Maktkamp. Befrielsefronten speglar våldet som riktas mot kvinnor. En nutida Lysistrate som ger sig på oskyldiga män. Örebro Länsteaters föreställning ges under Scenkonstbiennalen.

Maskerade misshandlar de oskyldiga män

RECENSION/NORRKÖPING Vad skulle hända om kvinnorna slog tillbaka? Befrielsefronten, en av Scenkonstbiennalens många föreställningar, leker med tanken på en hämndreaktion mot mäns våld mot kvinnor. Maria Svelands dramatikerdebut både underhåller och tar i de svåra frågorna.

– Är ni extremister? Frågan ställs av Anna (Frida Beckman). Hon är huvudperson i Befrielsefronten. Men hon är knappast någon feministisk aktivist, utan försöker mest få utvecklas i sitt arbete som journalist på ”Tidningen”. Tyvärr blir hon motarbetad av chefen (Isabelle Moreau), som oftast hellre vill att Olle (Per Fritz) gör jobben som Anna vill åt.

Någon större lycka i övriga livet har Anna inte heller. Tillfälligt har hon flyttat tillbaka till sin mamma (Hanna Lekander) i Örebro, och en gammal skolkamrat (Parwin Hoseinia) tydliggör malligt att hon inte har vad andra finner önskvärt. Partner, barn, hus, vänner – Anna verkar ganska ensam och mår inte riktigt bra. Men det är väl astman. Eller serievåldtäktsmannen som sätter skräck i staden?

”Befrielsefronten” är namnet på den grupp av kvinnor som plötsligt slår tillbaka. Maskerade misshandlar de oskyldiga män, i hopp om att de många oskyldiga kvinnor som förut blivit både misshandlade och våldtagna äntligen ska tas på allvar.

I akt 2 försöker de förklara för Anna varför det är viktigt. Men hjälper Matrixpillret med de feministiska glasögonen för att hon ska bli övertygad om våldet som medel?

En skönsjungande kör går som en röd tråd genom hela föreställningen. Redan i inledningsscenen, då vi möts av gospelsångare i lila, får jag gåshud. Gud, så bra de sjunger i stämmor och kanon!

Det tycks som om jag hör körens individuella röster nästan lika starkt som gruppens. Individerna träder också fram då och då, och går in och ut ur olika roller, som en smidig del av scenbilden. Musiken håller intresset vid liv, skapar variation och effektiva miljöbyten.

– Det är ju sådär man kan känna ibland, men man skulle ju aldrig göra det på riktigt, säger några diskuterande tjejer i pausen. De verkar prata om våldsuppmaningarna, och Röda Bönors ”Sången om sexualmyterna” som uppsättningens demonstranter sjunger i en scen.

Det finns en teori om att till exempel Pippi Långstrump är frigörande för barn, till följd av maktrelationen mellan barn och vuxna. Pippi gör som hon själv vill, och har obegränsat med pengar – ett maktmedel.

Jag kan tänka mig att Befrielsefronten på ett liknande sätt kan kännas befriande för kvinnor att se. Inte för att vi verkligen skulle vilja misshandla någon, utan för den maktlöshet som kan komma över oss när vi inser omfattningen av mäns våld mot kvinnor. Tänk om vi inte var lika ensamma och faktiskt kunde få känna mer makt, som kanske särskilt Malin Berg och Lou Kauppi så skamlöst förkroppsligar.

Den revolutionära idén, kören och humorn för tankarna till Aristofanes antika komedi Lysistrate. Videoprojektionerna (med bl.a. filmklipp från The Matrix och På spåret) ger en nytänkande multimedial dimension och uppsättningen binds berörande samman med en inzoomning på de nära relationerna. Det var länge sedan jag blev så här tagen. Fantastiskt bra och roligt!

© Text: Melinda Reyes Hiltunen
© Foto: Kicki Nilsson/ICON Photography

STORA TEATERN Norrköping

23–24 maj 2017
Befrielsefronten
Manus: Maria Sveland
Regi: Sara Giese
Slagsmålskoreografi: Rikard Lekander
Scenografi och kostym: Johanna Mårtensson
Körarrangemang och instudering: Maria Johansson Josephsson
Ljusdesign: Ronny Andersson
Maskdesign: Giovanni Indelicato
Video: Velourfilm
Ljus- & projektionsteknik: Kenny Nilsson
Ljudteknik: Per Fritz
Prod: Örebro länsteater

MEDVERKANDE
På scen: Lo Kauppi, Malin Berg, Hanna Lekander
Hans Christian Thulin, Isabelle Moreau, Linus Lindman
Parwin Hoseinia, Per Fritz, Frida Beckman och Kalle Nilsson
I videoinslag: Maria Simonsson, Emil Gothard, Agneta Bertilson,
Sara Giese, ÅsaClara Örn, Rikard Lekander

LÅTLISTA
Wade In The Water – Afroamerican Spiritual
Do You Love Me? – Nick Cave and the Bad Seeds
Shoreline – Broder Daniel (text Henrik Berggren)
Down In The River To Pray – Traditionell amerikansk kristen folksång
Sången om sexualmyterna – Röda Bönor (text Gunilla Szemenkär, musik Kaya Ålander)
Allt som är ditt – Säkert! (Annika Norlin)
Farlig liten jävul – Kajsa Grytt
Because The Night – Patti Smith & Bruce Springsteen

LÄNKAR
Örebro länsteater Befrielsefronten
Scenkonstbiennalen  FB-evenemang
Shapes of States otäckt vassa idéhistoria recension Kultursidan.nu 25/5 2017
Lysande feststart för Scenkonstbiennalen reportage Kultursidan.nu 24/5 2017
Scenkonstbiennal med Gatuteaterfestival krönika Kultursidan.nu 15/5 2017
Measured Moments dekonstruerar dans recension Kultursidan.nu 3/5 2017
Dansbingo bekräftar en hel generation recension Kultursidan.nu 20/1 2017