Spökchock. Simon och Klara möter ett spöke när de knackar på i det gamla ödehuset. Men är spöket verkligen farligt?
Men varför är den här Pontus elak?
RECENSION/NORRKÖPING Spökskenet bedrar. Premiären av Marcus Fyrbergs familjemusikal fick kanske publiken att skratta mer än att bli skrämd. Hemgården ordnade dock spöklik Halloweenstämning.
Vid ingången står Hemgårdens chef Elin Tuveklint med sambon Marcus Nordgren och säljer rysligt läcker fika. Den får tas med in till scenen – där det också bjuds på premiärdricka. Det är inte riktigt fullsatt; flera platser gapar tomma där barnen har flyttat fram på golvet framför scenen.
– Vad som helst kan hända, säger en inlevelsefull berättarröst innan ridån går upp.
Den rekommenderar att om man blir rädd, hålla någon i handen. Det, i kombination med röken som ibland sprutar ut från scenkanten, sätter en kuslig förväntan som föreställningen kanske ändå inte riktigt lever upp till. Men då talar jag förstås utifrån ett vuxenperspektiv – ändå är min uppfattning att även barnen skrattar mer än verkar skrämda showen igenom.
Och det kanske inte är så konstigt när det först är tre snälla spöken som presenterar sig.
Queens Don’t Stop Me Now hör till låtarna som fått nya texter och koreografierna är charmanta. Stämningen är generellt gladlynt med undantag för när det enda elaka spöket Pontus dyker upp – eller bara nämns vid namn.
– Jävlar vad rädd jag blev! säger då det allra räddaste spöket återkommande. För ja, de snälla spökena kan också bli rädda. De vill ju helst bara busa och skratta.
Dansant ensemble. De många koreografierna är charmanta i Spökskenet bedrar.
Barnskådespelarna Monna Orraryd och Adnan Music är de mest imponerande, både vad gäller allmän rollinlevelse och sånginsatser. Flickan Klara är modig och påminner på så vis om Lillan i SVT:s julkalender Mysteriet på Greveholm, medan kompisen Simon får en chock när han inser att det faktiskt finns spöken.
Men varför är den här Pontus elak? Det är huvudkonflikten. Barnen tillsammans med de snälla spökena vill skrämma fram hans snälla sidor – och lyckas kanske till sist – även om planen inte går riktigt som de tänkt sig.
Jag skulle säga att Spökskenet bedrar passar bäst för en yngre målgrupp. Men nog finns det vuxna som förstår (och gapskrattar åt) vissa anspelningar mellan spökena Pontus och Alien Balien.
– Varför heter du Alien när du är ett spöke? undrar Klara.
– Varför heter du Klara när du varken är färdig eller går? svarar spöket.
Fyndiga oneliners finns – och mot slutet fantastisk akrobatik! Men allt som allt hade mer tid kunnat gå till att hitta rätt tonart i musiken och göra intrigen tätare.
Budskapet lämnar ändå en varm efterkänsla – och en ny, positiv syn på spöken.
© Text och foto: Melinda Reyes Hiltunen
BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR
STORA SALEN, HEMGÅRDEN Norrköping
20–28 oktober 2017
Spökskenet bedrar
Familjemusikal
Manus, koreografi & regi: Marcus FyrbergMEDVERKANDE
Monna Orraryd, Adnan Music,
Marcus Fyrberg, Marthina Sjöström,
Jaana Salo och Jakob Sjöberg
LÄNKAR
Marcus Fyrberg Facebook
Hemgården hemsida Facebook
Spökmusikal ger nytt liv till Hemgården, reportage Kultursidan.nu 19/10 2017