Blå timmen. Det är i skymningen det händer. Norrköpings Ungdomscirkus ger årets stora uppvisning, Skymningstid, på Tyska torget en på samma gång enkel och magisk ramberättelse.

Amatörcirkus i världsklass på Tyska torget

RECENSION/NORRKÖPING Det var en kall premiärkväll när Norrköpings ungdomscirkus gav Skymningstid åt Tyska torget. Därinne i det mystiska cirkustältet däremot var värmande applåder och strålande uppträdanden en god tröst i det lilla huttrandet. Ibland glömmer jag bort att jag är på en ungdomscirkus och inte en professionell sådan.

Som Norsholmsbördig borde jag ha någon form av relation till denna cirkusgemenskap som har sina rötter i den lilla orten, men så är inte fallet. Jag kommer till det stora mystiska tältet på Tyska torget som ett blankt blad.

Tältet i sig och manegen är mindre inuti än vad det verkar utanpå, men det är bara gemytligt och kanske extra välkommet en kall och kulen kväll som denna.

Jag tänker att de stackars artisterna i alla möjliga ungdomsåldrar måste arbeta hårt för att upprätthålla värmen i kropp och leder för att inte skada sig när det väl är dags att börja uppträda. Skaderisken är stor.

Desto mindre orolig blir jag inte när artisterna börja svänga sig i trapetser upphissade i taket och som dessutom snurrar horisontellt under tiden konsterna demonstreras.

Eldsflammor. Akrobaternas kostym och koreografi förstärker Skymningstidstemat.

Skymningstid handlar om en skara barn som inte kan somna och istället drömmer sig bort till en sagovärld. Ramberättelsen är inte speciellt avancerad och jag ser inte heller någon direkt anledning till att den behöver vara det. Det är inte teater jag ser, utan cirkus.

Det jag dock tycker brister med en tunn ramberättelse är i de fall då det behöver roddas om logistiskt inne i manegen. Det blir onödigt långa pauser emellanåt då det inte händer någonting och sorlet stiger i tältet. Det blir ett moment som tar fokus bort från berättandet.

I vissa fall lyckas de riktigt bra med detta genom att till exempel använda sig av berättarrösten samtidigt som något gestaltas i en annan del av tältet. Eller när artisterna själva hjälper till och gör det till en del av uppträdandet. En extra dramaturgisk touch där, så är de hemma även där.

I övrigt har jag inte så mycket att vara lite kritisk till efter att jag fått i mig en kopp värmande och välbehövlig kaffe i pausen. Måhända att jag kan tycka att ledmotiven till exempelvis Harry Potter och Nötknäpparen är lite uttjatade i dessa sammanhang, men å andra sidan fungerar igenkänningen alldeles ypperligt och publiken verkar inte vara lika tråkigt blasé som jag.

Det applåderas och häpnas över konsterna och uppträdandena. Ibland tjoas det till lite extra när det är något alldeles speciellt.

Rockar fett. Cirkusartisten sätter en alltmer avancerad snurr på det klassiska numret.

Och något alldeles extra som slår mig med häpnad är det magiska numret med rockringar som ger dem skäl för sitt namn. Med fötter och armar balanserar inte artisten enbart en eller två rockringar, utan hela fyra stycken samtidigt och i olika rörelseriktningar. Det imponerar något oerhört.

Liksom numret med cyklister på enhjulingar, som med hjälp av ett ok eller annan metallkonstruktion håller upp sina kollegor som gör konster i dem i sin tur.

Avslutningen med silkesvita trapetskonster och stämningsfull musik ramar in det hela på ett fint och magiskt sätt.

Stundom är det cirkus och artisteri på den nivå att det kunnat vara vilket professionellt cirkussällskap som helst och inte en amatörcirkus, som dock är i världsklass.

© Text: Carl Adam Tillberg
© Foto: Mattias Åström/MÅ-foto

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TYSKA TORGET Norrköping

12 – 21 maj 2017
Skymningstid
Norrköpings ungdomscirkus

LÄNKAR
Norrköpings Ungdomscirkus hemsida Facebook
Mattias Åström/MÅ-foto hemsida Facebook