Winterreise. I höstens andra kammarkonsert i välbesatta Immanuelskyrkan lät Olle Persson och Mats Jansson känslostormarna vina, en själens resa.

Värmande minne i fruset landskap

RECENSION/NORRKÖPING Omtumlande. Mats Janssons och Olle Perssons makalösa samspel lyfte Schuberts Winterreise från sorglig kärlekshistoria i ett fruset landskap till stor och varm konst. Kammarmusik i Immanuel nådde fram till höstens andra måndagskonsert i en serie av fem.

Det kan inte bli annat än en stor och omtumlande upplevelse när två av stadens söner slår sig samman med liederns mästare. I Franz Schuberts Winterreise slingrar sig pianostämman med sångstämman så intimt att klangen fyller ens sinne som om den kommer ur en enda källa.

Det är inte endast Schuberts förtjänst utan även Mats Janssons och Olle Perssons makalösa samspel. Det finns en innerlighet i framförandet som går rakt in i hjärtat. Sångtexten är inte stor poesi – det är en sorglig men enkel och allmängiltig kärlekshistoria som förhöjs av tonerna.

Högklassigt. Mats Janssons känsliga pianospel var omväxlande följsamt, omväxlande förebådande till Olle Perssons nyansrika och dramatiska sång. 

Jag har inte haft något varmt förhållande till Vinterresan utan till och med tyckt att den är enformig och lite tröttsam. Men när två musikanter som Persson och Jansson tar sig an verket med både intelligens och känsla, både hjärta och hjärna skapar de ett varmt flöde av både tankar och känslor hos åhöraren. Enformigheten är som bortflugen.

Olle Perssons vackra och mjuka baryton understryker känslornas styrka. Han har ett djup i sin röst som kan ta fram människans övergivenhet i ett iskallt och fruset landskap men där ändå minnet av en varm känsla finns i medvetandet och som ibland kan kännas som ett hopp.

Oerhört skickligt kan han växla mellan starkt klangligt och intimt uttryck. Därtill är hans kroppsspråk föredömligt. Här finns inte en onödig gest, inte ett övertydligt ansiktsuttryck. Han låter musiken tala till oss utan att påpeka vad som är rätt.

Han gör alldeles rätt, han visar oss Schuberts konst genom att tillsammans med Mats Janssons känsliga och följsamma ackompanjemang låta tonerna strömma genom sin kropp till ett möte med andra mänskliga erfarenheter.

Tack för det!

© Text: Anna-Lena Höglund

© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

IMMANUELSKYRKAN Norrköping

Måndagar, hösten 2017 kl 19

Kammarmusik i Immanuel
Samarr: Par i Piano och Musik i Immanuel

25 september
Tre Kärlekshistorier
Mats Jansson, piano
Christian Zell, recitation

Liszt Ballad nr 2

Wagner Isoldes Liebestod

Strauss Enoch of Arden

 

16 oktober
Winterreise
Mats Jansson, piano
Olle Persson, baryton

Vinterresan ur ”Dikter bland de efterlämnade pappren från en resande valthornist” av Wilhelm Müller ligger till grund till Franz Schuberts gripande mästerverk från hans sista levnadsår.

 

6 november
Brahms Violinsonater
Mats Jansson, piano
Christian Svarfvar, violin

De tre violinsonaterna av Brahms hör utan tvekan till något av det mest inspirerande som skrivits för dessa instrument tillsammans. 

27 november
Beethoven och Cellon
Mats Jansson, piano
Hampus Linderholm, cello

En resa genom Beethovens tre konstnärliga ”åldrar” tillsammans med de fem sonaterna för piano och cello. Sonaterna op. 5 från 1796, A-dursonaten op. 69 från 1808 och de två sonaterna op. 102 från 1815.

11 december
Pianokvartetten!
Beethoven – Dohnányi – Brahms
Mats Jansson, piano, Nils-Erik Sparf, violin,
Patrik Swedrup, viola, Erik Wahlgren, cello

Två sällan spelade ungdomsverk av två ofta spelade komponister – Beethoven och den ungerske Ernö Dohnányi – före paus och ett av genrens absoluta mästerverk, Brahms kvartett i A-dur, efter.

LÄNKAR
Par i Piano Facebook FB-evenemang
Immanuelskyrkan hemsida
Tre kärlekshistorier i piano och dikt recension Kultursidan.nu 28/9 2017