1600-talet. Martin Kjellgren föreläste om häxprocesser i Östergötland under hertig Johans tid i Gästabudssalen på Löfstad slott i måndags.

 

”Det var en apokalyptisk tid”

 

NORRKÖPING Hertig Johan av Östergötland och gemålen Maria var sjukliga. Inte heller fick de några barn. Var det Guds straff eller trollkonors verk? Häxprocesserna under tidigt 1600-tal var bara början, mer skulle komma.

Universitetslektor Martin Kjellgren sökte skilja på skröna och historia vid sin föreläsning på Löfstad slott i måndags kväll. Föreläsningen hölls i Gästabudssalen i ena flygeln och i Kyrksalen i samma flygel står i sommar en utställning som handlar om Stormaktstiden. Bland kungaporträtt, slagfält och kartor finns en bild som handlar om tron på häxkonst.

 

Häxprocess. 1668 hölls en jättestor rättegång i Mora, med bland annat 148 barn inblandade. Ryktet spreds till Tyskland där kopparsticket skapades 1670. Bilden ingår i utställningen om Stormaktstiden som visas på Löfstad i sommar.

 

Skrönorna är spännande. Som den om när prästen Claudius Prytz nästan hamnade på bålet själv, när den dömda trollpackan i Mogata, söder om Söderköping, slet tag i hans prästkappa och drog honom till sig. Efter att han räddats närde han ett hat mot allt vad häxor hette. Därför drev han häxprocesser i både Finspång och på Vikbolandet.

– De kallades inte häxor på den tiden. De kallades trollpackor, trollkonor och trollkarlar, säger Martin Kjellgren, som doktorerat i samspelet mellan religion och vetenskap i det tidigmoderna Sverige och nu arbetar som universitetslektor vid Stockholms universitet.

Under föreläsningen återkommer han vid flera tillfällen till det olyckliga unga hertigparet i Norrköping. Hertig Johan och hans gemål Maria fick inga barn. Dessutom var båda sjukliga och hertiginnan dog endast 22 år gammal.

Någons måste felet vara – inte kunde väl fursteparet ha syndat så att de dragit Guds straff över sig. Nej, det troliga var att någon förgjort dem, låtit ond magi ha sitt finger med i spelet.

 

Sant eller falskt? Martin Kjellgren är skarp när han skiljer på tro och vetande.

 

Begreppet källkritik har blivit aktuellt i vår tid, där åsikter och svepande generaliseringar lätt går som fakta. Här redovisar universitetslektorn med all önskvärd tydlighet hur riktig forskning går till. Hur han och andra kollegor söker efter bevis i rättegångsprotokoll och kyrkböcker. När rättegångsprotokollen saknas kan räkenskapshandlingar utgöra underlag, som från den stora häxprocessen i Finspång där sju kvinnor och tre män anklagades för trolldom. Protokollen är borta men utgifterna finns kvar.

Däremot duger inte skrönor som skrivits ned mer än hundra år senare, som den om prästen Prytz och trollpackan i Mogata, som återberättats genom århundradena.

Ovanpå de bevis som finns eller saknas lägger Martin Kjellgren ett raster av sitt kunnande om hur folk tänkte och resonerade på den tiden. Vad man trodde på, helt enkelt.

Martin Kjellgren poängterar att det i forskningen finns många förklaringar till häxförföljelserna – sociala spänningar, kvinnohat, sexualneuroser, hallucinationer, folkligt motstånd – men att dessa förklaringar ofta utelämnar det mest centrala. Människor avrättades som häxor därför att deras omgivning var övertygade om att de var häxor, och att de utgjorde ett hot.

I vår tid vet vi att ond magi inte finns. Vi vet också att Johan och Maria inte var attraherade av varandra och att de dessutom var kusiner. Men fram till mitten av 1700-talet hörde ond magi och häxkonst till verkligheten. Alla trodde på magi, även de som anklagades och dömdes. Det fanns god magi och det fanns ond magi, vad som var vad hade med makt att göra. De flesta kloka gubbar och gummor, kunniga i folklig läkekonst, kunde faktiskt leva i fred.

– Det var en apokalyptisk tid, beskriver Martin Kjellgren och får mig att tänka på konstnären Albrecht Dürers träsnitt över apokalypsen som finns i Konstmuseets gömmor och senast visades i höstas och i vintras.

Han påminner om hur de som ledde det lutherska Sverige var rädda för att katolicismen skulle komma tillbaka.

Hade kättare bränts på bål tidigare så blev det häxor nu, och kanske man slutat hålla reda på vad som var vad. Vad man trodde förändrades över tid.

 

Bola med djävulen. ”Det finns ett misogynt, kvinnofientligt drag”, säger Martin Kjellgren, men tillägger att de som anklagades för trolldom under tidigt 1600-tal inte åtalades för att vara sexuellt frigjorda utan antogs vara det, just för att de var häxor.

 

De som står bakom anklagelserna är oftast bönder medan präster och överhet utreder. Fler kvinnor än män anklagades för trolldom och föreläsaren menar att det antogs kvinnor var svagare och lättare lurades av satan. Män kunde stå emot. Vanliga anklagelser gällde kor som sinat, eller att någon drabbats av sjukdom.

– De berättelser vi har utgår från överheten, påpekar Martin Kjellgren och citerar hertig Johans stadga mot ”hor, ocker, trolldom, förgörningar, vidskepelser, trätor och bandskap”. Straffen var oftast dryga böter, för det finns bevis för att bönder klagat på höga straffsatser.

Det finns tillräckligt med bevis för att häxprocessen i Finspång ägt rum. Även om historikern inte tror att de anklagade fördes till skogen för att undgå vattenprov och dödas på den plats som nu kallas Trollkäringeberget när den sedvanliga platsen var galgbacken.

Häxprocesserna under tidigt 1600-tal var bara början, mer skulle komma. En ny våg av häxprocesser tog fart ett halvsekel senare, under ”Det stora oväsendets” tid.

Det finns mer att berätta om hertig Johan. Som att han som son till Johan III egentligen stod i tur att bli kung sedan halvbrodern Sigismund avsatts, men att han fick finna sig i att bli hertig medan farbrodern Karl klev upp på tronen som Karl IX. Men det är en annan historia.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

GÄSTABUDSSALEN Löfstad slott, Norrköping

30 juli 2017
Häxan i hertig Johans tid – om trolldom, makt och satans raseri

Föreläsning

Martin Kjellgren, universitetslektor
Arr: Löfstad slott

JOHANNISBORG Norrköping

Torsdag 3 augusti kl 18.00
Om hertig Johan, befästningen Johannisborg och växterna
Natur- och kulturguidning med Markus Lindberg och Lars Frölich.
Arr: Länsstyrelsen

LÄNKAR
Hertig Johan Wikipedia
Häxprocesser i Sverige Wikipedia
Tobohäxan Wikipedia
Löfstad slott hemsida Facebook Stormaktstiden
Stormaktstiden i Sverige och på Löfstad reportage Kultursidan.nu 31/5 2017