Zarah bakom allt. Rikard Wolff hyllade Zarah Leander på namnsdagen som firades i Häradshammars bygdegård.
”En stjärna som brinner och berör”
NORRKÖPING Visst gör Rikard Wolff kvällen till en fest. Men det är Zarah Leander som gör hela dagen. Med stipendieutdelning, frågestund och konsert läggs ännu en pusselbit till bilden av en av våra största internationella stjärnartister.
– Hon är en stjärna som fortfarande brinner och berör, säger Beata Arnborg, en av årets två stipendiater.
Zarah Leandersällskapet firar hela året. Det är 110 år sedan artisten föddes, tio år sedan det första stipendiet delades ut och tio år sedan museet till hennes ära invigdes. Det är inrymt i suterrängvåningen till Häradshammars bygdegård, proppat med minnen, foton, kläder, skivor och affischer.
Firar gör de med Zarahcafé varje månad, då godbitarna plockas fram. I gömmorna finns radio- och tv-inspelningar, kanske även en och annan film.
Nu i sommar arrangeras teaterföreställningar för Vikbolandets barn vid museet med lokala, professionella grupper. Kvar på programmet står Artistskola med Carina Perenkranz och Macus Fyrberg, en dag med sång, dans och teater.
Framkörd. Ordförande Lars-Olof Johansson vid Zarah Leanders bil, en Mercury.
Och så firas förstås Zarahdagen, en riktig sommarnamnsdag. Sällskapet bjuder in medlemmarna till mingel och samtal med årets stipendiat i museets café. Några timmar senare fylls Häradshammars bygdegård till bredden med publik och sköna sånger, framburna av en djup stämma, Rikard Wolffs.
Årets Zara Leanderstipendiat Beata Arnborg har skrivit Se på mig! den första svenska biografin om artisten. Naturligtvis finns där redan biografier på tyska och engelska, på svenska har Zarah själv skrivit sina memoarer (fast hon skrev på tyska först) och några böcker med smalare perspektiv, som Tiina Rosenberg Bögarnas Zarah.
Efter att Beata Arnborg skrivit om tre andra framträdande kvinnor tog hon ett djupt andetag och dök ner i arkiven (inklusive museets eget), böckerna, avhandlingarna, tidningsartiklarna. Beata intervjuade släktingar, vänner – naturligtvis Brigitte Pettersson – och artister. Hon hittade barn och barnbarn, som ättlingar till Himmlers massör, som flytt till Sverige.
– Jag var lite rädd, hon tar ju plats, säger Beata Arnborg som efter fyra års arbete presenterade sin biografi på Zara Leanders födelsedag i mars i vintras.
Boken följer Zarah Leander, född i Karlstad som Sara Stina Hedenberg (namnet Zarah bestämde den mångbegåvade flickan sig för redan som 9-åring). Genom uppväxt, snabbstartad revy- och filmkarriär i Sverige och snart även i Nazityskland. Därpå följer hon återkomsten till ett djupfruset Sverige 1943, och återkomsten till den internationella scenen efter år av tystnad. Sedan steg hennes stjärna högre än någonsin tidigare.
– Jag hade nog inte förstått hur stor hon var ute i Europa, kommenterar Beata Arnborg.
Men skvallret och ifrågasättandet fick hon leva med livet ut.
Bokhyllan. Litteraturen om Zarah Leander växer.
Årets andra stipendiat – är det 10-årsjubileum så är det – är Bosse Schön som skrev Sanningen om Zarah Leander som gavs ut redan 2008. Det har alltid funnits rykten kring Zarah Leander. Var hon spion och i så fall för vem, för Nazityskland, för Sverige, för Ryssland? Bosse Schön, som skrivit flera böcker om svenskar i nazisternas tjänst, bestämde sig för att undersöka dessa rykten när SÄPO släppte akten fri för forskare. Det visade sig att Säkerhetspolisen fortsatte att bevaka artisten ända fram till 1973.
Bosse Schön är inte närvarande på Vikbolandet denna dag men han skickar en hälsning som sällskapets ordförande Lars-Olof Johansson framför.
”Radiotjänst vägrade spela hennes musik under sju år. Alla anklagelser är lögn, Zarah var utsatt för historieförfalskning”, hälsar Bosse Schön som säger sig ha skrivit en ”äreräddning”.
Naturligtvis har Beata Arnborg läst Bosse Schöns bok. Hon har i sitt eget grävande lagt mesta fokus på Zarah Leanders tillvaro i Tyskland. Inte heller hon finner något som komprometterar artisten.
– Jag tror att hon inte förstod vad Goebbels använde henne till. Hon fick välja filmer fritt och såg till att de var rumsrena. Hon vägrade att gå in i nazistpartiet, som alla artister egentligen måste göra.
Det moraliska fel Zarah Leander gjorde var att hon blev rik på sitt samarbete med Nazitysklands statliga musik- och filmindustri. Det var hon inte ensam om, andra framträdande svenska artister arbetade också i Tyskland, men det var hon som blev den svenska syndabocken.
– Hon sålde ingen järnmalm till Tyskland och hon godkände inga tågtransporter, framhåller Beata Arnborg. Den svenska pressen stöttade henne till och med 1942. Hennes liv speglar hela Sveriges hållning.
