Sprakande. Musik, mask, ljus ger sitt magiska bidrag till koreografier och kroppsrörelser.

 

En fest av färger och mönster

 

RECENSION/ NORRKÖPING Go On Stage bjuder på en lyckad nytolkning av Rudyard Kiplings klassiker Djungelboken när de intar scenen på Stage Skandia. Ett 40-tal musicerande, sjungande, dansande och agerande ungdomar berättar om rotlöshet och utanförskap, men också om stark kärlek och vilja att se förbi den gängse normen.

Go On Stage – Kulturskolan och Norrköpings fritidsgårdar i samarbete – har under de senaste åren presenterat nyskrivna musikaler baserade på klassiska pjäser och berättelser. Jag imponeras varje gång av fräschören i dialogen, låtvalen och koreografin.

Årets uppsättning är inget undantag, snarare ytterligare förfining och höjd ambitionsnivå. Dessutom bjuder scenografin och framför allt mask och kostym på en fest av färger och mönster. Scenen är inklädd i kamouflagenät som effektivt illustrerar djungels täta grönska. Apmusikerna håller sig uppe i träden medan djungels övriga djur rör sig nere på marken – hjortar, leoparder, vildsvin, vargar, påfåglar och schakaler. Och det märks att man arbetat med djurens rörelsemönster.

 

Diskussion. Mowglis fostermor Raksha får mer än en gång kämpa för sitt barn.

 

Det är ormen Kaa som hälsar oss välkomna i ett starkt öppningsnummer. I silvrig, åtsmitande klänning ger hon järnet tillsammans med alla djuren på scenen. Isabella Valentino har en mäktig stämma.

Det här är en betydligt råare värld än den vi serveras till jul i Disneys tecknade version. Vargarna stryker omkring med blottade käftar, och det lilla människobarnet som tagits dit av pantern Bagheera blir utsatt för en grym omröstning.

Vargparet Raksha och Lupus får kämpa hårt för att få henne godkänd av flocken. Människor hör inte hemma i djungeln och vargledaren Akela tar ett modigt beslut att trots allt låta flickan stanna. Moa Persson ger Akela pondus med tydlig diktion och tyngd bakom orden.

Mowgli, lilla grodan, är läraktig och blir snart accepterad av alla sina vargsyskon, trots att hon saknar päls och klor. Det är en lycklig tid med kärlek, glädje och lekfullhet. Lukas Ahlins Baloo är kanske inte så jovialisk som vi är vana att se honom, men han tar sin lärarroll på stort allvar. Härligt att se honom släppa loss i Kool And The Gangs diskodänga Jungle Boogie.

Minnesvärt är även vildsvinet, i Anna Kristenssons skepnad, när hon gör en jazzig Swing it, Magistern till snyggt koreograferad dans. Dansarna håller hög klass med fint synkade rörelser och stor närvaro i alla dansnummer.

 

Åklagare. Shere Khan vänder djungelns lag mot vargarnas rike – människor är ju förbjudna.

 

Men i djungelns dunkel närmar sig Shere Khan, tigern som en gång snuvades på sitt byte och som nu är ute efter revansch. Katja Lundgren rör sig smidigt som en katt med lömsk uppsyn. I sitt följe har hon schakalerna, utstötta och revanschlystna även de.

Plötsligt är Mowgli en säkerhetsrisk för vargflocken och inte längre välkommen i djungeln. Än en gång får Bagheera komma till undsättning – den här gången för att föra flickan dit hon hör hemma, till människobyn. Jimmy Karlsson får med små medel fram kattlika manér i sitt sätt att röra sig. Han är Mowglis trygghet och vill henne väl. Med lugn och kärleksfull stämma sjunger han Coldplays Fix You. Så vackert.

Men i människobyn vill man inte veta av främlingar som beter sig annorlunda. Byledaren är obeveklig och Mowgli möts av misstänksamhet och rädsla. Bara Nathu, byledarens dotter, visar intresse för Mogwli. Mira Ridals Nathu är inkännande och de båda flickornas möte blir en fin duett av Olle Ljungströms En apa som liknar dig.

 

Dags att gå vidare. Bagheera som en gång tog Mowgli till djungeln för henne till människobyn.

 

Lisa Kostmann tecknar ett fint porträtt av Mowglis utsatta position. Önskan om gemenskap och att passa in gör henne öppen men också alltid på sin vakt. Men att ständigt få kämpa för att accepteras och vara utelämnad åt andras välvilja tär på självkänslan.

Det finns mycket svärta i denna uppsättning. De tre gamarna som från sin något upphöjda plats fäller dråpliga kommentarer ger välbehövlig balans. De fungerar även som berättare och för handlingen framåt.

Återstår bara att konstatera att Go On Stage än en gång har levererat en fullödig helaftonsföreställning som når ända in i hjärtat. Tack.

© Text: Felicia Eriksson
© Foto: Ann-Charlotte Sandelin 

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

STAGE SKANDIA Norrköping

Premiär 28 februari 2018
Spelas även 3, 4, 7, 10 och 11 mars
vardagar kl 18.30, helger kl 16
Djungelboken
efter Rudyard Kiplings berättelser
Manus och regi: Annika Svensson och Pia Molin
Koreografi: Pascal Behnan
Musik: John-Luis Herrera
Sånginstudering: Kristina Burin Eriksson
Regiassistent/Fysisk regi: Anita Ekermann
Fysisk regi/Stage fight: Emelie Höijer
Kostym: Viktoria Ahlin
Masktillverkning: Kicki Pauser, Lena Sandberg
Ljudtekniker: Kim Käll
Ljustekniker: Karl Norberg
Prod: Go on stage – Kulturskolan i Norrköping och Norrköpings fritidsgårdar

MEDVERKANDE
Skådespelare, musiker och dansare från Kulturskolan och Norrköpings fritidsgårdar

LÄNKAR
Kulturskolan hemsida Facebook FB-evenemang
Go On Stage sätter upp Djungelboken reportage Kultursidan.nu 27/2 2018