Berusande. En sekvens ur koreografin Gift, en av tolv danser i föreställningen Tellus som har premiär torsdag 19 april på Lennings.

 

”Dans för alla kroppar och hjärnor”

 

NORRKÖPING Alexandra Boutros är van att ta i. Som med den långa titeln Tellus – en dansföreställning om planeten vi kallar för världen. 12 koreografier i ett försök att gestalta så många problem som möjligt. Dansen ger henne styrka.

– Shit!, säger ljusteknikern Lizette Melin två starka koreografier och en kvart senare.

En kvart tidigare har läraren Johan Wahlqvist lämnat Lennings stora svarta scen med orden ”En dansare måste kunna ljus och det är här det börjar”. Det är teaterläraren som satt ljuset efter koreografens önskemål. Men nu är det Lizette som rattar ljusbordet.

Fokus flyttar över till dansarna på golvet. Koreografen Alexandra Boutros ger några korta instruktioner den första av de två danser jag får se rullar igång. Jag överraskas av att hon inte kliver av golvet utan går in med en röd mugg som hon låtsas dricka ur. Hon både skapar koreografierna och dansar med.

Jag fotograferar. Mitt fokus är i kameran – kollar snabbt hur ljusa eller snarare hur mörka bilderna blir. Märker en snygg upptrappning av antalet dansare med effektfullt lysande muggar. Musik, undrar vem som sjunger. Mest ser jag gestaltningen av ökande berusning, från festlig gemenskap till fall av fylla. Jag flyttar mig till sidan, för att få mer av det flödande bakljuset, lite mer kroppsdetaljer.

 

Gift. Ett inlägg mot alkoholkonsumtion.

 

– Gift heter den, säger Alexandra Boutros efteråt.– Alkohol är ett gift som förstör. Men kan ha roligt utan att dricka alkohol.

Då sitter vi i soffan teater- och danselevernas uppehållsrum i deras del av Lennings, byggnaden där flera av De Geergymnasiets estetelever studerar.

– Redan i ettan visste jag att jag ville göra en dansföreställning som mitt gymnasiearbete.

Alexandra Boutros var sju år när hon mötte dansen och blev förälskad. Bästa kompisen gick på dansskola och blev på så sätt Alexandras första danslärare. Hon visade vad hon lärt sig och de två tjejerna uppträdde i skolan. När hon var tio år fick hon själv börja i dansskola.

– Jag dansade showdans, street, jazz. Testade en massa workshops för att lära mig så mycket som möjligt.

Hon sökte De Geers Danslinje och kom in. Här har hon lärt sig mycket och fått en stadig grund. Eleverna tränar balett, jazz och modern samtida dans.

– Jag har blivit stark rent tekniskt.

 

Kraftpaket. Dansen är livet för Alexandra Boutros.

 

Under sommarlovet inför trean började idéerna komma. Sedan skolan började har hon i princip jobbat varje dag. Hon inte bara koreograferar, hon tar ansvar för hela produktionen.

– Jag tänkte att jag ville utmana mig själv med något jag inte gjort förut. Något som egentligen är för svårt. Jag ville utveckla mig själv dansmässigt och som person.

Att skapa 12 koreografier och leda gruppen med åtta dansare har gett henne självförtroende. Alexandra Boutros är minst lika glad när hon ser hur dansarna utvecklats, de flesta går i ettan, några i tvåan.

– Jag vill inte bara utveckla mig själv. Jag vill utveckla dem också.

Titeln är lång: Tellus – en dansföreställning om planeten vi kallar för världen. Alexandra Boutros fångar ämnet från olika håll. Som att varje person är sin egen värld, alltså ryms 7 miljarder världar på vårt jordklot.

– Kvinnokraft handlar om girl power. Mobilepidemin om att teknologin gått för långt – vi måste se varandra och inte skärmarna. Psykfall om hur samhället ser på psykisk ohälsa och om hjärnspöken.

En av koreografierna ingick i Danslinjens Vinterföreställning Audite med temat flickors rättigheter. Bara det bidraget hade räckt för att knyta ihop säcken om examensarbetet med dess planering och produktion. Men Alexandra Boutros ville göra en komplett dansföreställning.

– Största målet är att få publiken att ta del av ämnena. Men också att få med sig budskapet att man kan göra mer än vad man tror.

 

Attack. Koreografin Psykfall gestaltar mobbning och utanförskap.

 

Drivkraften heter först och främst kärlek till dansen, men också ADHD. Den diagnos som ställer till det ibland för henne, men oftast inte. Det kanske mer handlar om omgivningens rädsla inför den som inte följer strömmen. Alexandra har haft sin beskärda del av utanförskap och av att tappa alla kartans kända platser, lärare, vänner när hon började på gymnasiet.

– ADHD är ingen sjukdom. Jag kan hela tiden bli bättre. Jag får bara kämpa extra hårt.

Och faktiskt, allra mest, är det som ett extra kraftpaket när Alexandra Boutros får släppa loss sin kreativitet och känner att hon har kontrollen.

Jag fotograferar Psykfall. Alexandra på knä inför anonyma sylfider i svartvita masker. Grupptryck och utanförskap. En vilja att fly, känslan att springa i kvicksand. Händer som sträcker sig efter henne.

– Jag ser bilder i huvudet. Psykfall gjorde jag i huvudet en kväll på mitt rum.

– Jag vill bidra till en mer öppen dansvärld. För alla sorter kroppar, alla sorters hjärnor. Dansen och jag hör ihop, säger Alexandra Boutros.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin


BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

LENNINGS Norrköping

19–22 april 2018
Tellus – en dansföreställning om planeten vi kallar för världen
Dansföreställning
Koreografi/produktion: Alexandra Boutros, De Geergymnasiet åk 3
Konferencier under föreställningen: Lovisa Mercurio
Ljusdesign: Johan Wahlqvist
Ljud och ljus: Lizette Melin

DANSARE
Alexandra Boutros, Jennifer Pettersson, Moa Klungseth
Natasha Olivos Nordh, Julia Svennberg, Agnes Eriksson
Tuva Adolphson, Tilde Jakobsson och Michelle Engsmark

LÄNKAR
De Geergymnasiet hemsida  Facebook FB-evenemang
De Geers dansare på språng för Audite reportage Kultursidan.nu 13/12 2017