Sedan vände krigslyckan. Rentav så att Zarah Leanders villa bombades 1943. Hon lämnade Tyskland och flyttade hem till Sverige, till Lönö på Vikbolandet som hon köpt 1939. I Tyskland blev hon en persona non grata, en icke önskvärd person. Och näranog i Sverige.
– Men hon återkom och tog hela världen med storm!
Till Zarah-dagen har medlemmar kommit från när och fjärran. Jules Sylvaine-sällskapet uppvaktar och Zarah Leanders väninna och privatsekreterare Brigitte Pettersson tycker att ”alla är här, det är rörande och jag nästan gråter”.
– Min mamma var ett äkta Zarah Leander-fan, berättar Gisela Bogner som tillhör den grupp av tyska medlemmar som troget kommer till Zarah-dagen varje år.
Gisela Boggner är uppvuxen i DDR, alltså Östtyskland där Zarah Leander i det närmaste var ett okänt namn, om man nu inte hade en mamma som kunde berätta.
– Det fanns inga möjligheter att läsa om henne eller att lyssna till hennes musik, förklarar Gisela Bogner, som förstås tagit igen.
– Jag har respekt för hennes liv, fastslår hon.
En av de allra största svenska artisterna. Evigt unga Zarah Leander bakom Rikard Wolff.
Några timmar senare är det Rikard Wolff som står på scenen i Häradshammars stora bygdegård och publiken har flerdubblats. Den djupa rösten med timbre och textning sjunger de songes han gjort till sina, han är känd uttolkare av franska Piaf, Brel och sin favorit Barbara. Om Barbara berättar han att hon hade just Zarah Leander som sin förebild.
– Barbara var en diva, en poetissa, originell och intellektuell. Tänk er en hybrid mellan Zarah Leander och Sara Lidman, uppmanar han och brister ut i Göttingen, om försoningens nödvändighet.
Rikard Wolff har gjort en föreställning om Karl Gerhard, som skrev I skuggan av en stövel för Zarah. Han sjunger med kraftiga betoningar på ordet ”Jag” till pianofortets ornamenteringar med skicklige Johan Graden vid tangenterna. Fortsättning följer med Den ökända hästen från Troja.
Anekdoterna droppar från scenen och en halsbrytande vändning senare hör vi Brels Amsterdam, en gång framförd från en sjukhusbrits. Den blir mitt minne från kvällen men publikens applåder dånar efter Piafs Hymne à l’amour och ekar redan i introt till hans och Lisa Ekdahls Det sitter en pojke på månen.
Så får vi då veta att även Rikard Wolff hört Zarah. Hemma i Karlstad när han var en ung scentekniker med artistdrömmar.
– Hon sjöng otroligt bra!
Och så sjunger han hennes Sång om syrsor innan det blir allsång – Säg det i toner och inte i ord.
Överraskad. Årets stipendiat Beata Arnborg, här tillsammans med Mattias Enn, gladdes åt att upptäcka Zarahs humor, ödmjukhet – ”i sin storhet” – och vänfasthet.
Här borde jag sluta skriva men ytterligare minst två artister för vilka Zarah betytt mycket är närvarande denna rika Zarahdag. Skådespelaren och musikalartisten Jörgen Mulligan som är kvällens konferencier är den ene (stipendiat 2009). Numera har han dragit sig tillbaka från sina uppskattade Zarah-imitationer.
Den andre är Mattias Enn (stipendiat 2010) som byggt hela sin karriär på förebilderna från 1930-talet. Jag frågar vad Zarah betytt för honom.
– Allt! Zarah Leander och Karl Gerhard är mina husgudar. De rymmer hela 1900-talet och politiken. Karl Gerhard stod upp och sa ”nej!” Zarah stod upp och sa ”sälj!”
– Och bortsett från politiken… de hade intelligens, styrka, begåvning, teatern och röstresurserna, allt som en gosse från Småland beundrar. Att Sverige kan producera artister av ett sådant format – det doftar inte köttbullar om Zarah och Karl Gerhard.
Sista ordet är inte sagt om Zarah Leanders göranden i Tyskland. Beata Arnborg säger sig ha lämnat några ledtrådar till framtida forskare. I en av dessa trådar glimmar en möjlig hjältinna.
– Det är inte utrett vad hon gjorde med Erik Eriksson, den svenskamerikanske mästerspionen som kartlade tyska oljedepåer. De var vänner. Det tycker jag att någon ska forska mer om.
© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
HÄRADSHAMMARS BYGDEGÅRD Vikbolandet, Norrköping
19 juli 2017
Zarahdagen
Arr: Zarah LeandersällskapetMingel med en av årets Zarah Leanderstipendiater
Beata Arnborg
Konsert med
Rikard Wolff
Konferencier
Jörgen Mulligan
LÄNKAR
Beata Arnborg Wikipedia Se på mig!
Bosse Schön Wikipedia
Rikard Wolff hemsida
Zarah Leander Wikipedia
Zarah Leandersällskapet hemsida
Pingback: Tvåstjärnigt med Enn på Zarahdagen – KULTURSIDAN.nu
Pingback: Johan Perwe fördjupar med Livräddare – KULTURSIDAN.nu