Virtuost samspel. Nils-Erik Sparf och Patrik Swedrup, violin respektive viola, spelade i Immanuelskyrkan i måndags tillsammans med cellisten Erik Wahlgren och pianisten Mats Jansson som även arrangerar konsertserien.
”Vi fick många toner för pengarna”
RECENSION/ NORRKÖPING Tre stråkar och en flygel. Årets sista Kammarmusik i Immanuelskyrkan bjöd på rik musiknjutning av mångkunnige Mozart, dramatiske Brahms och innerlige Schumann. Tonerna slingrade sig i ett virtuost samspel.
Visst är Norrköping Sveriges musikstad! Vi har vår symfoniorkester, vi har fantastiska körer och därtill har vi Mats Jansson, som med en otrolig energi ser till att vi får musik i lite mindre format. Han är en verklig musikant och han lyckas få hit andra genuina musikanter att spela med.
Årets sista kammarmusik fick vi i Immanuelskyrkan på måndagskvällen. Med Mats Jansson som pianist fick den månghövdade publiken lyssna till en pianokvartett där Nils-Erik Sparf på violin, Patrik Swedrup, viola, Erik Wahlgren, cello, gav sitt yttersta.
Violast. Patrik Swedrup, till vardags i Kungliga Filharmonikerna, har bland mycket annat spelat med Norrköpings Symfoniorkester.
De började med Mozarts Pianokvartett i g-moll från 1785. Mozart var en av de första som skrev denna typ av musik – och han skrev många, sonater, stråkkvartetter, pianokvartetter, kvintetter – ja vad allt hann inte denne gigant med.
Det var en härlig inledning till konserten, här fanns den känslige och mjuke Mozart, den lekfulle Mozart och den dramatiske.
Sedan hoppade kvartetten 50–60 år fram i tiden till Brahms Pianokvartett i A-dur, som är ett musikstycke rikt på känslor och uttryck. Den har en stegrande dramatik, den oroar in i märgen men den är också känslig och den har enligt tidens sed folkliga inslag. Jag som inte är en riktig Brahmsälskare fick en stark och djupgående upplevelse. Mats Janssons glänsande pianospel drev upp tempot och jag satt nästan andlös. Som en i publiken sa i pausen, ”vi fick många toner för pengarna”.
Tack för att ni gjorde Brahms mer tillgänglig för mig!
Känsligt cellospel. Erik Wahlgren spelar i Uppsala Kammarorkester där för övrigt Nils-Erik Sparf är konsertmästare.
Till sist framfördes Robert Schumanns Pianokvartett i Ess-dur från 1842. Man spelade alltså Schumann efter Brahms trots att det väl är Brahms som påverkades mer av Schumann än tvärtom. Men det var ett lyckokast för en mer både innerlig och förtätad avslutning på denna kväll kan jag inte tänka mig. Vilka underbara melodier, vilket virtuost pianospel! Melodierna minner om kompositörens eget psyke. De kommer riktigt nära hjärtat. Det känns som om jag kom alldeles nära musiken kärna.
Till detta Mats Janssons både lätta och innehållsrika introduktioner, som förhöjer inlevelsen.
En så samspelt kvartett är välkommen tillbaka – man kan bara hoppas att Kammarmusik i Immanuel vill och orkar fortsätta och att ännu fler av Norrköpings musikälskare hittar vägen dit.
© Text: Anna-Lena Höglund
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR
IMMANUELSKYRKAN Norrköping
Måndagar, hösten 2017 kl 19
Kammarmusik i Immanuel
Samarr: Par i Piano och Musik i Immanuel25 september recension
Tre Kärlekshistorier
Mats Jansson, piano
Christian Zell, recitation16 oktober recension
Winterreise
Mats Jansson, piano
Olle Persson, baryton6 november recension
Brahms Violinsonater
Mats Jansson, piano
Christian Svarfvar, violin27 november
Beethoven och Cellon
Mats Jansson, piano
Hampus Linderholm, cello11 december
Pianokvartetten!
Mats Jansson, piano, Nils-Erik Sparf, violin,
Patrik Swedrup, viola, Erik Wahlgren, celloMozart Pianokvartett i g-moll
Brahms Pianokvartett i A-dur
Schumann Pianokvartett i Ess-dur
LÄNKAR
Par i Piano Facebook FB-evenemang
Immanuelskyrkan hemsida