Gemensamt. Diptyken Nr. 30 x Namnlös B 1601 är det första verk som åskådaren möter i Jesper Nyréns och Andreas Waldéns utställning på Konstforum.

 

Två hängivna eremiter på Konstforum

 

NORRKÖPING Kan två vara eremiter ihop? ”Hermits” är nämligen titeln på Jesper Nyréns och Andreas Waldéns gemensamma utställning på Konstforum. De inte bara delar rum och väggar, första mötet är en gemensam målning där de lagt grunden för varandra.

Det första verket ögat möter är en gemensam tvådelad bild, en diptyk. Jesper har målad den vänstra sidan, Andreas den högra. Men de har gett varandra bildernas grundkomposition.

– Vi har ungefär samma mått, säger Jesper Nyrén och berättar om vänskapen som hållit genom alla åren, ett ”kontinuerligt samtal”. Våra verk har närmat sig varandra.

 

Från vänster Jesper Nyréns Nr. 6 (Shoreline), Andreas Waldens Labyrint, Jespers Nr. 7 (Ateljéfönster), Andreas Dubbelve i magenta i turkos.

 

De har varit vänner sedan de träffades på konskola i Västerås för 20 år sedan. Livets vägar har fört dem till olika platser, Jesper Nyrén har, något förenklat, hållit sig i Stockholmstrakten medan Andreas Waldén gått på Helsingfors Bildkonstakademi och numera bor i Wien. Utställningen på Konstforum är den första de gör tillsammans.

Här delar de rum och väggar. Vartannat verk är principen, oavsett storlek. Utställningen är luftig, komponerar sig mot galleriets vita väggar, mot fönster och kakelugnar.

Jag tror att det här med ”Hermits” handlar om hängivenhet.

 

Rutigt. Jesper Nyrén med Nr. 2 bakom sig. Varje färgfält har inte bara sin kulör. Det har även sin ytstruktur.

 

Jesper Nyrén

 

Jesper Nyrén bor på Björkö i Stockholms skärgård. Där hämtar han grunden för hela sitt konstnärliga skapande. På riktigt.

– Jag har gjort färgstudier i naturen, klippor och växtligheten, som jag använder i måleriet, förklarar Jesper.

Hans verk – merparten bär titlar som Nr. 4 eller Nr. 7 (Ateljéfönster) – bär syn för sägen. Naturstudierna har gett Jesper Nyrén en palett av färg och materialitet som han sammanställer om och om igen. Hantverket växlar mellan olja, akryl, vax, tempera, sand, you name it.

Nr. 2 – en storslagen komposition av rutor i olika kulörer och ytor – blir ett försök att fästa minnet av naturen, ateljén, ute och inne i en gemensam abstrakt bild.

Alternativet till dessa små och stora allt-i-ett-bilder är de som stannar i ett material. Som Utan titel, akryl på papper, vars gråblåspräckliga yta ger intryck av att vara avfotograferad betong. Den hänger invid Konstforums brunbeiga kakelugn i sandsten, samspråkar om småprickighet med jätten. En annan Utan titel är fyra delar ur en serie om 40 verk, med nära motiv från stensediment till vägg, till spridda barr.

Jesper har en hel del offentlig utsmyckning på sitt cv, som en förskola och Karolinska Institutet. Uttrycket där är lekfullt konstruktivistiskt, tolkar jag efter att ha bläddrat igenom en presentationspärm som ligger framme på Konstforum.

I utställningen går han djupare in i materialet, redovisar mer av såväl sökandet som finnandet.

 

Vinklat. Till höger bakom Andreas Waldén ses hans Labyrint, fint streckade figurer som ger intryck av att vara vinklade.

 

Andreas Waldén

 

– Jag har en stiftpenna som jag doppar i bläck, och ritar linjer med linjal. Bläckstreck med olika kulörer på duk är Andreas Waldéns uttryck sedan omkring 2010. Tidigare använde han programmet MS Paint för att skapa sina bilder. Också det ett sätt att skapa utifrån en sträng begränsning.

– Jag upptäckte att det här är ett sätt att göra djup, förklarar han.

Jag ser ett släktskap med träsnitt, linjeetsningar eller varför inte mongoliskt tuschmåleri. Här är dock merparten av alla motiv strängt geometriska, snarast ickeföreställande. Linjevinklarna skapar alltså djup, men vad som är in eller ut, nära eller långt borta undgår ögat.

Hans verk har också ett textilt uttryck, som tunn tuskaftväv av handspunnen lintråd.

De till synes enkla formerna med de explicita namnen retas, skiftar uttryck. Måste jag se just en Hexagon i ljus och mörkt? Kan det inte lika gärna vara en byggnad/kub i sol och skugga eller en öppning mot en undergång?

Några av hans bläckteckningar har rektanglar som skulle kunna vara dörrar. Som runda Anti-värld, med sina lappade fält eller världsdelar, eller vackra Vit skulptur.

– De kan vara ingångar till målningen. Eller utgångar, föreslår Andreas Waldén glatt.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

JESPER NYRÉN – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ANDREAS WALDÉN – BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSTFORUM Norrköping

8 – 30 april 2017
Jesper Nyrén och Andreas Waldén
Hermits
Måleri

LÄNKAR
Jesper Nyrén hemsida
Andreas Waldén hemsida
Konstforum hemsida Facebook