Pyramidalt. Skyddsrumstecknet – blå triangel på signalorange botten – tycks genomsyra all mänsklig kultur i bröderna Christoph och Sebastian Mügges utstälning/installation Do you wanna play Duck and Cover with us? i Verkstad konsthall.

 

Pyramiden och andra tecken

 

NORRKÖPING En blå liksidig triangel på orange botten. Konstnärerna och bröderna Christoph och Sebastian Mügge begrundar skyddsrum på Verkstad konsthall. Do you wanna play Duck and Cover with us? är en detaljrikt överflödande utställning/installation som leder tankarna åt alla håll.

– Vi har förberett oss i månader, säger Christoph Mügge.

Rummet bär syn för sägen. På väggarna sitter hundratals bilder med olika motiv, alla med pyramidens grundläggande och uråldriga form, i varningstriangelns färger blått mot orange (men också små röda varningstrianglar.

Fönsternischer, avgränsade golvutrymmen och ett stort nät mitt i rummet är fyllda av minutiöst samlade, bearbetade, hopfogade detaljer. Det mesta skulle kunna kallas skräp men de kallar det återvinning och omvandlar det till konst av det slaget som sätter igång tankar.

 

Som en stad. Tidningssidor, kryddpåsar, plastpåsar, kulor och mycket mer.

 

– Saker som man tar med sig för att överleva. Men vad gör man sedan när man ätit och druckit och alla förpackningar är kvar?

Frågan är retorisk och skulle kunna stanna i det fyllda rummet som till mer än hälften är ordnat men till en mindre del består av ännu oordnade bitar av papper, plast, folie. Frågan växer och blir till ett gigantiskt sopberg. Vad gör vi när vi utnyttjat jordens alla resurser för fågel, fisk och mittemellan?

Frågan skjuter långt utanför Verkstads tillfälliga skyddsrum, den omfamnar hela världen och alla tider.

 

Video. Skyddsrum i folkhemmet. Den korta ”journalfilmen” ger sig ner i källarvåningen.

 

Det är lekfullt och allvarligt på samma gång. Liksom den journalfilmskorta videon Skyddsrum – Duck and Cover, som gett utställningen dess namn, där Sebastian Mügges barn och familjens marsvin söker skydd.

Svensk-tyska bröderna Christoph och Sebastian Mügge är konstnärer med separata utbildningar och karriärer. Den ene bor i Malmö medan den andre bor i Umeå. De har på sista tiden börjat samarbeta, nyligen gjorde de en soprumsutställning i Kristianstad som fick en fortsättning i Köpenhamn. Estetiken är snarlik berättar de, mycket skräp som ordnats med stor omsorg.

– Utställningen är situationsanpassad, till rummet, tiden och materialet, förklarar Sebastian Mügge som berättar att skyddsrumstemat med delar av materialet kommer att återuppstå i Södertälje konsthall senare i år.

 

Internationellt skräp. Här och var ligger sedlar, miljonlirasedeln var värd cirka 5 kronor innan Turkiet genomförde en valutareform år 2005.

 

Tillbaka till skyddsrummet här och nu. I samtalet, som utställningen i allra högsta grad uppmuntrar (gå inte dit ensam), bubblar fakta fram. Folkhemssverige byggde skyddsrum till hela befolkningen medan andra länder enbart byggde bunkers för den politiska ledningen. Fast 2004 upphörde staten att stödja byggande av skyddsrum i flerfamiljsfastigheter.

– När vi började med idén kom nyheterna slag i slag. Sverige behöver bygga nya skyddsrum, vi har ju ökat från sju till tio miljoner invånare, säger Christoph Mügge.

Vid sidan av pyramiderna – som grav- och tempelpyramider i forntida och nutida civilisationer, som befolkningspyramider, som jordens geologiska perioderpyramid, som matpyramid, som byggklossar, som… finns ytterligare några tecken.

Kanske att de silverglittrande foliehattarna skulle kunna räknas som rundade pyramidformer men de tecknar ändå en gräns. ”Foliehattar” kallas personer som varnar för sådant som inte anses vara bevisade faror: som strålning från mobilstationer, mikrovågor, chemtrails. Kanske konstnärerna satt dit dem som gränsvakter?

 

Väggmålning. Sköldpaddan som bär sitt eget skyddsrum, det är därför Sebastian Mügge gett den en triangelhatt.

 

En annan figur är sköldpaddan. ”Den bär sitt skyddsrum med sig” påpekar Sebastian Mügge som målat ett stort sköldpaddsskelett på en av väggarna. Samtidigt finns den i Donald Trumpnischen där den bär på den beryktade tryckknapp som kan omintetgöra världen. (Att atomstrålning är farlig är klart bevisat.) Det är bara att hoppas att sköldpaddans saktfärdighet bromsar alla ivriga tryckare.

Morfars vimplar från 1960-talet måste också nämnas. Han besökte USA och fick med sig vimplar hem, med en indian, med John F Kennedy, med flera. De är dammiga och smutsiga av ålder men ger ytterligare perspektiv.

– Tänk om morfar varit med. Så mycket han förstått och kunde berättat, tycker hans barnbarn.

Strax intill hänger krucifix som lär ska vara självlysande tillsammans med skyddsrumstriangeln i dovt blått mot orange i ett format som påminner om ikoner, alltså religiösa motiv. Ikonen som ikon.

 

Grafik. Christoph Mügge skapade hundratalet grafiska bilder på pyramidtemat hösten 2017.

 

– När alla resurser är förbrukade. Vi kan kanske äta och gå på toa men vi har ju ingen kultur. Då lever vi i ett fängelse, avslutar Sebastian Mügge.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

VERKSTAD KONSTHALL Norrköping

19 maj – 10 juni 2018
Do you wanna play Duck and Cover with us?
Installation/Utställning
Christoph och Sebastian Mügge

LÄNKAR
Christoph Mügge hemsida
Sebastian Mügge hemsida
Verkstad hemsida Facebook FB-evenemang