Kvinnokommando. Dansarnas militärlika rörelser sätter tonen för Gubbens armé som spelas i Gubbens trädgård i sommar.

 

Tre vilsna män med resväska i hand gör entré

 

RECENSION/NORRKÖPING I sommar marscherar Gubbens armé i Gubbens trädgård. Marcus Fyrberg med ensemble bjuder in med öppna famnen och levererar beväringsnostalgi med sång och dans.

Trädgården står i högsommarblom och marschmusiken dånar ur högtalarna. Solen skiner glatt och stämningen är förväntansfull. Vad mer kan man begära för en premiär i det gröna? Förra årets regntyngda start är nu ett minne blott.

En speakerröst, som tagen ur en journalfilm på 1940-talet, hälsar oss välkomna. Vi befinner oss i Motala där Liselotte driver pensionat men drömmer om att få bli rikslottaschef. Och drömmen är på god väg att bli sann – allmän värnplikt har återinförts i Motala och Liselott ska få härbärgera de första rekryterna. Och de är redan på väg!

 

Grabbsnack. Civilisterna Roger, Bosse och Jakob förvandlas snart till rekryter. I rollerna Oskar Lindström, Jonas Johansson och Marcus Fyrberg.

 

Tre vilsna män med resväska i hand gör entré. Det är Bosse som blivit ivägskickad av frun för att lära sig lite hyfs och ansvar. Det är pacifisten Nilsson som i sällskap med dottern Saga ska få soldaterna att lägga ner vapnen. Och så är det Jakob i svart kostym överströdd med broderade rosor och fjärilar som ska lära sig att bli man.

Avklädda sin civilitet blir de nu 38:an Post, 41:an Nilsson och 69:an Jansson. Jag minns jultidningarna jag sålde som barn – 91:an Karlsson och 47:an Löken. Jodå, intrigen skulle kunna vara tagen ur någon av dessa seriealbum. Ordvitsarna står som spön i backen och lite lumparhumor à la under bältet blir det också. Men mest sång och dans, som väl är.

Martina Sjöström gör sin Liselotte med stor pondus. Hon styr och ställer med rekryterna i väntan på överste von Knorrings ankomst. Flickan Saga tar hon under sina vingar och introducerar henne till lotta-livet. I ett sprakande nummer berättar hon för Saga att Man får aldrig en karl med gevär (ur Annie Get Your Gun).

Alva Turdén imponerade redan i förra årets uppsättning och nu är hon ytterligare rutinerad. Hon gör Saga till en kavat och driftig tjej. Med sitt mantra ”Jag lovar ingenting” får hon de flesta på fall. Hon sätter sina repliker med finess och är en ren njutning att se och höra.

Oskar Lindström, som gör hennes pappa, är också kvar från förra säsongen. Han har en fint modulerad röst och en vän framtoning. Tillsammans med Jonas Johansson gör han en snygg duett och dansnummer om att lämna lumpen.

Jonas Johansson, däremot, är ny i trädgården. Hans Bosse är en spelevinker med hatten nonchalant neddragen i nacken. Han står för kvällens längsta skämt – men håll ut – poängen kommer.

 

Besök. Bettan som oroar sig för Bosse möts av Saga som redan är hemmastadd. I rollerna Susanna Karlsson och Alva Turdén.

 

Bettan, Bosses fru, görs av Susanna Karlsson – också hon ny för säsongen. Förutom sin rollinsats har hon skrivit manus, regisserat och koreograferat årets föreställning tillsammans med Marcus Fyrberg.

Bettan är, som övriga kvinnor i uppsättningen, handlingskraftig och målmedveten. Hon tvekar inte att komma till undsättning när hela värnpliktsutbildningen ser ut att gå om intet. Men mer ska inte sägas om detta. Jag kan endast utlova stor komik och skrattframkallande underhållning.

Den siste rekryten, Jakob Jansson, gör Marcus Fyrberg själv. En kille med öga för det vackra i livet och med eget snitt på kläderna. Marcus lyckas med det otroliga att gå från småflabbig buskis till ett hudlöst sångnummer om utanförskap. Hans framförande av Mitt Liv kan inte ha lämnat någon oberörd. Starkt gjort.

Och vi ska inte glömma baletten. Lika bra i servitrisutstyrsel som i grönställ. Dem kan uppsättningen inte klara sig utan.

 

Dans på luckan. Lumparintrigen späckas med ordvitsar men också med sång och dans.

 

Musiken är schlagers från 1940-talet, revylåtar och musikalsånger. Irriterande välkända, men ack så svåra att placera. Marcus nyskrivna sångtexter är fyndiga och följer lekande lätt musiken. Jag lyckas lista ut I sommarens soliga dagar, Då tar vi tagelskjortan på och Jag kommer ikväll under balkongen, men helt säker på att jag gissat rätt är jag inte. Min soldat är naturligtvis med, i originalversion, fint framförd av Susanna Karlsson.

Liksom förra året är ljudbilden bra och den naturliga ljussättningen fullt tillräcklig. Ett enda aber är faktiskt publikens placering. Med täta stolsrader på gräsmattan och med scenen i samma nivå blir det svårt att se ju längre bak man sitter. Då blir det mest halvfigur som syns och de fina dansnumren når inte riktigt fram. Inte helt lätt att göra något åt, men kanske en utmaning inför nästa säsong. För helt klart har Marcus Fyrberg skapat en tradition i Gubbens trädgård som vi inte vill vara utan.

© Text: Felicia Eriksson
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

GUBBENS TRÄDGÅRD Norrköping

4 juli – 9 augusti 2017
Gubbens armé
Musikal
Manus, regi: Marcus Fyrberg / Susanna Karlsson
Prod: Marcus Fyrberg

MEDVERKANDE
Susanna Karlsson, Marcus Fyrberg,
Oskar Lindström, Alva Turdén,
Marthina Sjöström, Jonas Johansson

Dansare:
Tilda Lundqvist, Lisa Ederth
Jaana Salo, Carolina Bertlin

Swing: Melissa Nordqvist

Biljetter säljs endast i kassan.

LÄNKAR
Marcus Fyrbergs egen armé på Gubbens reportage Kultursidan.nu 3/7 2017
Teatern flyttar ut i sommarlänet 2017 listan Kultursidan.nu 2/6 2017