Medsystrar. Emma Josefsson och Lis Wessberg följer uppmärksamt när Anna Pauline Andersson sjunger.
Spännande historier berättas
RECENSION/NORRKÖPING Kvinnliga musiker från Sverige och Danmark. Sisters of Jazz har spelat ihop sedan 2014 och under onsdagskvällen kom de för första gången till Crescendo med hyllningskonserten ”It’s All About the Ladies” – en proffsig påminnelse om jazzens underskattade kvinnonamn.
Sångerskan Anna Pauline Andersson är skåningen som utbildade sig i Vadstena och 2014 fick uppdraget att sätta ihop ett band bestående av enbart kvinnliga musiker. Så föddes Sisters of Jazz som blev en succé vid den första konserten på internationella kvinnodagen samma år.
Kontakt. Basisten Ida Hvid är dansk, liksom ytterligare två bandmedlemmar.
Under kvällen på Crescendo har flera originalmedlemmar dock ersatts av vikarier, något som möjligen märks av i viss tveksamhet i scenuttrycket men desto mindre musikaliskt. Emma Josefsson som ersätter Amanda Sedgwicks altsax på tenor/barytonsax gör utmärkta soloinsatser men ser onödigt blygsam ut i förhållande till sin talang.
Kanske hade det underlättat om gruppen kommit på någon gemensam, enklare koreografi? Typ lite synkat gung. Ibland ser musikerna fånigt handfallna ut fastän de är tokigt duktiga och får den lugna publikens starka lovord under pausen.
– Ni lyssnar så andäktigt, säger Anna Pauline som gjort de flesta arrangemang och har en lekfull sångteknik med mycket scat. Rösten samspelar fint med övriga instrument; utmanar såväl nykomlingen Maria Dahlins trummor som danska Catrine U. Frølunds piano i svängiga dueller.
Det är ett smart drag att variera vilka som är uppe på scenen. En spännande dynamik skapas när det ibland bara är ett par av instrumenten som kombineras, som Anna Paulines sång med Lis Wessbergs trombon i My Journey to the Sky, skriven av Rosetta Tharpe.
Sväng. Trummisen Maria Dahlin var en av kvällens inhoppare. Det gick utmärkt.
Spännande är också historierna som berättas, om musikerna som glömdes bort – eller i vart fall inte fick det erkännande som de kanske hade fått om de varit män eller haft andra mer premierade förutsättningar.
Rosetta Tharpe sägs till exempel ha influerat både Elvis och Chuck Berrys gitarrspel, och Irene Higginbotham skrev låtar under pseudonym eftersom hon var både afroamerikan och kvinna. Hennes This Will Make You Laugh framförs av Sisters of Jazz, men till mina favoriter under kvällen hör även A Sunday Kind of Love (med text av bland andra Barbara Bel) och How High The Moon (med text av Nancy Hamilton).
Dorothy Fields skrev över 400 sånger och det är uppfriskande att husgudinnan Peggy Lees man mest beskrivs som ett bihang som låtskrivare. Så har så många kreativa kvinnor beskrivits tidigare.
En utställning i London som visade kvinnliga konstnärer samtida med Monet och Gaugain inspirerade Anna Pauline. Nu inspirerar hon själv med Sisters of Jazz.
© Text: Melinda Reyes Hiltunen
© Foto: Nils-Göran Tillgren
BILDSPEL – KLICKA PÅ PILARNA
CRESCENDO Norrköping
28 mars 2018
It’s All About the Ladies
Sisters of JazzMEDVERKANDE
Anna Pauline Andersson, sång (SE)
Emma Josefsson på tenorsax/barytonsax (SE)
Lis Wessberg, trombon (DK)
Catrine U. Frølund, piano (DK)
Ida Hvid, bas (DK)
Maria Dahlin, trummor (SE)
LÄNKAR
Sisters of Jazz Facebook
Crescendo hemsida Facebook FB-evenemang
Anna Pauline hemsida
Lis Wessberg hemsida
Sister Rosetta Tharpe Wikipedia/sv Wikipedia/eng
Irene Higginbotham Wikipedia/eng
Dorothy Fields Wikipedia/sv Wikipedia/eng
Peggy Lee hemsida
Barbara Bel Geddes Wikipedia/sv Wikipedia/eng
Nancy Hamilton Wikipedia/eng