåserier med nedslag i tsarens S:t Petersburg kretsade kring ”De fem stora” i tisdags. De var alla amatörer, ändå förnyade de den ryska musiken.

Alexander Borodins Polovetsiska danser ur operan Furst Igor klingar i huvudet när jag går hem från tisdagens Musiklyssning på Stinsen i Söderköping. I tisdags fortsatte Stig Jacobsson sin serie om musiken i tsarens S:t Petersburg.

”De mäktiga fem”, eller nyryssarna, kallades tonsättargruppen som bildades i S:t Petersburg under första delen av 1800-talet. Grundare var Mikhail Glinka, men han dog strax därefter och då blev Nikolai Rimskij-Korsakov den som tog över som ledare.

S:t Petersburg var Rysslands huvudstad på den tiden. Musiklivet blomstrade, mycket tack vare tsaren Peter den Store. Hittills hade det mest bestått av körmusik. Nu höjde Glinka den ryska musiken till en ny nivå. Så har han också kommit att kallas Den ryska musikens fader.

Medlemmar i gruppen var, förutom Rimskij-Korsakov, Cécar Cui, Alexander Borodin, Mily Balakirev och Modest Musorgskij. Ingen av dem hade någon utbildning som musiker. De var amatörer med andra yrken, främst inom det militära. De var visserligen individualister men hade ett gemensamt intresse: De ville poängtera det ryska i sin musik, det ortodoxt kyrkliga och folkmusiken.

Minst känd av de fem är Cécar Cui, vars musik sällan framförs. Han har emellertid enligt Stig Jacobsson skrivit en hel del bra musik. Som bevis får vi lyssna till ett vackert, lågmält stycke för cello och kammarorkester.

 

Ledargestalt. Rimskij-Korsakov skrev sin första symfoni som ung sjöofficer, på en resa jorden runt. 27 år gammal blev han professor i komposition. Hustrun Nadezhda Purgold var pianist.

 

– Den av de fem som blivit mest känd är Mussorgskij. Han var ett naturgeni, en del av den ryska folksjälen, säger Stig Jacobsson och låter oss ta del av Kröningsscenen i operan Boris Godunov.

Mycket pampigt och mycket av det som vi uppfattar som ryskt. Musorgskij omarbetade mycket när han komponerade. Därför är det svårt att sätta upp hans operor idag. Vilken version ska man välja? Det finns till exempel både en ”Ur Boris”, en ”Original Boris” och en vanlig Boris Godunov.

Tavlor på en utställning är nog Mussorgskijs mest kända verk. Men inte i hans egen version för piano. Många tonsättare har orkestrerar det. Den version som spelas mest är den som gjorts av Maurice Ravel.

Trots att det ryska har fått stryka på foten.

Stig Jacobsson har delat in sin serie om musikens utveckling i S:t Petersburg i fyra delar. I den tredje, som han höll på tisdagen, gav han plats åt Nikolai Rimskij-Korsakov och Alexander Borodin.

Rimskij-Korsakov utbildades till sjöofficer. Som ung kadett färdades han jorden runt. Disciplinen var sträng. Ändå hann han med att under resan komponera sin första symfoni. Otroligt, när man betänker att han helt saknade utbildning i att komponera.

För det första fanns det ännu ingen sådan utbildning i Ryssland. För det andra föraktade Rimskij-Korsakov, precis som de övriga ”nyryssarna”, professionell utbildning. Motsägelsefullt nog blev Rimskij-Korsakov senare professor i komposition vid det nygrundade Musikkonservatoriet i S:t Petersburg.

 

Kemisten Alexander Borodin studerade komposition hos Mily Balakirev. Hustrun Ekaterina var begåvad amatörpianist och feminist. Mest stolt var Alexander över att han grundade en skola i medicin för kvinnliga studerande.

 

Alexander Borodin slutligen, studerade medicin och kemi och blev kemiprofessor. Under tiden skrev han musik, som till en början var västerländskt påverkad. Det berättas att han vid ett tillfälle visade sina verk för Franz Liszt och bad honom om råd i sitt vidare komponerande. I stället rådde honom Liszt:

– Ändra ingenting av det ni komponerat. Gå er egen väg. Tänk om Beethoven hade lyssnat på vad folk rådde honom. Då hade han aldrig blivit vad han blev.

Alexander Borodin lade, tillsammans med Pjotr Tjajkovskij, grunden till den speciella ryska stråkkvartettraditionen. Vi får lyssna till en sats ur hans andra stråkkvartett, som han skrev till minne av det första mötet med sin blivande hustru. En kärleksduett mellan fiolen och cellon, så innerligt vackert.

Som avslutning på bjuds vi på en filmatisering de Polovetsiska danserna ur operan om Furst Igor. En opera som utspelar sig på 1100-talet och som Borodin skrivit både musiken och librettot till. Pampigt och färgstarkt.

En Musiklyssning om musiken i tsarens S:t Petersburg återstår under våren.

© Text: Bibi Friedrichsen
© Foto: Boy Svedberg

STINSEN Söderköping

Vinter vår 2017 kl 17.30
Musiken i tsarens S:t Petersburg
Musikkåserier
Stig Jacobsson

PROGRAM

31 januari
Den äldsta tiden

21 februari
De mäktiga fem

14 mars
De mäktiga fem, del 2

4 april
Fram till ryska revolutionen

LÄNKAR
Kulturkontoret/Söderköpings kommun hemsida Evenemang
S:t Petersburgs tonsättare till Stinsen KortNytt Kultursidan.nu 28/1 2017