Vägomläggning. Carina Perenkranz yrkesliv tar nya vägar in i filmens värld. Att samarbeta för en större helhet är viktigt. Att själv stå på scenen är inte lika viktigt.

 

”Jag vill lyfta kvinnors historia”

 

NORRKÖPING ”Jag vet att jag vill jobba med med film.” Skådespelaren och producenten Carina Perenkranz lättar på bagaget. Kunskapen från teatern tar hon med sig när hon styr allt djupare in i filmens värld. Men visst blir det barnteater i sommar. Och visst kan hon tänka sig att vara rolig på scenen.

– SOS i Vika puttrar och går.

Januari månad breder ut sig i lugnt och sakta mak för Carina Perenkranz efter en sedvanligt hektisk december. Sagojul i Kolmården, Julshow på Stadsvakten, Valdemarsviksrevyn SOS i Vika. Har hon inte stått på scenen och/eller regisserat så har hon producerat. Och som slutkläm nyårsaftonens filminspelning med Maj Wechselmans Moa Martinsonfilm.

 

Nyårsafton. Statistansvariga Carina Perenkranz högst upp i bild gör sig hörd i megafonen.

 

– Det var 202 statister, säger Carina Perenkranz. Om någon vet rätta antalet är det hon som var statistansvarig, både för nyårsaftonens scen och för en scen tidigare i oktober.

Det var när Carina fått bidrag för att utveckla en föreställning om Moa Martinson som hon fick kontakt med filmaren Maj Wechselman. Hennes nya projekt Moa Martinson – Landsmodern handlar om Sveriges stora arbetarförfattare, hon som förnyade litteraturen genom att skriva om kvinnors liv och villkor. Carina och Maj fick god kontakt med varandra och plötsligt var Carina med på det filmtåget – också.

– Jag vet att jag vill jobba med film, inleder Carina Perenkranz vårt samtal. Jag vill skapa helheter i samverkan i stället för att vara den enskilda som står på scenen.

Vid närmare eftertanke är det inte något nytt. Den långa och humoristiska reklamfilmserien om Judit & Judit som Carina spelat i tillsammans med kollegan Pernilla Parszyk har förstås bidragit. Liksom skådespelarinsatser i svenska filmer. Men intresset för att arbeta bakom kameran på olika sätt har växt fram med tiden. Och här passar förstås erfarenheten från teatern som hand i handske.

– Jag har jobbat med kostym till fantasyfilmen Freya’s Journey som handlar om Freya som förflyttas från vikingatid till modern tid, avslöjar Carina Perenkranz.

 

Parhästar. Pontus Helander och Carina Perenkranz fick föreningen Gamla Norrköpings Lidénmedalj våren 2012. På hösten samma år fick de Broocmanpriset som delas ut av Norrköpings Tidningar.

 

Kostym, casting och inspelningsledning är viktiga delar. Carina har rentav startat Chopp Casting för att marknadsföra sin kompetens och sitt stora nätverk bland såväl amatörer som professionella artister.

– Casting har jag ju jobbat med under hela min karriär, fast nu för film och TV. Jag var statistansvarig till en SVT-serie och castingansvarig för en informationsrulle för Tekniska verken.

Det hindrar inte att Carina skapar egna filmprojekt. Som kortfilmen Liten Karin som hon hoppas kan bygga vidare till en timslång dokumentär.

– Jag fick stöd från Norrköpings filmfond för en pilotfilm. Det blev en hel kortfilm, som vi spelade in i somras och som vi klippte ihop i augusti samtidigt som vi var i slutfasen av Ronja Rövardotter. Det var otroligt hedrande att den visades som förfilm under Norrköpings filmfestival.

Tillsammans med kollegan Tina Leijonberg driver Carina ett annat filmprojekt, en serie korta filmer som gisslar artistbranschen på olika sätt. Första filmen – Kvinnor på casting – ligger ute på YouTube och hamnade rakt in i den stora #metoovågen .

– Vi tar upp kvinnofrågor, säger Carina och lovar att ”Lina” och ”Karin” kommer tillbaka.

 

Inte bara Judit och Judit. Strindbergs Den Starkare är ett av många samarbeten med skådespelarkollegan Pernilla Parszyk.

