• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Smältande SON och dramatisk Byström (recension)


Känsloväxlingar. Malin Byström gick ut hårt och ökade. Symfoniorkestern, ledd av dynamiske dirigenten Florian Krumpöck, matchade henne i Strauss Salome, där komponisten drev romantiken till sitt yttersta.

 

Hon är en skådespelerska av rang

 

RECENSION/NORRKÖPING Att höra Malin Byström är en stor glädje. Norrköpings symfoniorkesters lördagskonsert bjöd på skönaste musik. Mahlers Blumine, stor konst med smältande välljud. Byström i Strauss dramatiska Salome. Och Bruckners bästa symfoni, Den romantiska.

”Ungdomssynden” Blumine (”blomsterkapitlet”) är faktiskt bättre än det mesta Mahler skrev i sin väldiga produktion. Stycket påminner om hur svårt det var för honom att slå igenom, även med de mest charmiga verken.

”Detta är dirigentmusik” och ”senromantikens sista eko” sa man ofta; Mahler är inte alltid jätteinspirerad men det här är stor konst, kärleksfullt spelad av SON och mycket lämplig för dess österrikiska turné. Trumpetsolot var mycket effektivt och hela orkestern kom att utveckla ett smältande välljud, ledd av österrikaren Florian Krumpöck som väl kan sin Mahler.

 

Malin Byström och Florian Krumpöck
Malin Byström gästade SON redan 2013 inför rollen som Arabella på Metropolitan. Med lördagens konsert laddade hon inför Salome på Nederländska Nationaloperan. Hon kommer tillbaka till SON 2019.

 

I Salome (1905) drev Richard Strauss romantiken till sitt yttersta. Märk väl att romantiken fortfarande ”gäller” efter över hundra år i populärkulturen, inte minst filmmusiken.

Att höra Malin Byström är en stor glädje, speciellt som hon utvecklas hela tiden. Hon lät för några år sedan ”bara” vackert men har efter hand blivit en skådespelerska av rang och har en imponerande ”pipa”, framför allt i mellanregistret.

Den romantiska ”fyran” är en av Bruckners bästa symfonier. Jag föredrar österrikaren som kyrkomusiker; hans stora idol var Wagner men kanske skrev Bruckner bättre för röst än sin förebild.

Valthornet, så viktigt i nostalgisk musik som denna, är svårare att spela än trumpeten (även för österrikarna själva) men det mesta lät vackert i denna något strömlinjeformade tolkning. Musiken är till sin anda konservativ, ibland reaktionär, även om den helt sågades av 1800-talets mer traditionellt sinnade kritiker, han var mycket kontroversiell då och ingen ”perukstock” som han blev under naziregimen.

Både symfoniorkestern och dirigenten gjorde ett styvt jobb under kvällen med ett ofta smältande välljud, även om jag gärna sett en mer äventyrlig och ”progressiv” tolkning av Bruckner som förtjänar att man ”rycker hans krans”.

SON åker nu på turné till Österrike, utan Malin Byström och Strauss men med Florian Krumpöck, Mahler och Bruckner med tillägg av Mendehlsson-Bartholdy alternativt Beethoven. Vi önskar dem lycka till.

© Text: Lars Henriksson
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

 DE GEERHALLEN Norrköping

22 april 2017
Världssopranen Malin Byström
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent: Florian Krumpöck
Solist: Malin Byström, sopran

PROGRAM
Mahler Blumine ur Symfoni nr 1
R Strauss Salomes slutscen ur Salome
Bruckner Symfoni nr 4 “Den romantiska”

LÄNKAR
Malin Byström info  Holland
Norrköpings symfoniorkester hemsida Facebook
Lars Henriksson – Operalaven hemsida
Utdragen Isolde saknade Tristan och text (samt Don Giovanni) recension 8/11 Kultursidan.nu 2016
Malin Byström sjunger Arabella med SON reportage Kultursidan.nu 9/10 2013

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.