Klockstycke. Håkan Björkman, till vardags stämledare i Sveriges radios symfoniorkester, inledde årets kammarmusikserie i Immanuelskyrkan med sin gyllenmjuka trombon.

Härliga musikaliska upplevelser

RECENSION/ NORRKÖPING Trombon och piano. Den inte helt vanliga kombinationen inledde vårens kammarmusikserie i Immanuelskyrkan. Mats Jansson bjöd in Håkan Björkman, stämledare i SR:s symfoniorkester.

2018 år kammarmusikserie i Immanuelskyrkan inleddes den 26 februari med en (för mig) ovanlig besättning: trombon och piano. Håkan Björkman, till vardags stämledare i Sveriges radios symfoniorkester inledde tillsammans med Mats Jansson med Mariettas sång ur Korngolds Die tote Stadt.

Det är en av de vackraste scenerna ur operan och jag undrade först hur den skulle kunna spelas av en trombon. Men den försatte mig med sin mjuka och fylliga ton genast i den melankoliska stämning som är hela operans Trombonen kunde verkligen gestalta sorg och längtan. Korngold fick också avsluta hela konserten men med en något mindre sorglig ton.

Immanuelskyrkan är en bra konsertlokal för kammarmusik.

Konserten omfattade 200 år från Mozart till en ung columbiansk pianist och kompositör, Carolina Calvache, som skrivit direkt för trombonen. Stycket Trombonsillo kändes influerat av Piazolla men också av jazzen, där ju trombonen har stor betydelse. Calvache är jazzpianist.

En annan för mig okänd tonsättare, ung som Calvache, men född i Norden. Han kontrasterade med Borealis, ett lite kallt och stormigt stycke, där man kände stormen rasa över snövidderna innan den lugnade ner sig. Sören Hyldgaard heter den idag den i Danmark verksamme komponisten, som likt Korngold skriver mycket filmmusik.

Efter paus åkte vi tillbaka i tiden till Mozarts 1700-tal. Den enkla melodin Blinka lilla stjärna där fick vi i svindlande snabba variationer – ett samtal mellan Mats Janssons piano och Björkmans trombon, som fick mig att hisna.

Mozart måste ha varit på sitt bästa humör när han skrev detta stycke liksom Christian Lindberg när han arrangerade fyra födelsedagssånger skrivna för piano av Leonard Bernstein och lade till trombonen. Bernsteins Elegi för Mippy, en hund, var ett underbart stycke med stämningar av glädje tillsammans med en valp, allvarliga promenader och samtal med en vuxen hund och av sorg, när hunden är borta.

Långa toner. Den samspelta duon gav sig på stycken skrivna för såväl trombon som för andra instrument. Kammarmusik är spännande musik.

Så hoppade spelmännen 200 år bakåt i tiden och spelade Fantasistycken av Robert Schumann. De är från början skrivna för klarinett och piano, alternativt för fiol och cello. Men passade bra för trombon, som Björkman förklarade finns både som ”altfiol”, den mindre och ljusare och som “cello”, den större med mörkare ton.

Som vanligt var det en mycket samspelt duo med Mats Jansson vid pianot som drivande och följsam på samma gång. Dessutom är hans introduktioner så innehållsrika, intressanta och roliga. Man lär sig mycket och får härliga musikaliska upplevelser.

© Text: Anna-Lena Höglund
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

IMMANUELSKYRKAN Norrköping

Måndagar, vintern/våren 2018 kl 19
Kammarmusik i Immanuel
Samarr: Par i Piano och Musik i Immanuel

26 februari
Trombonsillo!
Håkan Björkman, trombon
Mats Jansson, piano

12 mars
I det nordiska ljuset
Gitta-Maria Sjöberg, sopran
Mats Jansson, piano

16 april
Brahms och cellon
Erik Wahlgren, cello
Mats Jansson, piano

14 maj
Storslagna sonater i A-dur
Nils-Erik Sparf, violin
Mats Jansson, piano

LÄNKAR
Par i Piano Facebook
Immanuelskyrkan hemsida