Kulturarv. Konstnären Elsa Chartin har gett de gamla 1700-talsmönstren nytt liv i Stadsmuseets lusthus.
Spårar judiskt liv och mönster
NORRKÖPING Traces of Existence – Kattun är Cotton. Judiska tryckare bar med sig teknik och långväga mönster som blev en del av det typiskt svenska. Utställningen på Stadsmuseum är gjord i samarbete med Judiska museet och öppnar nu på lördag.
Kattun är alltså ett ord för bomull, vilket man ju hör: Kattun, på engelska cotton och på franska coton. Utställningen i sig är ett samarbete mellan Judiska Museet i Stockholm och Norrköpings Stadsmuseum.
För närvarande står Judiska museet utan lokaler eftersom det håller på att byggas nya i Gamla Stan i Stockholm. Men för att inte släppa sitt uppdrag och fortsätta arbeta med viktigt frågor har man valt att arbeta med projektet Traces of Existence, en sorts ambulerande museiverksamhet för att söka spåren efter judisk-svensk existens. Det har då gjorts nedslag på ett antal olika orter med koppling till judisk identitet och historia. På varje plats har sedan en särskilt utvald konstnär fått arbeta fritt med den fråga och historiska skeende som lyfts just där.
Lager på lager i mönstren.
Åsa Andersson Broms är konstnärlig ledare för projektet och beskriver hur många av de tidigare platserna som varit plats för projektet burit på mycket svåra och tunga berättelser. De ville göra nedslaget i Norrköping till något annat. Berättelsen om den judiska immigrationen under 1600- och 1700-tal är i flera fall skeenden bestående i tvångskonvertering och rigorösa regelsystem att rätta sig efter. Det som bottnar i sådant tyngd och sådant allvar stannar kanske ofta där, med svårigheterna i fokus.
Och det med all rätt förstås, om världen visar oss något är det att det är fullständigt livsfarligt att glömma historien.
Med det sagt finns det också mycket som då inte blir sagt, glömda historier ihoptvinnade med de ihågkomna. Det textilarv det handlar om här är just en sådan förhållandevis bortglömd historia. Elsa Chartin är den konstnär som bjudits in för att gestalta kattuntrycket i Norrköping och hon berättar att arbetet med utställningen är hennes första möte med just denna tryckteknik och mönstervärld. Hon får medhåll från flera av dem som är inblandade i utställningsarbetet – kattuntryckens mönsterbild är förhållandevis okänd.
Mission. Christina Gamstorp visar en stor koppartavla fylld med bibelcitat som en gång hände i Marcusgården i Norrköping.
Man vet att det funnits ett kattuntryckeri i Norrköping med namnet Jacob Marcus & Comp. Jacob Marcus och hans kompanjon Salomon Jacob etablerade judiska församlingen i Norrköping efter att judereglementet 1782 gjort Norrköping till en av tre tillåtna vistelseorter för judar. Kattuntryckeriet i Norrköping hade mycket nära samabeten med familjen Lamms kattuntryckerier i Stockholm där det fanns två stora fabriker.
När Elsa Chartin skulle bekanta sig med Norrköping och trycktekniken sökte hon och flera andra som arbetade med utställningen efter spår av Norrköpingsfabriken, men allt är försvunnet. Jacob Marcus gård, Marcusgården (även kallad judehuset) blev central för det judiska samfundet i Norrköping och i anslutning till huset inrättades också en synagoga, två kvarter öster om Tyska torget. Dessa båda byggnader låg vid Södra Strömsgatan i kvarteret Elden nr 2 och 3, men även de är liksom fabriken borta idag.
Traces of Existence i Norrköping består av två delar, en del inne på museet och en del i det lilla lusthuset utanför. Innanför museets entré sitter en stor koppartavla. Den hängde i ett av de största rummen på Marcusgården och var ett krav från de som möjliggjort för Marcus att skaffa gården. På tavlan finns det återgivet bibelverser ur gamla och nya testamentet som skall ha återgivits i missionssyfte.
Christina Gamstorp, museichef på Judiska museet, berättar att tavlan tillhör deras samlingar men inte tidigare visats – framförallt inte i dess hemvist Norrköping. Hon framhåller också tanken bakom den; genom att placera budskapen i centrum av det judiska hemmet hoppades man kanske att åtminstone någon skulle ta till sig av budskapet och konvertera till den i Sverige påbjudna lutheranska kristendomen.
