Högläsning. Astrid Seeberger sökte efter en morbror som ”försvann” under andra världskriget. Spåren ledde henne bland annat till Bukarest. Här läser hon valda avsnitt ur sin bok Goodbye Bukarest under höstens första författarsamtal i Söderköpings bokhandel. Lyssnar gör Litteraturscen Östergötlands Mats Granberg.

Hon började forska för att hitta morbror Bruno

SÖDERKÖPING Hon kom till Sverige som 17-åring. Här studerade hon humaniora och blev så småningom läkare. Författaren Astrid Seeberger har skrivit om sin familjs öden i Tyskland och berättade om sig och sina böcker i Söderköpings bokhandel.

Hon kom till Sverige från Tyskland som 17-åring i slutet av 1960-talet. Hon visste att hon skulle stanna här. Hon ville bort från ett Tyskland som ännu inte hade börjat göra upp med sitt förflutna. Hon ville samtidigt bort från sina föräldrar och från ett liv som kändes alltför utstakat för henne.

Författaren och läkaren Astrid Seeberger berättade om sina böcker och om bakgrunden till sitt författarskap i Söderköpings bokhandel på tisdagskvällen. Höstens första författarsamtal leddes av Norrköpings Tidningars tidigare kulturredaktör Mats Granberg och hade som vanligt lockat så många åhörare som får plats.

– Sverige var mycket omdiskuterat i tyska medier på den tiden. Det handlade om folkhemmet men också, vilket jag tyckte var mera intressant, om den svenska synden, berättar Astrid Seeberger.

Hon hade noggrant förberett sitt ”avhopp”. Det fanns inga språkkurser i svenska men i ett bibliotek i Thübingen hittade hon ett par användbara böcker; Strindbergs ett drömspel och Bellmans Fredmans Epistlar. Hon lärde sig båda utantill.

Väl i Sverige studerade Astrid Seeberger film- och teatervetenskap plus filosofi. Hon utbildade sig till läkare, är nu docent i medicinska njursjukdomar vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hon har skrivit många artiklar i medicinska tidskrifter och även boken Den skamlösa nyfikenheten, 2010, innan hon till slut debuterade som skönlitterär författare. Först med Nästa år i Berlin, som kom 2015, och nu uppföljaren Goodbye Bukarest. En tredje bok är på gång.

Astrid Seeberger skriver på svenska och låter någon annan översätta böckerna till tyska. Hon har levat utanför Tyskland i många år, språket utvecklas, hon känner sig mera hemma med svenskan. Men hon tillstår att hon håller noga koll på översättningen.

Oförklarlig och oroväckande, tycker författaren och läkaren Astrid Seeberger om den politiska högerglidningen i västvärlden. 

Hennes mor förlät henne aldrig att hon i så unga år tog avstånd från Tyskland. Själv hade modern tvingats fly från Ostpreussen till södra Tyskland när hon var 12 år, hon var ett ensamkommande flyktingbarn.

– Min mor hade ett flyktingansikte, ett ansikte där man ser att det inte finns något hopp. Hon behöll det ansiktet ända in i döden, säger Astrid Seeberger.

Hon berättar att hennes mors bröder togs ut i krigstjänst under andra världskriget, den ena till öst- den andra till västfronten. Efter kriget kunde hela familjen återförenas, utom morbrodern Bruno som förklarades ha dött i Ryssland.

Men det visade sig inte stämma. Genom en del invecklade omständigheter fick Astrid Seeberger veta att Bruno levde men att han hade brutit med sin familj. Hon började forska för att hitta honom. Modern hade bränt alla brev och fotografier, hon hade ingenting riktigt att gå efter.

Men efter träget letande i myndighetspapperen fick hon kontakt med en man som kunde berätta att han hade suttit i ett ryskt fångläger i Kazakstan tillsammans med Bruno Seeberger. Hon sökte upp mannen som bodde i Berlin. Genom honom fick hon även kontakt med en rumänsk man som suttit i samma fångläger. De tre fångarna hade hållit ihop och kanske att det hjälpt dem att överleva den svåra tiden.

– Hur gick det då med den fortsatta sökningen efter Bruno? Fann hon honom?

Nej, den frågan svarar hon inte på. Någon spänning måste ju finnas kvar för dem som vill läsa boken. Den finns förstås till försäljning i bokhandeln och signeras av Astrid Seeberger.

–  Mycket har förändrats i Tyskland sedan 1960-talet, menar författaren.
–  Då var det fortfarande mycket av händelserna under andra världskriget som förtegs. Det kändes kanske svårt för många att berätta om det egna lidandet efter det som tillfogats andra. Nu är det flera som berättar och skriver om vilka svåra år det var, även för den tyska civilbefolkningen.

–  Den högerglidning som sker nu, både i Tyskland och flera andra länder, är oroväckande. Jag trodde och hoppades att nazismen tillhörde det förflutna, säger hon.

Astrid Seeberger kommer att presentera sina böcker, som hon kallar livsberättelser, på Bokmässan i Göteborg kommande helg. Närmast gästar hon Linköpings stadsbibliotek inom ramen för nystartade projektet Litteraturscen Östergötland.

© Text: Bibi Friedrichsen

© Foto: Boy Svedberg

SÖDERKÖPINGS BOKHANDEL & ANTIKVARIAT Söderköping

26 september 2017
Astrid Seeberger


Författarsamtal med Mats Granberg

Även 27/9 kl 18-30 Linköpings stadsbibliotek
Litteraturscen Östergötland

LÄNKAR
Astrid Seeberger info
Litteraturscen Östergötland hemsida
Söderköpings Bokhandel & Antikvariat hemsida Facebook