 

Med inriktningen mot filmen har hon lättat en hel del på det övriga bagaget. Som kontoret. ”Hur många timmar var jag där förra månaden?” frågade hon sig själv. När svaret blev ”inte många” var det lätt att säga upp kontraktet.

– Jag arbetar ju bra när jag sitter på tåget. Fast jag har förrådet kvar.

Att släppa den omfattande repertoaren med föreställningar har också varit ett sätt att ge sin nya inriktning mer utrymme. Carina radar upp dem – Länge leve Laila om Laila Westersund, Vår kvinnliga skrattkista, där kvinnliga komedienner passerar revy, och Jag – Selma om Selma Lagerlöf. De två sistnämnda två mycket tågvänliga föreställningar.

Även långköraren Shirley Valentine som hon turnerat med under flera år är ett minne blott.

– Maria Lundqvist tog över den och gjorde en fantastisk Shirley, uppskattar Carina Perenkranz.

 

Dragspelare. Gamle vännen Kaj Lärka och Carina Perenkranz gjorde Länge leve Laila tillsammans och fortsatte med komediennehyllningen Vår kvinnliga skrattkista.

 

Men Lailas sånger sjunger hon gärna. Och besöker gärna äldreboenden med utvalda delar av Vår kvinnliga skrattkista. ”Viktigt! Jag tycker om att lyfta fram kvinnors historia, inte minst kvinnliga skådespelares.”

Revyerna, på Kråkholmen och på Skandiateatern har dragit en stor publik, men där är det stopp. Förutom en brasklapp:

– Jag kan tänka mig att stå framför kameran och på scenen och vara rolig. Men då ska jag inte själv producera. Jag vill beröra på ett annat plan.

 

Barnteater. Emil sattes upp i Värmekyrkan 2012. I sommar är det dags igen – på Färgargården.

 

Barnteater på sommaren hör också till det som Carina vill fortsätta med. I sommar kommer Emil i Lönneberga tillbaka.

– Jag håller på och bearbetar manus, det ska ner till 50–55 minuter. Emil ska spelas på Färgargården där den passar så bra!

I det privata har andra omvälvningar skett, där det största är att Carina blivit farmor. Hon har dessutom instiftat ett studiestipendium för att hedra sin mamma, ”Christina Nilssons minnesfond” som förvaltas av Hörselskadades riksförbund. Dessutom har hon släppt sin flygrädsla.

– Jag har blivit lugnare. Jag har större tålamod och brusar inte upp. Jag vet att även om en ljudanläggning går sönder en halvtimme innan ridån går upp så blir det premiär ändå, säger Carina.

 

Glitter. Chopp Event har gjort revy tillsammans med Nöjeskarusellen i Valdemarsvik. Mångsidige musikalartisten Marcus Fyrberg, längst till höger, är en flitig samarbetspartner oavsett genre.

 

Och hur går det då med Carina Perenkranz egen Moa-föreställning, den hon fått bidrag för från Norrköpings kommuns Kultur- och fritidsnämnd? Den som hon vill utveckla med ett modernare scenspråk än hon hittills använt, och där filmens rörliga bilder har sin plats.

– Jag har inte fått inspirationen ännu. Men jag undrar varför hon inte blev mer känd. Varför blev det Harry Martinson som blev invald i Svenska Akademien och inte hon?

© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Sven Åke Molund och Ann-Charlotte Sandelin

LÄNKAR
Chopp Event hemsida Facebook
Kvinnor på casting YouTube

TIDIGARE ARTIKLAR i urval
Statera i Maj Wechselmanns Moa-film reportage Kultursidan.nu 16/8 2017
Musical Dreams med nya Chopp Event reportage Kultursidan.nu 31/3 2016
Jag – Selma med rädsla, tvivel och längtan recension Kultursidan.nu 20/12 2015
Carina Perenkranz blir starka Selma reportage Kultursidan.nu 8/12 2015
NT:s Broocmanpris hyllar teatergärningar reportage Kultursidan.nu 13/10 2012
Carina Perenkranz segrar med Shirley Valentine recension Kultursidan.nu 11/2 2012
Ronja rövardotter i Kolmården reportage Kultursidan.nu 5/6 2010
Allt om Carina Perenkranz på Kultursidan.nu sedan 2010 se själv