Mönster möter mönster i Elsa Chartins mix.
Insprängt i berättelsen om det textila kulturarvet finns därför också frågor som Judiska museet arbetar kontinuerligt med. Som att lyfta villkoren för den judiska existensen, diskutera vad som händer när en människa kommer till en ny plats och ett nytt sammanhang. Men också vad den nytillkomna för med sig som kan påverka den kultur som redan finns.
Kattuntryckets mönstervärld visar sig vara just en sådan sak som landar tungt och sätter spår både här och där. Mönstren kommer från början från Indien och Persien och blir kända i Europa på 1600-talet. I Frankrike blir de kraftiga mönstren snabbt så populära att importen inte räcker utan nya manufakturer måste upprättas. Sedan kommer de så småningom till Sverige med framförallt invandrade tyska judar.
Elsa Chartin beskriver dessa importörer som människor med ett ständigt trendmedvetet finger i luften, och mönstren kom också att påverka både folkkonst och högsta mode. Den som visat lite intresse för svensk folkkonst, både i form av textil och måleri, och arts and craftsrörelsen storblommiga värld kommer med ett granskande öga att känna igen sig. Inget är nytt – allt går igen. Det går inte att undvika att inspireras.
Konstnären Elsa Chartin har använt både gammal blocktrycksteknik och japansk shiboriteknik.
Kattuntrycken i Elsa Chartins verk har i sin tur blivit något nytt. Sedan tidigare har hon arbetat mycket med den japanska trycktekniken shibori. Tillsammans med denna vik- och färgningsteknik har hon sedan arbetat med skalförändrade och omtolkade varianter av kattuntryckets originalmönster.
Konstnären förklarar att hennes tryckteknik bygger dels på kattuntryckets blocktryck, men också på den shiboriteknik som hon använt sig av tidigare. Resultatet blir mångbottnat med ett svindlande djup, särskilt om man betänker berättelserna bakom och de frågor som det väcker om kulturarvet.
Resultatet är levande och fullt med lager, både bildligt och bokstavligt talat. I det lilla lusthuset från 1700-talet hänger långa vepor från golv till tak; olika mönster i vart fönster. Ett litet tunnare tyg låter avslöja ett annat bakomliggande tyg i ytterligare en mönstervariation. Textilierna vid fönstren går i olika dova toner, men i centrum, av så väl byggnaden som tygerna, snurrar långsamt ett lysande rödorange blickfång.
Redan på håll lyser det om lusthuset och vid mörkrets fall torde effekten bli slående med den stilla rörelsen, ljusskenet och de tunna tygerna som möter de mer tätvävda.
Spel av ljus, mönster och speglingar.
Att utställningen finns i det lilla lusthuset är en ansats att placera det i en så pass fysisk historisk kontext som det går. Eftersom alla spår efter det egentliga verksamheten är borta platsade det att istället använda den lilla 1700-talsbyggnaden, som ligger rätt i tid och som då tillhörde en annan textilfabrikör.
Mönstren som skymtar i fönstret och de som ses i broschyren åkallar tankar om allt från Josef Frank till folkdräkter, bemålade skåp och yllebroderier. Alla mycket starkt kopplade till det som gärna lyfts som det svenska kulturarvet, inte sant?
Det är också mycket intressant att mönstren kommer till Sverige stort under slutet på 1700-talet, alltså strax innan 1800-talets starka svärmeri för det nationella kulturarvet. Varifrån kommer det vi är så säkra på är vårt kulturarv egentligen? Det svaret är så mångbottnat att det är näst intill omöjligt att formulera, och det är ju ändå det som är det fina med det hela!
© Text: Karolina Nilsson
© Foto: Sven Åke Molund och Karolina Nilsson
STADSMUSEET Norrköping
5 maj – 2 september 2018
Traces of Existence – Kattun är Cotton
Utställning i entrén och i lusthuset
Tygtryck av Elsa Chartin efter Jacob Marcus
Prod: Judiska museet i samarbete med Norrköpings stadsmuseumPROGRAM
Lördag 5 maj kl. 14
Vernissage med artist talkTorsdag 17 maj kl. 18
Föreläsning Gömda spår av det judiska NorrköpingTorsdag 24 maj kl.18
Föreläsning Judiskt liv i Sverige
LÄNKAR
Judiska museet hemsida Kattun är Cotton med länkar till ljudpoddar
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook